Himmelrikets Favorit i augusti: "Mot Celtic behövde vi inte komma upp i maxnivå"
För andra månaden i rad ser vi Malmö FF:s lagkapten Markus Rosenberg bli framröstad till lagets bästa spelare.
Grattis Markus!
– Härligt, tack så mycket.
Du vann förra månaden också.
– Precis. Det är en fin vana vi har fått upp här.
När jag ringde och gratulerade dig då, så skrattade du närmast lite förläget eftersom det inte hade gått särskilt bra för laget och det hade varit roligare att bli månadens bästa spelare med fler vinster i bagaget. Känns det bättre den här gången?
– Ja, lite bättre känns det nu.
Bara lite?
– Nä, det är klart att det är en skön känsla och det har varit en otrolig månad. Nu när vi slog HIF i söndags, vet vi också att vi är med i racet. Och i och med att vi tog oss till Champions League så är det ett annat lugn nu än det var när du ringde mig förra gången.
Det förstår jag. Utan att du tänker efter, hur många matcher har MFF spelat i augusti?
– Ouch, den var tuff. Nio?
Åtta. Det är ett tätt matchande.
– Och mer blir det framöver.
Är det bara roligt med så många matcher som du ser det?
– Det är endast positivt med så många roliga matcher att spela. Nu när det är landslagssamlingar så kan vi som inte är med på någon av dem vila oss lite grand. För nu har vi mycket att spela för framöver, vi vet att vi måste ta otroligt många vinster av de sista matcherna för att ha chansen på guldet. Och utöver dem så är det Champions League-matcherna som är oerhört inspirerande också. Det är en härlig tid vi har framför oss.
Det låter på dig som att åtminstone du inte gett upp hoppet om ett nytt allsvenskt guld.
– Nej nej, det har vi inte gjort. Absolut inte.
Fem segrar, en oavgjord och två förluster blev det i augusti, varav 2-3 mot Celtic inte alls spelar någon roll och…
– Det är den där Häcken-matchen. Den stör. Vi verkar ha tufft för det laget och det är svårt att förklara varför det blir så varje år. Jag har ingen bra förklaring.
Om du ska plocka ut en enskild match för egen del som du anser vara din bästa match i augusti, vilken blir det då?
– Oj. Det får nog bli Salzburg, där jag tycker att det stämde väldigt bra. Mot Celtic var vi ju betydligt bättre och där behövde vi inte ens komma upp på maxnivå. Det behövde vi däremot mot Salzburg så det får bli den.
Jag vet inte om jag personligen fått uppleva en lika galen MFF-halvlek, mot så pass kvalificerat motstånd, som där.
– Det är det faktiskt även för egen del. Maximal utdelning blev det också, allting var maximalt från taktiken som vi hade pratat om innan matchen till varenda spelare och utförandet och chanserna vi skapade som ledde till mål. Det blev precis så som vi hade hoppats på och det var som du säger, det var helt galet.
När du gjort 2-0 efter en kvart, blivit omkramad och sprungit upp till egen planhalva och domaren skulle blåsa igång matchen på nytt; kommer du ihåg vad du tänkte där? Smög det sig in tankar om försiktighet eftersom det nu var kvitterat i dubbelmötet, eller var det full fart framåt som skulle fortsätta att gälla?
– Vi hade pratat om alla scenarion som kunde uppstå, så vi hade helt klart för oss hur vi skulle agera. Vi vet att vi är väldigt starka hemma, så oavsett hur ledningen såg ut skulle vi fortsätta framåt. Så där fanns inga tankar på att spela på resultatet.
De tankarna kom i halvlek i stället?
– Ja, lite. Men samtidigt mötte vi ett lag som inte riktigt kunde försvara sig, och vi kände att vi mådde bättre av att pressa högt och låta dem slå långt. För då visste vi att vi skulle vara starka. Utgångsläget när domaren blåste igång andra halvlek var att vi skulle fortsätta som vi hade startat matchen, även om vi senare gick ner på fem backar.
För en månad sen frågade jag dig också, inför den då stundande hemmamatchen mot just Salzburg, om de nya spelarna förstod vad som väntade för atmosfär och upplevelse på Stadion. Du sa att de inte kunde förstå det men att det bara är bra för då kommer de få en massiv boost av energi. Vad hade de att säga efter matchen?
– De är precis lika lyriska som vi var förra året, och som vi fortfarande är. Det är som jag sa i den intervjun, det går aldrig att förklara en sådan upplevelse; det måste upplevas.
Det är som sagt andra månaden i rad som du vinner. Jag ska absolut inte säga att du var dålig i våras, men kanske var det en lite försiktigare Markus Rosenberg vi såg då, om du förstår vad jag menar. Det var likadant förra säsongen, där du också exploderade framåt sommaren vilket sen höll i sig resten av året. Är du trögstartad?
(Skratt) – Det är väl åldern. Jag har aldrig varit trögstartad i unga dagar, men nu är det som du säger två säsonger i rad. Man kanske får ändra lite i försäsongsupplägget, om jag eventuellt ska köra ännu hårdare där. Jag vet inte, vi får titta på det efter säsongen varför det är så, för nu har det hänt två år i rad att jag har varit riktigt trögstartad. Samtidigt så är det ju inte dumt att vara inne i en toppform när såväl Allsvenskan ska avgöras som Europa-matcher ska spelas.
Bättre att vara bra mot PSG i september än mot Hudiksvall i februari?
– Lite hårdraget, så ja.
Vem tror du förresten kom tvåa i omröstningen till att bli månadens spelare?
(Lång tystnad) – Carvalho?
Berget.
– Ja ja, det är klart.
Också han har exploderat den sista tiden.
– Verkligen. Det är många som höjt sig, vilket är jätteroligt att se. Kvaliteten vi fick in i somras gjorde att alla höjde sig ett snäpp, och Åge (Hareide) har visat sina kunskaper i de här kvalmatcherna som vi spelat. Så alla i truppen har tagit steg framåt. Det är kul, för det behövdes.
Lycka till framöver, Markus, och grattis än en gång.
– Tack så mycket.
***
Spelare (och antal poäng)
1. Markus Rosenberg (46)
2. Jo Inge Berget (41)
3. Nikola Djurdjic (7)
4. Felipe Carvalho (6)
4. Vladimir Rodic (6)
6. Enock Kofi Adu (2)
6. Oscar Lewicki (2)
8. Karí Árnason (1)
8. Johan Wiland (1)
***
Varje redaktionsmedlem lägger sina röster på tre spelare, där den bästa får 4, den näst bästa får 2 och den tredje bästa får 1 poäng.
