IFK Göteborg - Örebro SK 3-1
Efter en ganska så tråkig första halvlek med dålig stämning och inte direkt bra spel, lossnade det mer i andra.
Strålande väder och lördagsmatch är något som borde införas som standard, i alla fall när Blåvitt skall spela fotboll. I ett vackert vårväder begav jag mig iväg till Gamla Ullevi inför mötet med Örebro. Vi som minns förra säsongen kommer ihåg storsegern mot Örebro med härlig anfallsfotboll från de blåvita. Skulle det bli samma senario idag? Efter en ganska så bra mållös match i Halmstad ville man framför allt se Blåvitt sätta några av sina chanser.
Pappersspel på ståplats med overheaden på Norra läktarn stod på spel från Läktargruppen och blev väl si så där lyckat. Jag har aldrig riktigt gillat pappersspel på ståplats, det kan inte organiseras lika bra som på en sittplatsläktare. Det är dock bra att Läktargruppen jobar på och försöker skapa en inramning när spelarna kommer in, fortsätt med det!
IFK Göteborg började i ett högt tempo och radade upp anfall ibörjan av halvleken. Dessvärre kom vi aldrig till något farligt avslut, utan bollen stannade mest hos Örebros backlinje eller ett skott utanför, ofarligt för målvakten.
En gång blev det dock riktigt farligt. Det var när den gamle anfalleren Magnus Erlingmark föjlde med upp och nickade i ribban.
Örebro kom mer och mer in i spelet ju längre tid i matchen vi kom och kom upp i några ströanfall. Den första halvleken var annars ganska sömnig och spridda burop hördes när domaren blåste av för paus. Stämningen på läktaren var inte alls i klass med den som var mot Helsingborg i premiären, utan den var ganska avslagen.
Inför andra halvlek var man orolig. Var vår smekmånad över nu? Vi hade ju trots allt vunnit mot Helsingborg och spelat bra, för en gångs skull, nere på Örjans Vall. Skulle det roliga vara över nu, skulle vi tappa som "vanligt" i andra halvlek?
Svaret blev: nej!
Höiland kom ut med nytt spring i benen och började leka fotboll på sin högerkant. Han sprang och snurrade med Örebro hit och dit och gjorde han av sina bästa insatser i den blåvita dressen. Det var även Jon-Inge som sätte 1-0 målet. Ett inlägg av Jimmy, ett av få som överhuvudtaget hittade adress. Bollen gick över Gustaf och Gustafs bevakare, där stod Höiland och rullade kyligt in bollen i mål. 1-0 och glädje på läktare.
Men som vanligt orkade inte Blåvitt hålla pressen uppe, utan lät Örebro komma närmare och märmare ett kvitteringsmål. Så blev också fallet, när ÖSK gjorde 1-1.
Men våra hjältar gav inte upp för det, nej snarare tvärtom. Det blev mer kämpaglöd och vilja i närkamperna efter 1-1. Ett bevis på det är ju inte minst Seb's underbara viljemål fram till 2-1. Han kämpade med två gnällspikar i ÖSK's straffområde och vann bollen. Han tog ett steg och la bollen snyggt och enkelt i mål. 2-1! och vild glädje, inte bara hos oss i publiken utan även hos spelarna. Seb visade sin tacksamhet mot oss och sprang direkt fram till klacken efter målet. UNDERBART! Det är sådant som uppskattas, det skall våra spelare veta, mer sådant, tack.
Nu väntade den spännade slutspurten på domarens slutsignal.
Örebro pressade självklart på blåvit planhalva, men lyckades aldrig riktigt komma till ett farligt avslut.
Istället kunde Blåvitt kontra genom vänsterkanten och slå ett högt inlägg, som nyinsatte Jonas Lundén vågade avsluta på med en volley. Tur var väl det. Det var väl kanske inte världens bästa träff och bollen hade kanske inte jättehög hastighet, men tillräckligt för att den skulle gå i nät och saken var klar. 3-1 och Blåvitt har fortfarande inte förlorat i årets Allsvenska.
Nu väntar Malmö FF i Svenska Cupen på fredag. En match som publik ÄR välkommen på. Kom dit och se Fredrik Karlssom plocka ner Zlatan på jorden, det har han lovat!
