Himmelrikets Favorit i maj: "Man tar inte bort människan även om det handlar om värsta rivalen"

Himmelrikets Favorit i maj: "Man tar inte bort människan även om det handlar om värsta rivalen"

Himmelrikets redaktion har som brukligt röstat fram månadens bästa spelare. Vinnaren, Simon Thern, berättar här om sin egen form, sina mål, sin häst och respekt.

Himmelrikets Favorit: Stort grattis, Simon!
– Tack så mycket. Det var roligt att höra.
 
Innan vi pratar om majmånaden; det var en skön seger igår (läs: i lördags).
– Ja, det var jättehärligt. Vi var lite tunga och där var en del mindre bra prestationer, men att komma tillbaka och vinna ändå är skönt förstås.
 
Ja, hur svårt är det att komma tillbaka och ladda om efter ett derby som det i onsdags? Inte ens tre dygn hade gått mellan matcherna.
– Så svårt är det inte. Alla matcher, oavsett vilka vi möter, handlar om att vi ska ta tre poäng. BP borta handlar det ju om en hel del kontraster jämfört med vad vi hade mot HIF med runt 24 000 åskådare och det trycket på läktarna som det innebär. Så inramningsmässigt är det en gigantisk skillnad. Samtidigt är det som sagt fortfarande tre poäng vi spelar om och det gäller att vara professionell. Jag tycker inte att vi gör en supermatch, men vi gör det ändå helt okey. Andra halvlek är klart godkänd och jag tycker att vi är mycket bättre än vad de är.
 
Det är inga problem för era kroppar att återhämta sig på så kort tid?
– Det är lite olika från spelare till spelare, men jag kände mig absolut okey och hyfsat pigg.
 
Du blev ändå utbytt i andra halvlek mot Helsingborg och många trodde nog att det skulle bli svårt för dig att orka 90 minuter mot BP. Då var det ”bara” krampkänning du hade?
– Först trodde jag inte det, för som fotbollsspelare är det inte så vanligt att få kramp i baksidan av låret. Det är ofta mer vader som tar stryk. Därför var jag lite orolig att det skulle hända samma sak som när vi spelade mot Öster i Svenska Cupen. Då började det likadant, och sen small det sönder och jag blev borta ett antal veckor. Så jag kände att springa runt och vara orolig för en skada när det finns folk som sitter vid sidan om och bara vill in; då tänkte jag att det bästa är att kliva av och inte riskera att bli borta någon månad. Dagarna efteråt kände jag inte av något alls, så det var nog bara på gång att bli en kramp.
 
Rätt gott att gå på semester då?
– För mig blir det ingen semester. Jag åker i morgon (läs: måndag) till Växjö och ska spela med U21-landslaget. Vi möter Schweiz hemma någon gång runt den 5-6 juni, och sen ska vi till Marbella och möta Kuba. Så jag har fullt upp medan de andra får gotta sig i solen och ha det gott.
 
Det hade jag glömt bort att du hade landslagsuppdrag. Jag hoppas du får några dagars vila framöver då.
– Vi får väl se om det hinns med.
 
När jag sms:ade dig om den här intervjun skrev du: ”Jag ska till Skara i morgon eftermiddag och gå på trav för min kära häst springer. Ring du, det är lugnt.” Är du på travbanan nu?
– Ja, jag är här på Axevalla nu.
 
Jag avslöjar nog min okunskap om trav här, men är det V75?
– Det är V64. Hon springer i Kronprinsessan Victorias Lopp, så det är en ganska stor tävling. Förhoppningsvis kan det gå bra.
 
Vad heter hästen?
– Onice Axe. Det är jag och min pappa tillsammans med två andra som äger henne.
 
Hinns det med att prata om något annat än trav och fotboll i familjen?
– Det brukar inte bli så mycket annat om jag ska vara ärlig (skratt). Det är det som tar mest tid.
 
Är hela släkten involverad i travandet?
– Det är nog framför allt pappa och jag, i alla fall inom travet. Sen håller ju morsan och syrran på med hästhoppning i stället. Så för farsan blir det mycket häst. Han åker ju iväg med min syster på alla möjliga tävlingar, medan jag är mest på Jägers (Jägersro, min anm.).
 
Då förstår man också varför Jonas ibland svarar lite undvikande när han får frågor om att bli tränare. Han hinner helt enkelt inte.
– Så är det ju. Han har fullt upp.
 
Ska vi prata lite fotboll och månaden maj? Tycker du, precis som vi i redaktionen, att det har gått väldigt bra för dig?
– Jodå, det tycker jag. Jag tycker nog att det har gått bra större delar av våren och försommaren. Det känns att jag har tagit kliv framåt, så jag är jättenöjd så här långt.
 
Samtidigt som det har gått bra för dig personligen, så har laget i stort varit inne i en mer negativ form. Hur ska jag säga, känns det konstigt när det inte synkroniseras?
– Nej, så blir det ibland. Man vinner inte matcher genom enskilda spelare, utan det gör vi tillsammans. Sen har vi olika form i laget. Det är inte ofta det händer att alla gör sin bästa match för säsongen samtidigt. Det går lite upp och ner. Stundtals har det inte gått särskilt bra, men vi har också perioder i matcher där vi gör det väldigt bra. Som i första halvlek mot HIF, där vi är klart bättre och kanske bör leda med något mål ytterligare.
– Sen innan det har det varit lite sisådär. Mjällby var en tuff bortamatch och får anses som okey. Norrköping i första halvlek var inte jättebra minst sagt, medan andra var hyfsad. Men jag tycker att vi börjar hitta tillbaka någorlunda, och nu är det så klart viktigt att vi börjar vinna igen.
 
Vilken av majmatcherna är du mest nöjd med för egen del?
– Man får väl säga HIF i och med att jag gjorde mål och att det kändes spelmässigt bra den tiden jag var med.
 
Fast målet mot Norrköping var ett snäpp vackrare tycker jag.
– Ja, det var kanske en svårare prestation. Det var också en bra match för min del, men det var samtidigt lite speciellt att stänka in ett mot HIF. Så jag säger nog att det är min bästa match.
 
De bägge målen mot Norrköping och HIF kommer från ungefär samma position, strax utanför straffområdet. Har du en god uppfattning om var andrabollarna hamnar?
– Ja, det skulle jag nog vilja påstå. Jag känner att jag brukar kunna luska ut var de studsar fram någonstans. Ibland även inne i straffområdet, där det blir lite skarvar och nickar. Med lite flyt kunde jag ha gjort ett till mot HIF, där jag styr bollen över med vänstern efter en nickskarv.
 
Mycket av det är medfött, precis som för en måltjuv som ständigt står rätt i straffområdet, tänker jag.
– Så är det ju. Man kan alltid läsa lite i vissa situationer, men ser man till de allra största målskyttarna så är det ingen slump att de står rätt och alltid gör många mål.
 
Ditt mål mot HIF var du själv inne på tidigare och du har fått frågor om ditt firande efteråt, och jag tänker inte beröra det så mycket; men sett till matchens betydelse och inramning och allt det där – hade det ens gått att låta bli att jubla efter målet?
– Nej. Jag blir jävligt glad när jag gör mål. Och i det här fallet jublar jag ju med våra egna supportrar, och inte mot HIF:s. Det var glädje med dem som kände detsamma som jag.
 
För det tycks vara något av en trend att man inte ska fira mål mot sitt gamla lag.
– Det får ju var och en göra som den vill, men jag ser ingen anledning till varför man inte ska jubla. Det börjar bli lite överdrivet det där, med respekt hit och dit. Respekt behöver man inte visa genom att inte fira när man gör mål, det finns många andra sätt att göra det på.
 
Till exempel genom att krama om dina tidigare lagkamrater i HIF innan matchen började?
– Precis. Jag har vänner kvar där. Det finns många fina spelare och människor i HIF. Bara för att man möter dem så tar man inte bort människan, även om det handlar om värsta rivalen på planen.
 
Jag vill återkomma lite till ert spel i maj. Trots en del närmast domedagsliknande skriverier, även från undertecknad, så ligger MFF trots allt fyra och…
– Ja, och jag tänker på hur många som har hyllat Göteborg och deras fantastiska vårsäsong. Sen är det många som inte tycker att vi har gjort en godkänd vår. Hur många poäng ligger vi bakom dem? En. Hade det varit maximalt hade vi vunnit alla matcher, men det är inte så lätt under en hel säsong.
 
Och bara en förlust.
– Exakt, och det gäller nu att jobba vidare. Vi har haft för många oavgjorda matcher, och det får inte bli så jättemånga fler, för det gäller att vinna matcherna. Ser man till vårt lag tycker jag också att vi har goda möjligheter att slå alla lag.
 
När det skrivs artiklar, krönikor och bloggar om hur negativt det är med MFF, läser du media då?
– Ytterst sällan faktiskt. Det är så himla många som ska tycka och tänka, och alla kan allt om fotbollen. Ska man läsa om vad alla tycker och att man har varit dålig en match, det… Man lirar på och sen får de tycka och tänka vad de vill. Vilket är allas frihet och inget som jag har något emot, men det är inte så att man sitter och lusläser vad som skrivs heller.
 
När det omvända sker, och det är idel segrar – läser man mer då?
– Ha ha, det får jag väl erkänna att så är det. När det går bra för laget och en själv och vi är inne i en positiv trend, så är det roligare att slå upp en tidning eller gå ut på nätet och läsa.
 
Att du blev framröstad som månadens spelare är ju onekligen något positivt, så den här texten kommer du att läsa då?
– Det kommer jag nog att göra (skratt).
 
Lycka till framöver och lycka till med din häst!
– Tack så mycket. Hon är bra på det, så det finns nog goda möjligheter.
 
Än en gång, grattis!
– Tack så jättemycket.
 
***
 
Simons häst Onice Axe slutade en timme senare trea i loppet. Vann gjorde en häst som heter Avanti L.M.
 
***
 
Spelare (och antal poäng)
 
1. Simon Thern (26)
2. Tokelo Rantie (21)
3. Filip Helander (9)
3. Robin Olsen (9)
5. Ricardinho (2)
6. Miiko Albornoz (1)
6. Simon Kroon (1)
6. Magnus Eriksson (1)
 
Varje redaktionsmedlem röstar på tre spelare. Ettan får 4, tvåan får 2 och trean får 1 poäng.

Magnus Johansson2013-06-04 08:00:00
Author

Fler artiklar om Malmö FF