Lagbanner
Det jämnar ut sig i längden...
Guldstriden lever!

Det jämnar ut sig i längden...

Fru Fortuna och rättskiparna var på IFK Göteborgs sida när Malmö FF besegrades med 2-1 inför 15253 på Ullevi.

För en vecka sedan var alla utom de mest verklighetsfrämmande blåvittsupportrar inställda på en måttligt avslagen avslutning på säsongen där kampen främst skulle gälla platser till de mindre välrenommerade Europeiska cuperna. Men tack vare våra gulsvarta skärgårdskusiner kändes guldstriden åter en smula levande när matchen blåstes igång.

Arne Erlandsen försatte hela fotbollsetablissemangt i chocktillstånd efter den avslutande träningen – Blåvitt skulle för första gången sedan Svennis gick i mysbyxor starta en tävlingsmatch med trebackslinje! 4-3-3 eller 4-5-1, visst, det går ju för sig på kamratgården. 3-5-2 i en viktig match mot regerande mästarna, med två tonåringar och en 22-åring i backlinjen – hade norrmannen tappat förståndet? Offensivt innebar uppställningen att Marcus Berg gick in på topp brevid Stefan Selakovic medan George Mourad klev ned ett halvt steg som offensiv mittfältare. Niclas Alexandersson fick till uppgift att agera städgumma på ytan framför backlinjen samt hålla ett extra öga på Afonso Alves, en uppgift som lätt magsjuke ”Alex” skötte med sedvanlig bravur.

Blåvitt inledde matchen på det såphala underlaget piggast. Spelmässigt verkade båda lagen ha lite svårt med bollkontrollen på det välansade blöta gräset. Spel på djupet bakom backlinjen visade sig väldigt svårt då alla utom de mest välavvägda bollar tenderade att glida iväg till väntande målvakter och kortlinjer. Redan i den andra matchminuten skapade Blåvitt sitt första halvläge där Marcus Berg sånär hann först på ett inlägg från George Mourad. Båda lagen kom stundtals fram till inläggslägen, men det mest upphetsande som hände första kvarten var när bägge klackana unisont stämde upp i ”Förena Skåne med….”. Efter femton minuter jämnt får Marcus Berg matchens dittills bästa läge efter att Håkan Mild slagit ett inlägg med högerfoten från vänsterläge. Marcus placering var perfekt mellan Malmös ”fyrtorn”, men nicken höll dessvärre inte samma kvalitet. Malmö replikerade minuten senare där de för första gången lyckades utnyttja ytan bredvid trebackslinjen, Jesper Bech fick dock inte fason på avslutet.

Efter ett par halvlägen fick Malmö i den 28:e minuten sin första riktiga chans efter att två Blåvittförsvarare inte kunde komma överens om vem som skulle rensa bort bollen. Afonso tackade för givmildheten, men avslutet stoppades av duktige Adam Johansson som täckte bort skottet. IFK fortsätter dock kontrollera händelserna tämligen väl, men utan att skapa mer än hörnor och halvchanser. Malmö får sedan två väldigt bra lägen på kort tid. Först lyckades den väldige Ofere för en gångs skull vinna sin närkamp mot mittbacksgiganten Mattias Bjärsmyr, bollen gick fram till Daniel Andersson som med ett bra vänsterskott tvingade ”Bengan” till att på riktigt TV-manér klistra bollen. Läge nummer två kom när Ozcar Wendt försökte sig på en tvåfotare som sista gubbe. Bollen gick istället till Afonso som fick på ett av sina ruggiga högerskott, som tur var dök bollen över Bengt Anderssons ribba den här gången.

Blåvitt replikerade strax därpå efter ett mycket bra anfall där bollen går ut till Wowoah som avancerar längs sin kant, inlägg mot bortre stolpen där pigge Martin Ulander nickar snett inåt bakåt till George Mourad som klipper till, men bollen styrdes ut till hörna via täckande back. Några minuter senare var det sånär dags igen. I en mycket fin spelvändning drev Wowoah förbi Hasse Mattisson centralt och en bit in i straffområdet passade ”Sammy” perfekt till höger på ytan där Martin Ulander kom störtande. Martin hade kunnat avsluta direkt, men valde att ta emot i fart. Hårt trängd fick ”Ulas” ändå på ett bra avslut som dock gick i burgaveln.

Efter några avslutande smålägen för Blåvitt kunde man i pausen konstatera att chansningen med trebackslinje gått hem än så länge, även om man verkligen kunde se att ytorna fanns att utnyttja om Malmö skulle så förmå. Stor elogé till Wowoahs och Ulanders defensiva ansvarstagande i det läget. Framåt hade det inte fungerat fullt så väl med Mourads roll som offensiv mittfältare. Visserligen hade han kommit till två skapliga avslut, men påfallande ofta föll George ur spelet och verkade obekväm i positionerna. Spelmässigt var det kamp och spelvändningar för hela slanten, bägge lagen hade svårt att hålla i bollen på motståndarens planhalva några längre stunder.

Malmö inledde andra halvlek klart bäst där Afonso fick till ett avslut som täcktes undan av Bjärsmyr. Tomas Olsson hade kommit in istället för en småskadad Hasse Mattisson och hade redan satt lite prägel på Malmös spel med säkert och öppnande passningsspel mot sin blivande klubb. Just som det lutade åt att Malmö på allvar var på väg att ta över taktpinnen slog så ”Svarte-Marcus” Berg till. Ulander utnyttjade sin snabbhet riktigt väl i ett fint anfall där Selakovic lade en perfekt stickare på djupet. Från nedre hörnet av straffområdet slog Martin in bollen parallellt med mållinjen Både Berg och Mourad kom i ytan men det var Marcus som med en odefinierbar del av benet slog upp bollen i nättaket. Först tänkte jag inte så mycket på det, men i efterhand ser målet ut att vara klar offside på Marcus. Det jämnar som sagt ut sig. 1-0 till hemmalaget.

I den 57:e minuten hade Ofere fått nog av Mattias Bjärsmyr, istället kom den nye super-skåningen Pode in med förhoppning att göra livet surt för sina tonårsvänner i IFK:s backlinje. Med det blev det kanske inte så mycket, det svarade istället Tomas Olsson och Afonso Alves för i den 61:e minuten då Malmö kvitterade till 1-1. I en situation där delar av IFK:s backlinje mest verkar koncentrera sig på Tom Prahls färd upp på läktaren går ett inkast till Tomas Olsson nere vid kortlinjen som med två snabba touch slår bollen vidare in framför Bengts mål. Bjärsmyr håller sin gubbe, Bengan första stolpen. I mitten däremot, kommer Afonso Alves joggade och kan utan uppvaktning placera bollen i mål med en enkel bredsida. Metern brevid stod Ozcar Wendt, som i övrigt svarade för många bra ingripanden, och tittade på.

Håkan Mild blev så förgrymmad efter kvitteringen att han några minuter senare frestade Asper med en ofarlig cykelspark. Utdelningen kom istället i den 66:e minuten i en av otaliga spelvändningar denna match. En djupledsboll spelades perfekt på ytan längs med högerkanten där Selakovic kom löpande i rask takt. Istället för att ta död på ytterligare några av firma Abelsson & Perssons hjärnceller valde Stefan att lägga en fin behärskad passning inåt banan till Alexandersson som kom i andravågen. Med en landslagsmans signum lade Niclas in bollen i nätet med en behärskad bredsida via Aspers vänstra stolpe. Snyggt och effektivt.

Resten av halvleken blev ett krigade mellan ett IFK som i stort sett tappade sitt egna spel helt och hållet mot MFF som med Tomas Olsson som dirigent skickade in inlägg efter inlägg i straffområdet. Så fort Bengt Andersson fick tag på bollen var det maximal längd på utsparkarna som gällde. I samband med 2-1 målet åkte Martin Ulander på en liten skada vilket gav IFK en ny Allsvensk debutant i form av Frölundalånet Erkan Saglik. De flesta trodde väl att Chock-Arne skulle låta mittbacken Erkan gå in och bilda mittlås tillsammans med Bjärsmyr, men istället ersatte han Ulander tämligen rakt av, med reservation för ett något mer defensivt åtgångsläge. Erkan gjorde sitt jobb defensivt med flera vunna nickdueller när Malmö pressade på som mest, men samtidigt tappade IFK en stor dimension i sitt spel när Ulander med sin utsökta bollbehandling inte fanns på kanten för att hålla uppe spelet.

IFK har under matchens slutskede flera lägen att avgöra matchen när man kommer med jämna nummer mot MFF:s backlinje, men varje gång misslyckades sista passningen eller avslutet. Malmö skapade åtminstone fyra riktigt vassa chanser innan de två stopptidsminuterna inleddes. Först var det Tomas Olsson som med ett lågt, pressat skott tvingade ”Bengan” till en högklassig räddning medan Peter Abelsson, som flyttats upp på topp, nickade någon meter utanför i ett av få lägen där en Blåvit spelare inte nådde högst. Nådde högst gjorde däremot Adam Johansson mot Afonso i en matchavgörande nickduell rakt framför mål efter inlägg av Höiland. Strax därpå fick Wendt revanschera sig för tidigare synder då han i sista sekunden lyckas avstyra ett friläge för Afonso med en precis glidtackling till hörna. I slutsekunden kom så revanschen för alla träträffar mot Gefle, Kalmar och Sundsvall. En undanrensning på inlägg går perfekt ut till Bech som försöker sig på en klassisk yttersida med sin högerfot. Bollen skruvar sig i en båge mot Bengts högra stolpe och Bengt kan helt maktlös se bollen träffa stolpen och rulla längs med mållinjen där ingen dyker upp. Bollen rensas till hörna och så är matchen slut.

Sett till spelet hade lagen varsin halvlek där IFK klart dominerar den första, medan man släpper in Malmö i den andra. Svårt att peka på specifika detaljer, men kanske låg det något i Jon-Inge Höilands uttalande förra veckan att Malmö är ett bättre lag med Tomas Olsson på planen. Nu är det mycket möjligt att jag skriver detta enbart för att Tomas är klar för IFK inför nästa säsong, men jag tyckte Malmö kom in i matchen delvis pga. Olssons förmåga att hela tiden göra sig spelbar och sätta fart på bollen framåt i alla lägen. Sista kvarten var nästan parodisk med ett vilt tjongande Blåvitt som inte ens försökte upprätthålla något offensivt spel, kanske naturligt med tröttkörda mittfältare, en magsjuk Alexandersson och en orutinerad backlinje.

Många spelare förtjänar beröm denna afton. Bjärsmyr gör en grym match i backlinjen där han imponerade storligen på undertecknad. Adam Johansson gör nog sin hittills bästa match defensivt. Ozcar hade några individuella misstag, men spelade i övrigt bra. På mitten går givetvis en stor elogé till Alexandersson för sitt slit och sitt mål och Ulander som spelade fram till första målet bjöd på hög kvalitet i det allra mesta. Varken Mourad, Berg eller Selakovic gjorde någon spektakulär insats, men samtliga jobbade bra och gav Asper & Co en hel del att göra med sammanlagt 13 avslut varav åtta på mål. Sist men inte minst gör Bengt Andersson en matchavgörande räddning på Olssons skott samt klarar alla hala höjdbollar utom en med bravur.

Nu får laget fyra dagars vila innan det är dags att ta revansch på Assyriska. Vinst där och Djurgårdarna lär få rejält med myror i brallan….

Erik Lupander 2005-09-27 00:45:00

Fler artiklar om IFK Göteborg