Seger 3-0 mot blekt Landskrona
Tidig utvisning tog musten ur skåningarna.
Det var grått, grått och kallt på Gamlestadsvallen när Blåvitts reserver idag tog emot Landskronas dito för en stunds fotbollsunderhållning. De blåvita bjöd stundtals på både varierat och vackert spel mot ett lag i motvind i nästan 90 minuter. Landskrona, för dagen i gräsliga gul-röda dresser, spelade med bara tio man större delen av matchen och orken var inte med dem tiden ut. Det blåvita övertaget var för stort och till slut resulterade så målchanserna för änglarna.
Blåvitt mönstrade återigen ett starkt manskap med spelare som Kalle Svensson, Hjalmar Jonsson, Tomas Rosenkvist och Patric Andersson. Samtliga med rutin från spel i Allsvenskan. Den mest namnkunniga av dessa herrar, Tomas Rosenkvist, var också den som höll fanan högst med sina två mål.
Kamraterna inledde bäst och tog ett grepp om matchen från första början. Bollen spelade längst backen och Långås var allt som oftast på språng i djupled. Ettrige Marcus Holmqvist rev och slet förtjänstfullt på mitten tillsammans med Oscar Wendt. Wendt som är tillbaka från skada och ser bättre och bättre ut för varje match. Wendt har mycket boll i sig, skjuter ofta och med bägge fötterna, samtidigt som han är intelligent och tar ett hyfsat defensivt ansvar. Det kan räcka långt.
I just Oscar Wendt och Kalle Svensson har Blåvitt två unga herrar med lite respekt och mycket självförtroende. De tvekar aldrig att ta avslut och gapar och skriker på allt och alla, oavsett ålder eller rutin. Gapa och skrek gjorde även högeryttern Kabba Samura, men långt ifrån lika förtjänstfullt. Ingen hörde vad han sa eller förstod vad han menade, för i balans var han i vart fall inte. Det hade inte ens gått två minuter innan Bosse Johansson hunnit tillrättavisa den lynnige Samura tre-fyra gånger vad gäller positionsspelet.
Man ska, med alla rätt, ställa sig frågan varför man valde att förlänga kontraktet med Kabba när det är så uppenbart att han inte trivs med tillvaron. Såväl han som ”Långås” skulle må bra av ett miljöombyte. För även om Patric Andersson gjorde en väl godkänd insats idag så säger det väldigt lite. Bra reservlagsmatcher har han gjort förut, det är i a-laget han inte presterar.
Matchens första riktigt farliga chanser ser vi efter 20 minuters spel. Det är Blåvitt som skapar den, men åt gästande Landskrona. Hjalmar nickar, med full kraft, ett inlägg rakt mot mål och det är tack vare Rickard Claessons spänst vi inte ligger under med 0-1 i det här läget. Hjalmar ska dock inte hängas, utan hedras. Han stod för en för övrigt felfri insats som mittback jämte Kalle Svensson. Roligt att se att han verkade ta för sig mer och inte var blyg för att skrika på sina medspelare när nödvändigt.
Matchens andra farliga chanser sker även den i göteborgarnas straffområde. Även den här gången med en blåvit som huvudperson. Kabba Samura rensar bollen på mållinjen, eller var den över (?), på en hörna och slår bollen ut och upp till en fri Patric Andersson som bara har målvakten och halvseg försvarare mot sig. Målvakten var dock inte helt bekant med att man inte får ta bollen med händer utanför straffområdets linjer och får som straff för sin okunnighet rött kort och en utskällning av tränaren, som om möjligt hade ännu rödare färg på sitt hår än vad rättskiparen hade på sitt kort i bakfickan. Notera är dock att ”Långås” inte heller tillhörde de mer uppmärksamma i situationen utan fortsatte spela trots tydlig signal och slog bollen i nät.
Eftersom gästerna inte hade någon andremålvakt med i truppen, eller för att de rankade en utespelare före, valde man att fortsätta matchen med tio man och med en mittfältare mellan stolparna!
Tomas Rosenkvist slog den efterföljande frisparken en bra bit över och den goda chansen gled oss ur händerna. Ledningsmålet närmar sig dock för var minut och strax innan pausvilan slår Sampo Koskinen en härlig genomskärare som passerar Rosenkvist (medvetet?) och når ”Långås” som kommer fri på kanten och till slut får in bollen till Rosenkvist igen, som mycket riktigt följde med upp i anfallet, och efter en bra mottagning ett par aviga finter och ett distinkt avslut ger oss ledningen med 1-0. Rättvist och glädjande. Pausvila.
Vi var både oroade imponerade över hur det inte märktes mer att Boisarna var en man kort. Att sen målvakten inte gjorde bort sig eller att de blåvita varken tog eller kom till avslut irriterade också. Till slut tog dock orken slut för skåningarna och de sista tjugo minuterna var det Blåvitt för hela slanten.
2-0 kommer knappa tio minuter in på halvlek nummer två. Robert Karlsson slår in bollen till ”Långås” som mycket stiligt tar ner bollen, men misslyckas helt i avslutet. Det gör dock inte Tomas Rosenkvist, som påpassligt är framme och trycker in bollen innan någon gul-röd hunnit få en fot emellan.
3-0 är snyggt. Rosenkvist slår ett inlägg från vänsterkanten och Robert Karlsson nickar enkelt in vad som skulle visa sig bli slutresultatet. Strax efter kommer Jonatan Berg in istället för Kabba Samura och visade genast fina takter då han tog sig förbi på högerkanten efter fin framspelning av Oscar Wendt. Tyvärr blev anfallet resultatlöst.
I matchminut 77 sker så ett sista byte och ut går duktige Kalle Svensson och ersätts av Fredrik Thorén.
På det hela taget en underhållande och ganska välspelad match från de blåvitas sida. Glädjande att se att Wendt så ofta vågar ta avslut, att Koskinen kommer mer och mer i offensiven, att Hjalmar och Kalle spelade så säkert där bak och att Rosenkvist gör två mål och är med i leken igen. Mindre glädjande är Kabba Samura som är helt under isen. ”Långås” står någonstans mitt i smeten och trampar för tillfället bara vatten. Men det är glädjeämnena vi tar med oss, inget annat.
Alltid Blåvitt fick en pratstund med Sampo Koskinen efter matchen och du hittar intervjun på Fan TV!
