Lagbanner
&#34Seb&#34 tror på bättre tider i Turkiet
Sebastian Johansson lämnade IFK Göteborg förra året för spel i turkiska Malatyaspor. Här i en match mot Sivasspor.

"Seb" tror på bättre tider i Turkiet

Det första halvåret på treårskontraktet är avklarat. Sebastian Johansson lämnade tryggheten och flickvännen i Göteborg för proffslivet ute i Europa. I en stor intervju berättar han för Alltid Blåvitt om livet i Turkiet och lagets knackiga säsong hittills.

Sebastian Johansson, "Seb" kallad, lämnade IFK Göteborg på sensommaren förra året för att pröva lyckan i den turkiska ligaklubben Malatyaspor. Och han trivs, trots att han varit petad de senaste matcherna och trots att flickvännen är kvar i Sverige.
- Jag har det bra här nere. För tillfället spelar laget ganska dåligt och jag har varit utanför startelvan några gånger vilket inte är så roligt. Men på det stora hela trivs jag helt okej. Det jag saknar mest är min flickvän Cindy. På gott och ont är hon en väldigt ambitiös karriärskvinna. Det blir svårt att övertala henne att flytta till Malatya. Men klart är att allt skulle vara lättare för mig om hon var här, säger Sebastian till Alltid Blåvitt.

När Sebastian var liten drömde han om att bli polis. En dröm som faktiskt hängt med upp i vuxen ålder. Än så länge pekar dock fotbollskarriären uppåt och att pröva på ett nytt land och en ny liga var förstås något spännande.
Hur kom det sig att du hamnade i Turkiet och Malatyaspor?
- Att det blev Malatyaspor för min del beror på att vår nuvarande tränare Ziya Dogan åkte till Sverige i somras för att leta defensiva spelare till sitt dåvarande lag Genclerbirligi. Det var då han hittade Fredrik Risp. När sedan Malatyaspors president ringde herr Dogan för att höra om han inte sett någon defensiv mittfältare, som de var i behov av, fanns mitt namn med i hans anteckningar. När sedan klubben hörde av sig gick allt väldigt fort. Läkarundersökning i Istanbul och sedan raka vägen till Malatya. På den vägen är det.

Vad tycker du om staden Malatya, kulturen och maten?
- Staden Malatya är en ganska stor stad, med svenska mått. Tror det bor cirka 400.000 människor här. Som västeuropé är det en ganska stor omställning att flytta hit, det mesta är annorlunda. Bara en sådan sak som att gå ut och äta och ta sig en öl eller ett glas vin är omöjligt, eftersom restaurangerna inte serverar alkohol. Den största kulturkrocken är ändå språket. Jag minns en gång i början av min vistelse när jag och en lagkompis gick på café och jag ville ha ett glas vatten. Vi försökte på alla möjliga språk men det var helt omöjligt att göra sig förstådd. Trots allt är Malatya en ganska mysig stad med väldigt trevliga människor. Alltid hjälpsamma och generösa. Shoppingen är sådär, milt sagt. Men det finns det man behöver. Mataffärerna är välsorterade. Jag har till och med hittat svenskt knäckebröd. Maten tycker jag är god men enformig. Det enda som serveras på restaurangerna här är turkisk mat. Det vill säga nästan bara kebab...
Hur är det med språket, har du lärt dig turkiska?
- Min turkiska är inte så bra. Jag förstår ganska mycket nu men har svårt att uttrycka mig. Försöker att lära mig men det går långsamt. När det behövs finns vår doktor till hands som översättare.

Sebastian har hittills mest umgåtts med de andra utlänningarna i laget. Fyra tjecker och en ungrare finns truppen.
Hur är turkarna som lagkamrater jämfört med svenskarna?
- Jag tror att vart man än kommer i världen så ser fotbollslag i stort sett likadana ut. Det finns alltid någon pajas, någon tystlåten och dylikt. Så var det i Blåvitt och så är det i Malatyaspor. Det är bra lagkamrater här. Trots språket tycker jag att jag funnit min plats i gänget.
Om du jämför ligorna då? Hur är turkiska ligan jämfört med Allsvenskan?
- Jag tycker det är svårt att jämföra de båda ligorna. Det finns många väldigt duktiga spelare och lag här i Turkiet. Men det är klart att toppen av turkiska ligan håller högre klass än toppen i Allsvenskan. Jag anser dock att Allsvenskan är en klart underskattad liga med många väldigt bra spelare.

En sak minns "Seb" extra bra från sina matcher hittills i den turkiska ligan. När han ombeds ta fram sitt bästa minne så här långt i Malatyaspor blir det ingen svår uppgift.
- Bästa minnet är utan tvekan när jag gjorde mål hemma mot Konyaspor. Att vi vann matchen med 1-0 gjorde naturligtvis saken inte sämre.
Tilläggas ska, för de som inte har sett det målet, att det var ingen dålig pärla som "Seb" stänkte in heller.
Kan du beskriva er publik? Klacken, supporterkulturen med mera.
- Våra supportrar är riktigt bra. Vi fyller nästan stadion varje hemmamatch. Cirka 10-12 000 varje match. De för ett jäkla liv. Inte bara i klacken utan även på sittplats sjungs det och visslas. Skulle tro att de är som ryktet säger om turkiska fotbollsfans, ganska fanatiska.


"Seb" tar för sig i turkiska ligan. Här i en match mot Besiktas.

Just nu ligger Malatyaspor till synes fast förankrat i botten, endast en poäng från sistaplatsen.
Vad har du säga om detta och vad har ni för mål som klubb?
- Som sagt, just nu har vi ingen bra position i ligan. Vi gör dock allt vi kan för att förbättra den. Jag tror vi har goda chanser att lyckas. Vi har ett bra lag. Det vi behöver är bara lite flyt. Vi har två viktiga matcher framför oss nu, Diayrbakir och Rize. Jag hoppas på bra resultat i dessa matcher.
Du har ett treårskontrakt med klubben. Hur stora är chanserna att det blir en fortsättning om Malatyaspor skulle trilla ner till division två?
- Skulle det bli så att vi åker ur vet jag inte vad som händer. Jag tror och hoppas att vi klarar oss kvar.

När ämnet glider in på de andra lagen i ligan är en klubb lite mer favorit än de andra.
Om du skulle få bud från något av de fyra stora klubbarna (Galatasaray, Fenerbahce, Trabzonspor och Besiktas), vilken av de skulle du vilja skriva kontrakt med?
- Om jag fick välja skulle jag helst spela för Fenerbahce. De är i mina ögon det bästa laget i Turkiet.
Vilken bortapuplik och arena tycker du är bäst av de lagen då?
- Av de fyra stora har jag bara mött Trabzonspor på bortaplan. Så jag får väl säga det. Har dock hört att Fenerbaches nya arena ska vara fin. Vi skall dit om ett par veckor så vi får se...
Fredrik Risp som du var lagkamrat med i IFK Göteborg spelar i Genclerbirligi. Hur håller ni kontakten med varandra, brukar ni träffas där nere i Turkiet?
- Jag pratar med Risp titt som tätt i telefon. Har varit i Ankara en gång. Vi hann dock bara med att äta middag tillsammans. Det är svårt att få tid och åka till Ankara. Det är alltid ett späckat schema.

Med elva omgångar kvar parkerar Sebastians Malatyaspor på 16:e plats av 18 lag i ligan. Med fyra poäng upp till något sånär säker mark finns dock hoppet inom räckhåll.
Så, till sist, kan du komma med ett tips om hur ligan slutar?
- Det slutar med att Fenerbahce blir mästare. Malatyaspor hamnar någonstans mellan 10:e-14:e plats.


Korta frågor och svar med "Seb":
Senast lästa bok: Lance Armstrongs självbiografi
Bästa film: Strul
Favoritfärg: Svart
Turnummer: 4

Snabbfakta, Sebastian Johansson:
Född: 1980-09-04
Smeknamn: Seb, Sebbie, Basse
Position: Mittfältare
Längd: 178 cm
Vikt: 76 kg
Moderklubb: Ulricehamns IF
Övriga klubbar: Ulricehamn IFK, IFK Göteborg, Malatyaspor

Gökhan Göker och Tomas Ericson2006-03-09 23:45:00
Author

Fler artiklar om IFK Göteborg