IFK Göteborg - AIK
2 - 0

IFK Göteborg – AIK: Bartosz har en del skruvar att dra åt

Gästerna förlorade matchen på västkusten efter att den tidigare lagkamraten Sightorsson gjorde dubbla mål i första halvlek.

Vårsolen stod lågt över Ullevi på måndagskvällen. Ett skadetungt AIK gästade ett tillfrisknat IFK Göteborg i en match som på förhand såg överkomlig ut. Men innan lagen ens hunnit känna på varandra drog hemmalaget igång gästernas kalldusch.

Endast tre minuter hann gå innan Kolbeinn Sigthorsson omarkerad passerade AIKs mittlås och placerade in bollen i mål. Inte starten ett gästande lag på Ullevi någonsin behövt. Men AIK höll energin uppe och det som följde var en period där de rent spelmässigt hade övertaget. Även om de inte lyckades åstadkomma något i sista tredjedelen – till skillnad från Göteborg som fortsatte lyfta långt på den starke Sigthorsson. Efter trettioåtta minuter kunde därför samme Sigthorsson återigen ta emot bollen i straffområdet och, återigen omarkerad, sätta den i mål. Passen? Simon Thern, som sur grädde på det redan illaluktande moset.

AIK såg skadeskjutet ut och många svartgula själar där ute mindes nog tillbaka till fjolårets säsongsstart, där en positiv första omgång följdes upp av en rejäl undansvepning av mattan. Bartosz mannar saktade därför ner spelet och fokuserade på att hålla nollan tills att halvtidsvisslan ljöd.

Inledningen av andra halvlek såg inte ut som i första, i både positiv såväl som i negativ bemärkelse. Inget tredje mål hade passerat förbi men laget såg skakat ut. De individuella misstagen i första halvlek tvingade laget till en långsammare och betydligt sterilare uppbyggnad. Göteborg fick därför läge att flytta upp i plan och således göra det ännu svårare för gästerna att etablera ett spel på offensiv planhalva.

Inget av lagen kom med något ordentligt hot. En dribblingsräd av Ylätupa rullade ut till inspark. En frispark från Sebastian Larsson nådde Papagiannopoulos huvud och vidare ut till inspark. Farligast blev det när AIK tappade bollen på egen planhalva och Kevin Yakobs fick ett läge att placera in 3-0, men Janosevic var snabb ner på mattan.

AIK var uddlösa i ordets allra mest rätta bemärkelse. Speluppbyggnaden såg bra ut, kontrollerad som spontan, men laget åstadkom aldrig någonting när det väl kom till kritan. Göteborg var resoluta och tuffa i deras försvarsspel vilket gjorde det svårt för Stefanelli, Radulovic och den senare inbytte Goitom att hitta ens den minsta av ytor. Något som tyvärr inte blev bättre när man bytte ut Bahoui mot Strannegård och Ylätupa mot Silva.

Kring minut åttio skedde dock två situationer i tät följd. Den första kom när Marek Hamsik, IFK Göteborgs största spelare någonsin, använde hela sin vikt för att sätta stopp för Stefanelli i straffområdet. Men domaren friade. Minuterna senare flyger tre svarta tröjor ner för plan mot ett likvärdigt antal blåvita. Sebastian Larsson faller lite väl lätt och domaren väljer därför att återigen fria.

Närmre än så kom inte AIK. Det ena försöket till anstormning mynnade ut i en gemensam rusch tillbaka ner i plan, för att repriseras igen och igen. Matchen blåstes av och AIK

Trots förlust finns det ingen anledning för att ropa "katastrof". Laget såg bra ut, uppbyggnaden med, men det som krävs är en vassare spets. Kan Bartosz dra i rätt spakar och peta dit rätt skruvar så finns det absolut fog för att tro på att hans lag kan repa sig från detta. Men det är tyvärr något som kommer ta tid.

Vad tyckte ni om matchen? Tycker ni att resultatet speglade den faktiska matchbilden? Tror ni att lösningen på offensiven finns i truppen eller ska AIK se efter alternativ under sommarens transferfönster?