Krönika: jag behöver inga väckarklockor
Jag vaknar alldeles för tidigt ändå.
Ett stabilt HBK under försäsongen. Andreas Johansson äntligen hemma. Vinst i premiären mot Jönköpings Södra. Hemmapremiär. Vår och förväntningar i luften.
Det behövdes bara ett högt pressande Örgryte IS för att allt skulle kännas som vanligt igen. Borta var stabiliteten, tryggheten och strukturerna i spelet. ”Lirarnas lag” utnyttjade effektivt HBK:s misstag genom vad som fortfarande känns som Bollklubbens stora akilleshäl – att genom ett varierat och rörligt anfallsspel ta sig fram till de 100-procentiga målchanserna. Visst blev det bättre i andra halvlek men då också med ett tremålsunderläge som så klart påverkade matchbilden.
Efter matchen talas det om ”väckarklockor” och att dra lärdom denna käftsmäll. Problemet är bara att jag behöver inga väckarklockor. Jag brukar för det mesta vakna innan klockan ringer. Jag hade istället behövt ett favorittippat HBK som på sin hemmaplan direkt gick ut och satte agendan för årets superetta. Inte ett återfall i gamla synder och snack om att inför sin hemmapremiär inte vara ”påkopplade”. För det som gjorde mig orolig igår är att vi trots allt inte har gått så mycket framåt. Inte att Alexander Berntsson bjuder på ”indianare” som man faktiskt kan få uppleva även på den allra högsta nivån.
Det hela Halmstad hade behövt igår var tro. Tro på att vi nu på allvar är på gång igen och en ”intresse-boost” inför framtiden. Kanske inte det hundratal personer som tydligen gick redan i paus utan de som verkligen lider för det här. Som en supporter jag talade med igår som sa:
”Jag mår så dåligt av detta. Ska det behöva bli så här igen? Ska jag på min dödsbädd behöva säga att jo, jag hade ett OK liv ändå, om det inte hade varit för HBK”.
Ett helt jävla underbart citat som trots sin humoristiska underton faktiskt säger en hel del om vad detta kan betyda för många.
Supportrarna behöver inte fler floskler om lärdomar, ”stolthet i bröstet” eller att ”vissa kommer stå upp medan andra kommer falla”. Igår var det HBK som föll och det TUNGT. Men nu måste vi visa att vi direkt kan resa oss upp igen och börja ta poäng.
Annars kan det allsvenska tåget snabbt rusa förbi – även i årets Superetta.