Krönika: hur hittar HBK sin egen Pavle Vagic?
Om ett outnyttjat samarbete och en allt mer pressad ekonomisk situation.
Inför årets säsong startade HBK ett mer officiellt samarbete med FC Köpenhamn. Det som Janne Jönsson och Ståle Solbakken initierade för ett par år sedan skulle nu fördjupas och konkretiseras med diverse handlingsplaner. Förutom att kunna låna in spelare skulle HBK även få dra nytta av FCK:s organisation, scoutingnätverk m m.
Före jul 2018 skrevs en hel del om det kommande samarbetet i diverse media. ”Nu satsar Halmstads BK för att nå tillbaka till fotbollens finrum och Allsvenskan med hjälp av – FC Köpenhamn, Nordens största klubb.”, stod t ex att läsa i Hallandsposten där dåvarande klubbchefen Tony Karlsson bl. a sa att: – Det här ger oss helt andra muskler och möjligheter än tidigare, det innebär att vi kan finnas med i bilden på spelare som vi annars aldrig haft en chans på. Tidigare tränaren Igor Krulj fyllde i: – Ja, vi har ju god erfarenhet sedan tidigare så det kan bli aktuellt med FCK-lån redan den här säsongen, även om det inte finns något konkret just nu.
Men bara tre månader senare, på HBK:s medlemsmöte inför säsongen, förkunnades att spelarutbyten inte var aktuella för tillfället. Anledningen skulle vara att Superettan plötsligt sågs som en för låg nivå för Köpenhamns talanger vilket kändes som ett märkligt argument. Nordens största klubb skulle alltså ha så dålig koll att man går in i ett officiellt samarbete utan att från början ha klart för sig vad man kan få ut av det? Men samarbetet har mycket riktigt uteblivit, åtminstone sett till unga talanger som fått speltid i Halmstads Bollklubb.
Att det uteblivna samarbetet skulle ha något med att ”HBK floppat i år och skulle vara för dåliga” köper jag däremot inte. För det måste ju framför allt vara nivån på serien som är av intresse för spelarnas utveckling. Dessutom finns en hel drös spelare med rutin från högsta skandinaviska nivå i HBK:s trupp, varav ett par även har erfarenhet av spel i Europa. Däremot skulle det kunna vara så att FCK redan från början ansåg att Superettan håller för låg nivå och av den anledningen inte var intresserade av att låna ut spelare, en teori som överensstämmer ganska väl med deras agerande i några fall:
- Marcus Mathisen till HBK i Superettan 2016: övergång
- Aboubakar Keita till HBK i Allsvenskan 2017: lån
- Niklas Vesterlund till Trelleborg i Superettan: övergång
Malmö FF:s agerande i fallet med Pavle Vagic, som i somras bytte utlåningsadress från Mjällby till Allsvenska AFC Eskilstuna, stärker också antagandet att en spelare behöver komma till en högre nivå än Superettan för att vara intressant för de bästa klubbarna i Skandinavien.
Men i HBK:s fall borde det inte betyda att ett samarbete med FCK är ointressant i nuvarande situation. Om nu spelarna som knackar på dörren till Köpenhamns A-lag är för bra för Superettan får man väl titta på skiktet av spelare i U19/U21 som kvalitetsmässigt är just under dessa. Det borde väl finnas en ”Pavle Vagic” även i FCK:s ungdomsled som kan vara av intresse för Halmstad?
För ett ekonomiskt pressat HBK som, tillsammans med resten av landets elitklubbar, tydligen inte kommer att få ett så stort pengatillskott 2020 som man tidigare trott borde ett sådant samarbete till och med vara högprioriterat.
