Blåvit seger i Borås!

Det är alltför sällan man får anledning till att skriva ovanstående rubrik, men idag blev det i alla fall vinst för b-laget med 2-1 mot Elfsborg. Spelet var dock inget att hurra för.

En något stressad redaktion anlände vid Ryavallen några minuter efter kl. 18 och kom därmed i perfekt tid för att på långt avstånd urskilja vad som såg ut att vara slutet på ett blåvitt målfirande. När vi kom lite närmare plan såg vi att det var dags för Elfsborg att sätta igång spelet från mittplan och drog därmed slutsatsen att vi nog hade missat något....

Det vi missat var att Sampo i den 8:e spelminuten hade gett Blåvitt ledningen med 1 – 0 genom ett enligt uppgift vackert långskott. Så mycket mer än detta hade dock inte Blåvitt att jubla över i första halvlek, för spelet fungerade inte alls. Ibland ser man på diverse internet-forum folk som skriver ned startelvor med i stort sett bara offensiva spelare i laget, det är dock ytterst sällan vi får tränare verkligen ställa upp med liknande lag när det är dags för match, men idag så prövade Jonas Olsson med en mycket offensiv uppställning från start.

Blåvitt ställde i först halvlek enligt 3 – 4 – 3, de tre anfallarna höll sig hela tiden högt upp på plan men även i övriga lagdelar så återfanns främst offensivt inriktade spelare (Wendt, Rosen och Robban på mitten samt Sampo och Hjalmar i backlinjen). Det är naturligt att Jonas gärna vill lufta de a-lagsspelare som inte ingår i den allsvenska startelvan men balansen i b-laget var med en mild underdrift inte den bästa i första halvlek.

Överlastningen av offensiva spelare i det blåvita laget gjorde att det blev rätt så enkelt för Elfsborg att spela sig fram till bra lägen. Defensivt starka bollvinnare märks kanske inte alltid så mycket i spelet när de är med men när de helt saknas i ett lag så ser man definitivt hur nyttiga de egentligen är. Nu hade Blåvitt ofta många spelare med i defensiven men det var väldigt passivt försvarsarbete och det fanns hela tiden stora luckor. Elfsborgs kvittering dröjde därför inte längre än till den 19:e minuten då Lasse Nilsson mycket lätt får komma igenom och kyligt avsluta.

Elfsborg har sedan ett antal goda chanser att ta ledningen men avsluten håller genomgående låg kvalitet som tur är. För Blåvitt är det inte lika gott om lägen även om Långås jobbar förtjänsfullt och har ett par hyfsade avslut. Övriga anfallare får dock inte mycket uträttat, en hårt markerad Diallo verkar inte särskilt tänd och Marino är inte heller överdrivet pigg. Mittfältet hamnar också väldigt långt ner i plan vilket gör att de sällan kan ge anfallarna offensivt understöd.

Naturligt nog gör Jonas lite ändringar i paus och Blåvitt går över till att spela 4 – 4 – 2 med Wiklander som vänsterback och Sampo till höger. Även på mittfältet görs lite justeringar, Wendt går ut till vänsterkanten, Holmqvist går in i mitten och Robban spelar på högerkanten. På topp återfinns nu det strävsamma b-lagsparet Kabba och Långås. Resultatet av dessa ändringar är att Blåvitts spel blir avsevärt mycket bättre både offensivt och defensivt i den andra halvleken, dock utan att nå några svindlande höjder.

Elfsborg kan nu inte längre skapa målchanser lika lätt som i den första halvleken samtidigt som vi äntligen får se Blåvitt lyckas med några genomarbetade anfall från mittfältet. I den 58:e minuten kommer också ett nytt Blåvitt ledningsmål, Långås får en boll i djupled och springer sig fri i luckan mellan två backar och kan säkert placera bollen i mål. Nu är det Blåvitt som för spelet ett tag och även om Elfsborg kommer igen mot slutet av matchen när de febrilt söker en kvittering så lyckas de inte komma till lika farliga lägen som i första halvlek. De närmaste de kommer en kvittering är ett par farliga skottlägen från Drugge där avsluten antingen går utanför eller så kan Claesson avvärja.

Totalt sett var det här ingen höjdarmatch från Blåvitt och om man går in på spelaromdömen är det inte alltför många som får överbetyg. I mål så gjorde Claesson de räddningar man kan begära men han kändes inte helt säker i luftrummet. Backlinjen fungerade inte alls i första halvlek, Hjalmar och Sampo var passiva i försvarsarbetet och det var inte svårt för Elfsborg att komma in i straffområdet. Kalle var väl den back som satte defensiven i fokus men han fick inget vidare understöd. Efter det att man gått över till fyrbackslinje i andra halvlek fungerade det mycket bättre men det var fortfarande lite för lätt att komma förbi Sampo. Wiklander kom in och spelade enkelt och säkert.

Mittfältet hamnade helt fel i första halvlek och sprang då mest omkring utan att få tag i bollen, också här blev det lite bättring i andra halvlek då den ende egentlige slitvargen, Holmqvist, flyttades in på det centrala mittfältet. Det gjorde att vi vann fler bollar och nu kom också den tidigare helt osynlige Rosen igång vilket gynnade anfallsspelet. På kanten så hade Robban en tung match och lyckades inte med mycket, han var också nära att dra på sig ett rött kort efter ett par fula grejor men fick ”nöja sig” med enbart ett gult kort. Wendt gjorde inte någon av sina bättre matcher.

I anfallet är det främst Långås som skall ha beröm, han jobbade hårt matchen igenom, lyckades med en hel del och satte också vinstmålet. Under en tiominutersperiod i andra halvlek haltade han svårt efter en hård smäll men sprang ändå allt han kunde när bollen var i närheten så fulla poäng för hans inställning idag. En som däremot verkade ha lite svårare med tändningen var Big Mama som under sina 45 minuter på plan främst utmärkte sig genom en mycket genomskinlig (och misslyckad) filmning i ett försök att få straff, Marino var också blek och byttes ut i paus efter skadekänningar. Kabba gjorde ett relativt piggt inhopp i andra halvlek.

Mål
0-1 8:e Sampo Koskinen
1-1 19:e Lasse Nilsson
1-2 57:e Patric Andersson

Uppställning IFK Göteborg B: