HJK - MFF 2-2 - Avancemang
Malmö FF spelade 2-2 borta mot HJK Helsingfors och avancerade i Champions Leagues kvalspel.
Efter att ha testat tre mittbackar mot Mjällby körde Jon Dahl Tomasson på samma stuk mot Helsingfors - Lite som hans läromästare Åge Hareide som ju på klassiskt sätt testade det med framgång mot Red Bull Salzburg. Det blev en uppställning som typ var såhär
Dahlin
Anel, Brorsson, Moisander
Rieks, Lewicki, Bonke, Berget
Rakip, AC
Colak
Rieks och Berget låg kanske lite högre upp, men de hade kanterna och centralt låg ett block med Lewicki och Bonke bakom Rakip och AC. Allt gick ut på att vi inte skulle bjuda på något i farliga ytor. Det höll i typ 20 sekunder. Sen blev det lite osäkert var Franz skulle göra med bollen och så blev det en jättebjudning då han slog bollen rakt ut till hörna. Märklig situation. Franz själv hävdade att den tog på backen, och det må vara hänt men jag kunde inte se det. Hörna dömd hursomhelst.
Hörnan slogs mot första ytan där ingen hade direkt kontroll och Erdal Rakip kunde inte hänga på Miro Tenho som nickade in 1-0. Inte en optimal start direkt.
MFF såg nervösa ut och Franz hade några riktigt kämpiga situationer under första halvtimmen, men det finns en del kvalitet också i Malmö och efter tio minuter kom 1-1. Ett inkast från höger nådde in i straffområdet där till sist Oscar Lewicki petade fram bollen till Anders Christiansen som drog till direkt och satte bollen vid första stolpen. I ärlighetens namn kanske inte ett helt otagbart skott, men inte desto mindre mål.
1-1 stod sig halvleken ut och det skulle sannolikt MFF vara mest nöjda med. Det såg stundtals ganska illa ut framförallt i försvarsspelet och känslan var att HJK lite närsomhelst skulle kunna få in ett ledningsmål, även om det inte direkt var speciellt nära med ett andra mål någon gång under den första halvleken. Trots allt var det få gånger som Dahlin behövde agera och plocka fram storspelet.
Men det var knappast en matchbild som MFF kunde känna sig helt nöjda med och förhoppningen var att gästerna från Skåne skulle försöka skaffa sig mer kontroll under andra halvleken. Det fungerade hyggligt väl inledningsvis. MFF vågade hålla i boll lite bättre och även om det var ganska långt från en stormatch från MFF: sida kändes det ändå lite bättre. Några direkta chanser var det inte tal om för Malmö, men å andra sidan skapade heller inte HJK någonting av värde. Känslan var väl hursomhelst knappast särskilt positiv för Malmö då man inte direkt ägde matchbilden - Och ett mål skulle förändra allt.
Mest oro blev det kanske ändå när AC fick en smäll några minuter in och såg ut att ha väldigt ont i knäet. I slutändan kom han tillbaka och man minns kanske mest Sören Rieks frispark - En riktigt fin frispark från distans. Strax utanför.
Efter en timmes spel bytte JDT in ytterbackarna Eric Larsson och Felix Beijmo. Ut med Rakip som hade svårt att få ut något i sin roll och Bonke som tidigt fått en varning. Det gav flera förändringar. AC flyttades hem något i Bonkes roll samtidigt som Berget gick mer centralt och Beijmo tog högerkanten och Larsson vänsterkanten. Mer eller mindre en rak fembackslinje.
Spelet blev dock inte bättre för MFF och något senare borde HJK satt 2-1 men Riski, målskytt senast, missade ett jätteläge när MFF tyckte det var en bra idé att släppa markeringen helt. Inget mål och istället vaknade Malmö när JDT satte in stekhete Birmancevic och Nalic - En duo som bara några minuter senare skulle visa sitt värde.
Birmancevic bröt in från vänster, spelade in bollen i straffområdet där Nalic mötte och stötte tillbaka den till Birmancevic som snyggt placerade in bollen vid stolproten. 2-1 med kvarten kvar. Där och då kändes allt vara klart.
Men givetvis ska man inte få andas normalt som supporter och bara några minuter senare. Djupledsboll mot Riski som löpt in från höger och smitit in bakom en Eric Larsson som vinkade på offside men inte hade kontroll på läget och så hade vi 2-2 och tillbaka till läget då ett mål för finländarna skulle ta matchen till förlängning.
Helsingfors försökte ösa på och hade några halvchanser och några bud på straffar men 2-2 stod sig och Malmö avancerar. Inte med någon stor marginal, men tillräckligt stor.
------------
Så väntar då Glasgow Rangers. En helt ny matchbild jämfört med det vi har visat upp nu och det blir en ny uppgift för JDT. Mot Granada ifjol fick vi tyvärr inte ut tillräckligt av spelarna - Nu måste vi göra en stormatch och kanske ha lite stolpe in. Vi har gjort det förr. Vi kan göra det igen. Men det krävs en helt annan typ av inställning.
------------
Vi reder ju ut det och det är det som är viktigt, men det är svårt att skaka av sig känslan att vi blir för passiva och ger bort initiativet. Fördelen är dock att vi redde ut det som sagt - och i kommande matcher är det kanske mer rimligt att ge bort initiativet. Förhoppningsvis har vi lärt oss lite till dess.
------------
När jag läser statistiken efteråt så ser matchen ut att ha varit ganska jämn. Det var kanske jämnare än jag upplevde, men det kändes inte tryggt speciellt ofta.
------------
Hursomhelst. Avancemanget klart och det är det enda som betyder något.
Rangers nästa - Och inte minst. I allra sämsta fall spelar vi gruppspel i nya Conference League. Gruppspel igen. Gytt!
------------
Nu uppehåll till mötet med Rangers på tisdag.
19.00.
Dags att skapa mina minnen.
