WBA - Sunderland1 - 0
IFK Göteborg - Malmö FF 3-0
Ordningen är återställd!
Äntligen hemmapremiär och med vilka förutsättningar! Det var nog en och annan som höjde på ögonbrynen när Blåvitts startuppställning offentliggjordes. 4-3-3 med, Martin Crossa, Martin Ericsson och Hasse Blomqvist från start. Skulle detta verkligen gå? Alltid Blåvitt vill nu passa på och be läsarna om ursäkt för att vi mörkade startelvan i gårdagens rapport inför matchen, men vi gör alltid det som är bäst för Blåvitt! Vi ber alltså våra läsare om ursäkt, men få supportrar är nog arga på oss idag?
De första minuterna var spelet ganska rörigt, det såg inte ut som om någon riktigt hittade på planen, men allt efter som stabiliserades det och Blåvitt flyttade fram positionerna. Jonas Henriksson drog på sig ett gult kort för filmning. Chanser var dock Blåvitts. Den Allsvenska debutanten Martin Crossa stötte bollen någon decimeter utanför den högra stolpen, från vårt håll sett, på passning av Hasse Blomqvist. Lite senare hade Sandklef ett tungt skott strax utanför samma stolpe. I halvtid hade Malmö knappt haft en halvchans ens medan Blåvitt kunde haft två mål.
Det var i andra halvleken som den verkliga festen började. Publikens nya kelgris, Hasse Blomqvist, som gjorde sin första Allsvenska match på fyra år presenterade sig med dunder och brak. Första målet kom genom en riktig tåfjutt vid den vänstra stolproten. Det andra målet var desto snyggare. På pass från Martin Ericsson sköt Hasse snyggt bollen över Baxter. Man kände riktigt i luften vilken förlösning detta var för både laget och publiken. Men alla anfallarna var bra. Martin Crossa lämnade planen sent med mersmak. Martin Ericsson har blommat ut i sin nya offensiva roll. Det tredje målet kom efter slit av Jonas Henriksson, som på sitt vanliga manér snurrade fram och tillbaka innan han passade Martin Ericsson som nätade.
Backlinjen var riktigt bra idag. Jimmy tog plats som vänsterback och skötte det snyggt. Hans samarbete med Sandklef var också av hög klass. Stundtals under andra halvleken var det kattens lek med råttan på den kanten när Sankan och Jimmy höll bollen mellan sig. Den största skillnaden i försvarsarbetet jämfört med förra året är att alla hjälper till och stöttar varandra. Om någon missar defensivt kommer någon annan och röjer upp. Dennis Jonsson och Mikael Antonsson var båda mycket bra. Anton den bättre på huvudet och Dennis bättre på fötterna.
Sebastian Johansson fick dra ett tungt lass ikväll med tanke på den framtunga laguppställningen men klarade det galant. Hasse är naturligtvis kvällens kung även om alla i Blåvitt var bra. Den påpassliga MFF-klacken hade mycket riktigt också med sig en stor vit flagga med Hasse Blomqvist på, för visst föreställde det väl Hasse? Oavsett alla hyllningar av spelarna så var detta också Bosse Johanssons taktiska triumf. Suget efter offensiv fotboll har väl aldrig varit så stort som nu och Bosse ger publiken både offensiv fotboll och en seger.
Det kommer säkert att bli en del snack om att MFF inte hade ett ordinarie lag men ”om MFF skall vara med i toppen skall truppen klara detta”, som Kjelldén skrev inför matchen. Håkan Mild, Tomas Rosenkvist och Mamadou Diallo saknades dock för Blåvitt, som alltså inte heller hade ett ordinarie lag.
Nu blev det en underbar kväll på Gamla Ullevi. Stort plus till ståplats som satte riktig fart i andra halvleken. ”Johanssons Blue White Army!” och ”Finns bara en Hasse Blomqvist!” ekade över den klassiska arenan. En eloge till MFF klacken som höll igång hårt ända in i det sista.
I Himmelrikets rapport inför matchen stod att läsa: ”Nu vet jag inte i detalj hur IFK Göteborgs startuppställning ovan ser ut men inte är den mycket bättre än MFF:s. Alltså MFF:s B-uppställning.” Nu har Kjelldén fått svaret, nu vet vi hur mycket bättre IFK:s uppställning är, 3-0, och närmare 4-0 än 3-1!
