Himmelrikets Favorit i september: "Vi har inget annat val än att vara Malmö FF"
Spelaren som nämns som en av de absolut viktigaste i laget vinner för första gången utmärkelsen Himmelrikets Favorit. Fouad Bachirou berättar om vändningar, trötthet och om vad som komma skall.
Grattis Fouad, du är framröstad till månadens spelare!
– Tack så mycket. Oj, vad ska jag säga?
Du låter förvånad.
– Ja, lite för jag visste inte om att det fanns en sådan här utmärkelse.
Det är inga fina priser och tyvärr inga pengar inblandade, bara äran.
– Aha, där ser man. Men det är inte det sämsta.
Är du nöjd med september?
– Ja absolut. Jag tycker vi har gjort det helt okey, även om de två sista matcherna i Allsvenskan har varit poängmässiga besvikelser. Och för egen del, jag har fått spela mycket och tycker att det har gått bra.
Du har inte bara spelat mycket, du har spelat alla matcher i september, om än att du i några har blivit utbytt. Blir du aldrig trött?
– Det blir jag (skratt). Idag (läs: igår måndag) är jag väldigt trött. Så givetvis blir man trött när man spelar mycket, å andra sidan är det spela man vill och det man älskar att hålla på med. Trots att vi har ett tätt spelschema emellanåt så ser jag alltid fram emot nästa match. Och på matchdagarna har du så mycket adrenalin så du vill bara ut på planen och spela, och göra ditt allra bästa.
Jag är inte helt säker men jag tror att det var mot BP i början av september. Vi hade en bekväm ledning och i minut 71 blev du utbytt, troligtvis för att spara dig då du hade spelat många minuter i många matcher innan denna. Ändå såg du så ledsen och besviken ut när du förstod att det var du som skulle ut. Jag kunde inte låta bli att skratta lite, för det naturliga i min värld hade varit att tänka ”tack coach, att jag äntligen får vila”.
– Jag vet vad du tänker på. Var det mot BP, var det inte Kalmar?
Det kan det absolut ha varit. Det känns bara som att det var ett tag sen.
– Mot Kalmar minns jag nämligen att jag blev besviken när jag blev utbytt. Efter matchen förstod jag givetvis varför jag blev det, trots allt var det bara ett par dagar efter Europa League-matchen i Genk, men just där blev jag besviken. Vilket kanske syntes på mig (skratt).
– Samtidigt som jag förstår tränaren, och inser att det är för mitt eget bästa, så vill jag alltid spela. Alla matcher, alla minuter. Inför alla säsonger har jag som mål att spela så mycket som bara är möjligt, och när jag då blir utbytt i en del matcher så blir jag omedelbart besviken. Det är tävlingsådran i mig som får mig att reagera på det viset.
– Ibland finns det andra anledningar till att jag blir besviken. Som att jag känner att min insats inte har varit så bra som jag önskat, då vill jag ju fortsätta spela för att kunna revanschera mig och hjälpa mitt lag till segern. De gångerna blir jag irriterad när jag blir utbytt, för jag känner att jag har mer att ge. Men det är så det är, det är så jag fungerar.
Det är svårt att tänka sig dig irriterad – du har nästan alltid ett leende på läpparna även när du spelar.
– Ha ha, jag vet. Men jag får hålla på med det som jag älskar, så det är svårt att inte vara lycklig.
Det är en fin attityd till såväl fotbollen som livet tycker jag.
– Tack, det var snällt sagt av dig.
När du i den andra halvleken blev avplockad i söndags mot Sundsvall, var det förutbestämt? För att spara dig till matchen mot Besiktas nu på torsdag?
– Jag tror det, men jag har inte pratat med Uwe om det så jag vet inte med säkerhet. Det kan nog ha varit en kombination av att låta mig vila samtidigt som vi jagade mål varför han ville ha in offensivare spelare.
Du nämnde tidigare att du är trött idag (igår). Hinner du bli pigg till torsdag?
– Ja ja, självklart. Att jag känner mig lite sliten idag beror på att jag har spelat många matcher, men med några dagars vila så kommer jag att vara lika pigg som jag vill vara på torsdag. Det är inget problem.
Vi kan väl återkomma till torsdagens match, men först vill jag prata lite mer om din september. Vi har mött BP, Östersund, Genk, Kalmar, Norrköping och Sundsvall. Vilken av dem är du mest nöjd med för egen del?
– Vilken match som jag tycker att jag har varit bäst i? Hm, svårt. Även om vi förlorade mot Norrköping så tycker jag att det gick väldigt bra för mig personligen där. Det får nog bli den matchen som jag väljer i så fall.
Jag trodde du skulle säga Östersund. Dels vände laget 0-2 till 3-2 och dels tycker jag att du hade en stor del i det.
– Sett till lagets insats var nog det månadens bästa match. Eller… Det är tufft att ligga under med 2-0 mot ett bra lag på bortaplan, så det var ett väldigt bra resultat för oss. Det ska dock inte blandas ihop med bra fotboll från vår sida, för det var alls inte vår bästa insats. Men psykologiskt sett var det väldigt bra av oss, och något som vi tar med oss.
På tal om Östersund, hur skulle du vilja beskriva din roll på planen i MFF jämfört med när du spelade med dem? Är där några större skillnader?
– Där skiljer sig en del faktiskt. I Östersund hade jag större friheter att följa med i anfallen, att vara en del av anfallen. Här i Malmö är min utgångspunkt lite längre bak i planen, där jag mer ska organisera spelet. Och när vi anfaller har jag ett stort ansvar för att passa på kontringar från motståndarlaget. I korthet kan man säga att där finns skillnaderna.
Är där någon skillnad för dig rent fysiskt, alltså hur mycket du får springa under en match?
– Nja, det är nog ungefär detsamma skulle jag vilja säga. Givetvis beror det från match till match och från motstånd till motstånd hur mycket man behöver springa, men på det stora hela är det ungefär samma fysiska belastning här som det var där.
Efter sommaruppehållet har vi varit vana vid att se Malmö vinna och göra mängder med mål. Vad hände i de två senaste matcherna mot Norrköping och Sundsvall? Tillfälligheter, otur, formdipp?
– När jag tittar på gårdagens match så ser jag att vi borde ha vunnit med rätt klara siffror. Vi äger matchen, vi skapar chanser och tidigare i månaden hade vi nog vunnit en sådan här match med tre eller fyra noll. Fast vi hade inte turen på vår sida igår. Å andra sidan kan jag tycka att vi har haft en del tur tidigare där vi har gjort många mål på inte så många chanser. Det är sånt som kanske går på ett ut ibland.
– Det är också den tiden på året då lagen känner varandra väldigt väl, och vet varandras styrkor och svagheter. Vi är också inne i ett intensivt spelprogram där krafterna kanske inte alltid är på topp. Allt det här sammantaget vill jag förklara de två senaste matcherna. Det är inget som oroar mig. Det var inte så att vi har spelat dåligt, det hade kunnat oroa mig i så fall. Ja, mot Genk tidigare i månaden var vi inte bra i och för sig. Men den insatsen släppte vi snart.
Vilket för oss till torsdagens Europa League-match mot Besiktas. Kan vi förvänta oss ett annat MFF nu jämfört med matchen mot Genk?
– Absolut. Det är tvunget. Nu har vi hemmaplan och där blir det genast annorlunda. Här är vi tryggare med bollen och vill mer framåt. Och efter den första matchen i Belgien, där vi inte spelade bra och förlorade, har vi inget annat val än att… vara oss själva, vara Malmö FF. Göra det som förknippas med oss, det vill säga att tänka offensivt och göra mål.
Hur mycket ser du som spelare fram emot sådana här matcher?
– Det är sådana här matcher i Europa man lever för, som man drömmer om. Fyllda arenor, fantastisk inramning, lag från andra ligor, högkvalitativt motstånd; alla fotbollsspelare vill uppleva detta.
I Europa är vi nästan aldrig favoriter, vilket vi är mer eller mindre i varje allsvensk match, utan underdogs. Vilken skillnad gör det?
– Att vi måste tänka lite annorlunda och smartare under matcherna. För det är förstås en annan och högre nivå, ibland mycket högre nivå. Det är stora skillnader på Allsvenskan och toppligorna på kontinenten. Men bara för att vi betraktas som underdogs så innebär det inte att vi är chanslösa. I mitt tycke är vi starka nog att vinna matcher som den som väntar, framför allt på vår hemmaplan.
– Jag tror inte det finns något lag som tänker att det är enkelt att åka till Malmö och möta oss. Så Besiktas är nog på det klara med att det inte bara blir att åka hit och hämta hem tre poäng hur lätt som helst.
Tätt spelschema, trött kropp, kanske lite trött i huvudet. Match var tredje dag ungefär. Det var rätt mycket för detta du flyttade till Malmö, eller hur?
– Ha ha ha, precis. Det är så här jag vill ha det, med mycket folk på Stadion, matcher i Europa och många matcher. Visst, det är tufft och det gör ont ibland, men jag skulle aldrig, aldrig beklaga mig över det. Som jag sa tidigare, det är detta du vill som fotbollsspelare. Och i Malmö vet du att chansen att få vinna titlar ökar, liksom att få spela europeiska tävlingsmatcher och möta riktigt bra lag och spelare.
Vi är många som är väldigt glada att du valde att komma till oss.
– Det uppskattar jag mycket att höra.
Igen, grattis till att ha blivit månadens spelare.
– Också igen, tack så mycket.
***
Spelare (och antal poäng)
1. Fouad Bachirou (32)
2. Sören Rieks (30)
3. Markus Rosenberg (17)
4. Marcus Antonsson (14)
5. Anders Christiansen (9)
5. Oscar Lewicki (9)
7. Lasse Nielsen (3)
8. Rasmus Bengtsson (2)
8. Arnor Traustason (2)
10. Bonke Innocent (1)
***
Varje redaktionsmedlem lägger sina röster på tre spelare. Den bäste får fyra, den näst bäste får två och den tredje bäste får en poäng.
