Krönika: Zzzzilly season
Tre veckor har gått sedan den allsvenska platsen säkrades och säsongen tog slut, men HBK har ännu inte presenterat ett enda nyförvärv. Dags att vakna snart, styrelsen?
Andra klubbar som Mjällby och Häcken – som Halmstad borde försöka ta upp konkurrensen med nästa år om man vill undvika en likadan säsong som den som just avslutats – rustar däremot för fullt och har snart plockat hem en handfull spelare. Extra retligt är att spelare som Patrik Ingelsten och Ivo Pekalski som förknippats med HBK gått oss förbi. Inte för att jag har en susning om ifall Halmstad verkligen ville ha just dessa spelare men en spelmotor av klass som Pekalski borde varit en ypperlig värvning för klubben. Förutsatt att Pekalski är skadefri förstås men det verkar han ju vara nu och det med hjälp av…Halmstad! (närmare bestämt Simon Bakikoui) Man hoppades ju lite att det under Pekalskis rehabträning hade skapats en relation mellan honom och HBK som kunde byggts vidare på men nej. Och förre bollklubbaren Ingelsten hamnade hos sin gamle tränare Lasse Jacobsson på Listerlandet. Inte för att en ny forward kanske är högst på prioritetslistan men visst, med tanke på att Mikael Boman var vår ende spjutspets som höll klassen sett över hela säsongen så hade kanske inte en ökad konkurrens längst fram varit helt fel?
HBK verkar lägga mycket krut på att få behålla Andreas Landgren men han säger sig helst av allt vilja spela i Helsingborg. Jamen va f-n, som back up till Ardian Gashi då eller? Hade det inte varit trevligt att någon gång få höra någon säga att Halmstad har högsta prioritet? Men vår anrika, traditionstyngda klubb (jodå, 4 SM-guld och 10:a i maratontabellen är faktiskt inte att förakta) verkar vara allt annat än högprioriterad på spelarmarknaden nuförtiden.
Förutom Landgren verkar Halmstad mest fokusera på provspelare. Och vad man vill få ut av att t ex kolla in en spelare som knappt fått speltid i ett bottenlag i Superettan förstår jag inte. Visst, killen hade svenska U21 meriter men om HBK ska undvika ett likadant år som i år under 2014 är det tveksamt om det är rätt väg att gå. Positivt är så klart att många HBK-spelare nu fått ett års allsvensk rutin men räcker det för att lyfta laget? Det är framför allt på de inte mittfältspositionerna som det utöver Landgren behöver fyllas på för som det sett ut i år känns trion Rojas/Fagercrantz/Thydell för ojämna. En smart lösning kan ju vara Degerfors ytterback Christoffer Eriksson som Halmstad nu visar intresse för. Håller han bra klass och kan gå in i startelvan direkt (som t ex Mikael ”Gus” Rosén gjorden när han kom från Motala 1997) kan det ge utrymme för att flytta upp Oliver Silverholt på mittfältet.
Men föga förvånande håller Halmstad hårt i kulorna och bidar sin tid. Det kan kanske vara förnuftigt men man ska nog heller inte underskatta värdet av ett på ett ganska tidigt stadium ”sätta truppen” och bli samspelta inför nästa säsong. Inte som inför 2013 då både Westerberg och Selakovic var på plats först i januari/februari. Så det är väl dags för väckarklockan inne på kansliet att ringa snart nu va?