Krönika: Mr Walker
Därför behöver HBK Dusan och ett lyckligt slut.
Dusan Djuric är åter aktuell för HBK. Och som ett brev på posten kommer även diskussionen om honom som en ”persona non grata” i Halmstad. Jodå, jag blev också besviken på honom och det mer än en gång för några år sedan. Men jag har också förstått, framför allt på senare tid, att det är mycket som händer där bakom kulisserna som vi inte känner till.
Så vilka är vi att döma? Själv tycker jag bara det är jävligt tröttsamt när drevet går på sociala medier. Alla mot en. Lättplockade poäng. Den som hatar Dusan Djuric mest är den störste HBK-supportern. Men att tro att det bara krävs en för att dansa blir en alldeles för enkel analys.
Så jag säger ”Välkommen hem, Dusan”. Inte för att jag är säker på att dina spelmässiga kvaliteter numera är absolut avgörande för Klubbens framgång. Utan för – och nu får Ante G ursäkta – din star quality, det intresse du skapar och för att HBK i större utsträckning behöver ta hand om sina profiler. Och kanske framför allt, för att någonstans långt därinne vill nog de flesta ändå ha ett lyckligt slut.
Fast jag är långtifrån säker på att det blir så. För jag tycker snacket i media går ungefär som senast du var här. Som en gäckande fantom går du åter på Halmstads gator som en helt vanlig man – för att sedan bara vara borta?
