Långkalsongspremiär på Ruddalen
Backen ifrån Musikvägens spårvagnshållplats till Ruddalen kan kännas väldigt lång en kylig morgon i december, men jag hade mål och mening med min färd och stegen var raska. Min nyfikenhet var stor på hur våra nya gubbar Kihlberg, Olsson, Wallerstedt och Richardsson skulle se ut.
Jag anlände till planen tio minuter efter utsatt träningsstart och spelarna höll på att värma upp i det traditionsenliga ledet som rör sig fram och tillbaka längs planens längdriktning. Jag noterade att jag hittills var ende besökare och slog mig ner på Ruddalens fashionabla pressläktare. Uppvärmd efter slakmotan började jag klä av mig mössa och vantar men insåg snart att det var en bedräglig värme jag kände. Jag gratulerade dessutom mig själv till valet att rota fram de gamla långkalsipperna ur garderobens bakre regioner.
När spelarna väl sprungit klart delades de in i två olika grupper som sedan höll sig resten av träningen. Grupperna såg ut såhär:
Västar:
Nadj, Richardsson;
Adam, Dennis, Destin, Lampan;
Smedberg, Olsson, Kihlberg, Wowoah;
M Berg, Wallerstedt
Blåa:
Bengan;
Ölme, Kalle, Bjärsa, Oscar;
Alex, Pontus, Håkan, Vasquez;
Mourad, Sella
Destin är provspelaren Destin Makumbu som har ett par dagar på sig att övertyga Arne och Håkan om sin kompetens. Sett till dagens träning och till vad som verkar krävas av Arne för att få kontrakt lär vi inte få se så mycket mer av Destin. Passningsspelet var svagt och han övertygade inte nämnvärt i några av momenten. Saknades på dagens träning, förutom det vanliga gänget, gjorde Jonatan som tydligen skadade sig på gårdagens träning.
Första övningarna för dagen är gamla fina kvadraten samt en ganska okomplicerad passningsövning med långa och korta pass samt överlappningar. Det enda värt att nämna från denna övning är hur George blandade och gav. Först slog han en helt misslyckad långpassning där Arne ifrågasatte vad han sysslade med, bara för att halvminuten senare hoppa upp och klacka en boll på volley rätt på läppen på den löpande bollmottagaren. Detta fick som sig bör beröm från mys-Arne.
Efter detta följde något som skulle uppta större delen av träningen, nämligen en övning i uppspel, inlägg och avslut. Mittbackarna plus Lampan och Smedberg började med boll i mitten en bit in på planhalvan och spelade upp bollen till innermittfältarna samt anfallarna som parkerat på straffområdesgränsen. Bollen spelades sen tillbaka till den förste passningsläggaren som la ut bollen till en av kanterna varifrån det kom inlägg till två ur gruppen av innermittfältare och anfallare som tagit V-löpningar på varsin stolpe. Inlägg från vänster slogs av Wowoah, Oscar och Vasquez. Från höger slogs dom av Ölme, Adam och Alex. Kvalitén på den här övningen var riktigt hög. Inläggen var nästan alltid riktigt bra slagna och några av avslutningarna var av riktigt hög klass. Återkommer till vilka som stod för dom… Först ska jag säga att Kalle inte hade några välriktade fötter i dagens passningsspel, Mourad och Mackan var inte särskilt alerta i avsluten och Tomas Olssons största styrka verkar inte vara att vräka sig fram på hårda inlägg mot målgården. För att uttrycka sig snällt.
Så till det positiva då. Jag hade ju gett mig av till träningen för att få min första glimt av våra nyförvärv i de vackraste av färger. Två av dessa övertygade ordentligt i den här avslutningsövningen. Jonas Wallerstedt knoppade in inlägg efter inlägg med skallen och det verkade kvitta hur bollen kom emot honom. Han lyckades få till en farlig nick ändå. Magnus Kihlberg var även han fullständigt livsfarlig i denna övning men i hans fall var det fötterna som talade. Med stenhårda bredsidor placerade han volley efter volley intill stolparna och upp i kryssen. Det såg helt enkelt lite för bra ut för att vara sant. Det måste finnas en hake… En annan som glänste i denna övning var Sella som likt Kihlberg fullkomligt mördade bollarna med stenhårda bredsidor intill stolprötterna.
Efter detta väntade lite tvåmål på liten plan och spelarna delades upp i fyra olika lag. Vid det här laget hade jag, vilket inte är helt ovanligt på träningarna, hamnat i djupa och viktiga samtal med en medsupporter så uppmärksamheten på spelet var inte total. Noteras kan i alla fall att Bengan är stört omöjlig att göra mål på från 3-4 meters avstånd, Vasquez är som en helt ny spelare och imponerade med fina dribblingar och passningar och hade Göteborgs beryktade nolltolerans gällt på Blåvitts träningar så hade både Sella och Wowoah varit avstängda många veckor framöver. Snyggast mål stod Tomas Olsson för när han hängde in ett långskott i krysset, tätt följd av Marcus Bergs lobbnick minuten senare. Positivt när det gäller Olsson är att trots att han inte varit här många dagar så ekar hans röst mellan läktarna större delen av träningen och han manar på alla sina nya lagkamrater. Richard Richardsson kvalitéer får jag bekanta mig med en annan dag. Idag var det målskyttarnas morgon.
När slutsignalen går för spelandet så innebär det dessutom slutsignal för träningen och medan spelarna joggade ner på konstgräset så promenerade jag ner för asfalten och hoppades att jag inte bara precis fått uppleva föraningen om ett kallt Ullevi utan också om ett synnerligen gott 2006.
