Himmelrikets Favorit i april: "Dåligt av oss att inte göra fler mål"
Himmelriket röstar sedan 2005 fram månadens bästa spelare under den allsvenska säsongen. Årets första vinnare heter Jimmy Durmaz och han berättar här att MFF snart måste få igång målskyttet, varför han fick en varning mot Norrköping och vad som händer i huvudet på en spelare när man åker på storstryk.
Grattis Jimmy, månadens spelare!
– Tack så mycket.
Vi har en sådan här omröstning varje allsvensk månad, och detta är första gången du vinner sen du kom till MFF.
– Det stämmer faktiskt. Jävligt kul att få den bekräftelsen att man har varit bra den här månaden. Det är skönt.
Ni spelare har alltså koll på vem som vinner, vem som blir Himmelrikets Favorit?
– Nja, det är väl inget man går runt och tänker på, men när jag är inne och läser på Himmelriket så brukar jag titta efter vem som vann och så där. Och det är ju alltid kul när man är med där.
Det är ju inte så att du har varit dålig andra år och andra månader, men då har du mer varit varannanmatch-Jimmy. Nu i april har du varit varjematch-Jimmy.
– Exakt. Till skillnad från tidigare år levererar jag i varje match, och är stabil hela matcherna. Jag är inte den där Jimmy som blixtrar till i en halvlek, eller i en hel match för att i nästa vara osynlig. Jag är nu en Jimmy som kört på i varje match, i 90 minuter.
Vad är din förklaring till detta?
– Ett gott självförtroende och en bra start på säsongen för mig personligen. Samtidigt har jag mognat som person. Förra året fick jag många lärdomar från Allsvenskan, där jag var ordinarie i princip varje match, och från Europa League. Så jag skulle vilja säga att där jag är nu beror på förra säsongen.
Kan du peka på något specifikt som du tog med dig från Europaspelet? Är det högre tempo, bättre motståndare eller vad är det för något?
– Det är framför allt det att när man bestämmer sig för att göra något på planen så måste det gå riktigt fort. När man får bollen ska man inte bestämma sig för vad man ska göra, utan det ska vara klart redan innan den har kommit till en. Då ska man veta om man ska passa, dribbla, skjuta eller göra något annat. Sen tycker jag att jag har blivit betydligt bättre inne i boxen, och har blivit farligare framåt i år.
Vilket vi ser när vi tittar på den interna skytteligan, som du leder.
– Så är det.
Vilka av dina tre mål är du mest nöjd med?
– Åh, det är Kalmarmålet. Det är nummer ett, det mot Syrianska är nummer två och det igår (läs: förrgår) nummer tre. Det är så jag rangordnar årets mål.
Hittills?
– Precis, hittills. Jag hoppas kunna göra några ännu finare (skratt).
Jag tänker att vi kan gå igenom aprilmatcherna och hur du ser på dem och din egen prestation. Först var det Gefle hemma.
– Personligen producerade jag mycket från min kant, kom till många inlägg och hade en del avslut. Det kändes som att allt vi skapade var från min kant.
Sen var det Häcken borta.
– Ja, tyvärr ska den väl nämnas också. Det är inte kul att säga att man var bra i den matchen, men jag anser att jag ändå var okey där. Jag försökte hela tiden skapa lägen för anfallarna och kom till ett par avslut.
Kalmar.
– Det var en av mina bästa matcher i Malmötröjan. Allting fungerade. Jag kom in direkt med ett avslut redan efter 20 sekunder och då kände jag att detta kommer att gå riktigt bra. Det flöt på, jag kom runt på kanterna hela tiden, hade vassa avslut och inlägg som höll på att bli mål. Och sen lyckades jag göra ett det där målet också…
Den vinsten följdes upp med en ny seger, mot Djurgården borta.
– Det var en lite speciell match, där jag skulle agera som en djupledsspelare. Jag kom rätt så bra där, bakom (Mathias) Ranégie med ett par avslut. Men framför allt hade jag ett par vassa inspel till Jiloan och Ranégie.
Syrianska.
– Vi hade mycket boll, och jag kom återigen runt mycket på kanterna. Jobbade på att komma ännu mer på till avslut och lyckades med detta. Och sen fick jag en sån drömträff i slutet, vilket var pricken över i:et.
Och så avslutningsvis Norrköping.
– Det var lite Hawaiifotboll från vår sida, där vi hängde kvar med de offensiva spelarna. Vi hade bra kontringsmöjligheter, och jag kom med bra när de lägena dök upp. Jag hittade inspel bakom deras backlinje som vi borde gjort mål på, kom runt bra på kanterna och lyckades också göra ett mål.
Det går inte att låta bli att fråga om storförlusten mot Häcken på påskaftonen. Vad var det som hände egentligen? Går det att förklara?
– Det är mer eller mindre en kollektiv kollaps. Det går faktiskt inte att förklara vad som hände; ingenting fungerade. Vad vi än försökte göra, hur mycket vi än pushade på varandra, så funkade helt enkelt inte. Det gick inte, vad vi än gjorde. Vilket lag vi än hade mött hade det blivit riktigt, riktigt dåligt.
Hur känns det att vara på planen i en sån match? Alla kan vi ha en dålig dag på jobbet, men ni hade flera tusen som tittade på ert misslyckande. Vill man inte bara försvinna helt enkelt?
– Alltså, efter första halvlek kände vi att vi fortfarande hade en chans. Vi ville få in ett 1-2-mål, men sen när de gjorde 4-0-målet så är det mer att ”hoppas det tar slut så fort som möjligt”.
En knapp vecka senare mötte ni Kalmar hemma. Var ni undrande över er form, eller hur bra ni faktiskt var?
– Nej, jag tycker ändå att vi gjorde det rätt så bra efteråt i veckan. Vi skämtade mycket med varandra om hur dåliga vi var, och fick det till en positiv grej. Det gick ju inte att gräva ner sig. När det sen var matchdags på fredagen mot Kalmar såg man i allas ögon att det fanns ingenting att förlora, allt kunde bara bli bättre. Då var det bara gå ut och köra.
Om jag säger att MFF inte haft domarna direkt på vår sida i april…
– Det är nog inte en jävel som inte håller med om det.
Men ändå borde ha tagit fler poäng. Håller du med?
– Det håller jag med om. Det är dåligt av oss att inte göra fler mål. Nu har både ”Jille” och jag lyckats göra mål från kanterna, men vi måste få igång målskyttet där fram. Anfallarna måste få känna att de kan göra en-två mål per match och få in känslan att de kan göra producera. Och detta måste vi få igång snart. Nu har vi lyckats sprida ut målskyttet på många spelare, och det är positivt, men vi måste ha en anfallare som gör 15-20 mål per säsong.
Det var bara en månad sen du och jag pratade inför säsongen. Himmelrikets redaktion tippade dig som den i MFF som skulle dra på sig flest varningar. Minns du?
– Ja, det kommer jag ihåg.
Det har blivit två varningar nu på sex matcher, vilket inte är mycket att orda om. Men berätta om varningen du fick mot Norrköping. Ni fick frisparken med er, men du fick en varning. Hur gick det till?
– Domaren är ju helt borta. Jag skriker högt till Wilton (Figueiredo) på engelska att han ska skynda sig och han Lerjéus står då precis bredvid mig. Då vänder han sig om och säger till mig: ”Du skriker inte i mitt öra!” Och ger mig en varning. Då tänkte jag först ryta till, men då hade han säkert skickat ut mig. Han är så jävla dålig den domaren.
Måste ställa den eviga frågan, hur går det med kontraktsförlängningen?
– Eh, men… Jag vill inte kommentera det. Jag fokuserar på varje match nu och sen får vi se vad som händer.
Då släpper jag det. Sista frågan bara, berätta för en som aldrig har varit bäst hur det känns?
– Det känns fantastiskt! Jag kan inte få en bättre bekräftelse än så här.
Än en gång grattis Jimmy.
– Tack så hemskt mycket.
***
Spelare (och antal röster):
1. Jimmy Durmaz (35)
2. Daniel Andersson (23)
3. Simon Thern (11)
4. Mathias Ranégie (6)
4. Wilton Figueiredo (6)
6. Johan Dahlin (4)
7. Ivo Pekalski (3)
8. Jiloan Hamad (2)
9. Ricardinho (1)
***
Alla redaktionsmedlemmar lägger en röst på 3 spelare, där den bästa får 4, tvåan får 2 och trean får 1 poäng.
