Lundblad: Säsongens bästa match när HIF vann derbyt
Första halvan av HIF:s säsong var på många sätt torftig och tråkig. Så passande då att de rödblå plockade fram årets mest inspirerande insats precis innan det var dags för halvtid i superettan 2021.
När det gällde som mest, i ett derby mot en uppvarvad form-motståndare som förmodligen kände att de hade allt att vinna, fick vi 4500 på Olympia leverans från HIF.
De var kanske inte HIF när HIF är som allra bäst, men de var i alla fall bäst i det här derbyt och de första 30 minuterna var nästan allt man kunde önska sig.
Heltidsproffs mot deltidsarbetare. Seriefavorit mot nykomling. Det var exakt så det såg i hällregnet. Beslutsamhet mot ängslighet.
HIF:s backlinje klev upp till mittlinjen, BoIS tvingades slå ifrån sig, blev darriga. Ett tag kunde bara Charlie Weberg eller Brandur Hendriksson lyfta en 30 meters-boll in i sista tredjedelen och så fick HIF med sig en bollvinst från Wilhelm Loeper eller åtminstone ett inkast eller frispark. Hade det varit hockey kunde man tro att HIF spelade i power play. Men HIF kunde också kombinera sig fram på offensiv planhalva, man spelade varierat och etablerade tryck.
Undertecknads spekulation på förhand att HIF med nickstarka mittbackar skulle låta BoIS diktera matchen och såra på snabba kontringar åldrades vedervärdigt. Det här skulle bli HIF:s derby och HIF visade det på alla sätt direkt.
Snart ledde det också till mål. Matchminut 19 och Anthony van den Hurk vann boll på egen planhalva. Brandur Hendriksson slog ut bollen mot höger, där Rasmus Jönsson såg möjligheten och släppte bollen vidare till framfarande Wilhelm Loeper. Högerspringaren, halvlekens dominant, rusade fram längs kanten och hans åttonde assist för säsongen blev ett flackt inlägg mot bortre ytan. Där dök startelvans överraskning, matchens genombrottsman, upp. Den vältajmade och smarte Adam Kaied stack fram foten och volleystyrde in sitt första mål i den röda tröjan.
Vilket väl valt tillfälle att premiärmåla!
Och på tal om snabba kontringar. Det tog tio sekunder från det att Hendriksson fick bollen utanför HIF:s straffområde till att den låg nedanför de svartvita fansen på norra läktaren, i BoIS nät.
Landskrona behövde något för att stoppa blödningen. Hade det varit OS-bordtennis hade de kunnat ta en time-out, för de var på väg att förlora setet och matchen.
De fick en sådan chans. I den 34:e minuten, efter att BoIS haft sitt första riktiga ihållande anfall, blev Kaied sittande på planen med smärtor. Han tvingades av banan, HIF blev passivt, sjönk ned och när Weberg misslyckades med en framstöt fick Kevin Jensen utrymme att göra en dragning och bomba in kvitteringen.
Kaied kom in i spel igen, men efter målet blev derbyt en jämnare match. En timmes holmgång skulle följa. Jörgen Lennartsson sa efter matchen att det var den bästa superettanmatch han sett och det finns ingen anledning att begära debatt om det påståendet.
In i handlingen på allvar klev nu Rasmus Jönsson. Viken-mannen, kanske min favoritspelare i HIF genom alla tider, som haft en så trevande och famlande säsong, blev den jätte man hela tiden vetat att han kan vara. Med hjälp från kanternas Kaied och Loeper med brottaren van den Hurk framför honom kunde duon Rasmus Jönsson och Brandur Hendriksson fortsätta ha övertaget mot BoIS tremannamitfält genom större delen av matchen.
Jönsson vräkte sig in i perfekta brytningar, han satte fart framåt, drev boll eller skickade fram skarpa passningar till Kaied, Loeper och Karjalainen. När man drogs med i spänning och förväntan i ett potentiellt farligt anfall och efter avslutet tittade upp, så såg man oftast att det var Rasmus Jönsson som satt igång det.
I säsongens hittills viktigaste match gjorde Rasmus Jönsson som HIF, han tog fram säsongens bästa prestation. Förhoppningsvis fortsätter han i samma stil.
Vad hände då längre bak i banan? Charlie Weberg var som vanligt en jätte i anfallsspelet, men kom ibland lite fel i ett kanske väl aggressivt mittbacksspel – som vid 1-0-målet. Bredvid honom gjorde dock Casper Widell, 18, säsongens första start. Ravy Tsoukas ersättare stod genom hela matchen med en statys lugn och nickade bort allt BoIS försökte skicka in.
Allra längst bak fanns Anders Lindegaard och han gjorde en direkt avgörande benparad i den 64:e minuten när Kevin Jensen sökte sitt andra mål.
Tre minuter senare avgjorde hans målvaktskollega Amr Kaddoura derbyt. Det var en kanske redan klassisk tavla som vi fick se när han fumlade in Brandur Hendrikssons frispark i eget mål. Nästan en större blunder än när Gianluca Curci för två år sedan tappade in Adam Erikssons inlägg och HIF slog Hammarby med 2-1.
Nu var det Landskrona BoIS som besegrades med 2-1 och alla HIF-anhängare fick äntligen ett första stort minne från säsongen 2021. Nu hoppas vi på fler och fortsätter HIF på det här sättet får vi det. Då blir det spel i allsvenskan 2022.
******
En sak till: Vilken bänk HIF har! Idag fick man för första gången verkligen utdelning av att ha seriens dyraste trupp. Att kunna slänga in Assad Al Hamlawi, Benjamin Acquah, Vladislav Kreida och Viktor Lundberg när man ska befästa en 2-1-ledning är ett privilegium i superettan. Alla fyra gjorde fina insatser!
******
Ytterligare en sak till, vad har hänt med musiken på Olympia? Öronbedövande techno en kvart före avspark. Britpopen lös med sin frånvaro. Vi fick ingen Hey Jude i halvtid. Här krävs bättring!
