Krönika: Ytterbackar
Är det vad HBK bäst behöver?
Förstår inte riktigt snacket om att ytterbacken skulle vara en position som HBK är i trängande behov av att förstärka med argumentet ”vi måste ha täckning om någon av Westerberg, Kojic eller Bengtsson skulle gå sönder”.
Så här ser jag på det: av fjolårssäsongen att döma så är dessa tre ganska jämbördiga och någon av dem kommer inte att vara särskilt nöjd med att nöta bänk. Ska vi då införskaffa ytterligare en ”backup” för det ganska osannolika scenariot att två ytterbackar skulle bli skadade? Jag får inte ihop det. Motargumentet är naturligtvis att både Bengtsson och Kojic är ganska oprövade på allsvensk nivå men känslan är som sagt att de ändå konkurrerar med Westerberg om en plats i startelvan. Så här vore väl istället läge att fylla på med en junior bakom dessa tre. Alternativt göra ”en Lucic/Mellberg” och flytta ut en mittback om det skulle knipa?
Men nej. HBK verkar tänka likadant och tittar främst på just ytterbackar. Och anfallare! När man redan lagt Nikolai Alho och (?) Kosuke Kin(oshit)a till forwardsduon Fredrik Olsson och Alexander Ruud Tveter. Och dessutom har alternativet att använda Sead Haksabanovic på topp. Plus att Simon Silverholt, Rasmus Wiedesheim Paul och Ardian Berisha finns i truppen. Motargumentet även här är att det finns flera ”oprövade kort”. Men samtidigt får man ju anta att de spelare som plockas in inte bara gör det för ”sakens skull” utan för att de bedöms ha något att tillföra? Och den där etablerade anfallaren som garanterat gör 10 allsvenska mål får vi nog fortsätta att drömma om.
På yttermittfältet finns alternativ i form av Alexander Henningsson, Simon Silverholt, Gabriel Gudmundsson (som jag tror mycket på) och Sead Haksabanovic. Plus att Nikolai Alho och Kinoshita också ska kunna användas här. Även Andreas Bengtsson kan flyttas upp vid behov.
Så om man enbart tittar på egenskaper och bortser från vems plats som eventuellt skulle tas i startelvan – vad är det HBK mest skulle behöva ute på planen? För mig är det solklart! Man skulle behöva få in mer fysik i form av tyngd och kraft på det centrala mittfältet – en riktigt kraftfull ”brunkare” helt enkelt! En härförare att hålla i handen när den allsvenska vinden blåser som snålast. Det är framför allt centralt matcherna vinns – i varje fall i större utsträckning än på ytterbacken. Pekalski och Mathisen tänker du? Absolut! Men om man nu bara ser till just egenskaper tycker jag inte att någon av dem fullt ut uppfyller samtliga önskade kriterier.
Felipe Carvalho skulle kunna vara ett alternativ. En riktig ”best” enligt Malmökollegan på jobbet. Ett fysiskt praktexemplar (188 cm, 96 kg) som dessutom kan transportera boll i hög hastighet och är ganska tekniskt skolad. Något taktiskt oslipad men hyfsat ung och utvecklingsbar.
Bara ett ”problem” då: han verkar aldrig ha spelat på någon annan position än mittback. Fast å andra sidan skulle kanske den något opolerade Carvalho passa bättre ett steg upp i banan?
