När allting var som vanligt..
Då var juniorerna behållningen!
HBK förlorade årets första träningsmatch mot Helsingborgs IF klart. Siffrorna skrevs till slut till 3-0.
Visst. Det var första matchen för säsongen, träningsmatch och motståndet var allsvenskt. Men att säsongspremiären kändes som fjolåret ”all over again” var väl inte direkt det besked man ville få när nu klubben skulle ta avstamp mot det som ska bli en snabb återkomst till finrummet.
Före match var jag ändå ganska positiv och såg fram emot att få se nyförvärven i aktion.
Adnan Kojic var i varje fall bolltrygg och ville framåt. Fredrik Olsson syntes inte så mycket den halvlek han spelade men hann i varje fall med att spela fram Alexander Henningsson som sköt över från nära håll samt dra iväg en riktig rökare som HIFs keeper nådde precis vid krysset. Alexander Ruud Tveter försökte men såg mest tung ut.
Första halvlek var annars hyfsat jämn men det var HIF som visade prov på effektivitet. Matthew Rusike avlossade kanonen och efter ett tveksamt ingripande av Stojan Lukic och ett segt mittbackspar kunde Jordan Larsson hålla sig framme på returen till 0-1. Efter ett mönsteranfall kunde sedan HIF öka på till 2-0 genom Rusike (så klart) som placerade in bollen.
Redan i början av andra akten stänkte ett annat HIF-förvärv - Linus Hallenius – in 3-0 efter att Fredrik Liverstam agerat tveksamt på en höjdboll. Därefter var det väldigt mycket Helsingborg och egentligen inte förrän ett antal byten gjorts kunde Halmstad åter lyfta upp spelet en aning. Bästa kvitteringschansen hade Alexander Henningsson som hade en farlig nick som HIF fick bort på mållinjen efter Kristoffer Fagercrantz hörna.
Nja, en premiär som kändes deprimerande lik förra årets säsong med ett HBK som hade svårt att få igång ett vägvinnande spel och skapa chanser. Centralt på mittfältet vill jag se Sead Haksabanovic framöver. Det är dags för Janne att våga låta honom spela på sin rätta plats nu. Släpp fram de yngre och ge dem förtroende fullt ut!
För var det något som var behållningen med denna match så var det de juniorer som kom in i andra halvlek och där jag framför allt fastnade för David Struski Persson som slet som ett djur och satte glidtacklingar som den värste Turbo Svensson. Så istället för alla provspelare kanske man skulle kika lite ”in house” istället?
Skadade Peter Larsson lämnade Olympias plan 10 i sällskap med sin ”knodd” och jag tänkte jag skulle frågat honom när han kommer hem till Halmstad. Men det kändes inte riktigt som läge just idag.
Mannen i pälsmössa som kört ner från Varberg visste inte riktigt vad han skulle tro om HBKs chanser i år. Själv har jag tidigare känt mig positiv men nu vete fan.
Och mitt i alltihop kan jag inte släppa tanken på ”Fagge”.
