Rapport från Kamratgården
Laddade spelare inför måndagens prestigefyllda match mot solnaiterna.
Matchen mot Gnaget rycker närmare och nyfiken på läget i vårt kära Blåvitt, åkte jag upp till Kamratgården för att ta mig en titt på förberedelserna. Vad jag fick se i duggregnet uppe i Delsjön, var en träning där rörlighet, kortpassningsspel och tempo stod i fokus. Humöret verkade vara på topp och såvitt jag kunde se deltog alla spelare utom Rispen.
Jag skall direkt lugna alla läsare: Risp var inte borta på grund av sin skada. Han var enligt Bosse i Italien för att hämta grejer, dock fullt återställd. Jag återkommer i en annan artikel med en kort intervju med Bosse och Erling. Beträffande träningen var jag förstås särskilt intresserad dels av om man redan nu skulle kunna dra några slutsatser angående lagets formering på måndag, och dels av hur "nykomlingarna" skulle spelas i matchspelet - men det var alltså bara Ölme som deltog.
Laget värmde med lätt jogging samt en slags "ta-fatt"-övning i en kvadrat med två som jagade, där två bollar kastades mellan spelarna som "frizon". Ta-fatt-övningen var lite festlig att se, eftersom den tycktes vara riktigt uppskattad av laget. Förutom att vara ägnad att värma spelarna hade den det uppenbara syftet att öva rörlighet och split vision; bollarna flög från alla håll, när den jagade som mest behövde det.
Varma i kläderna gick laget över till tre teknikövningar. Målvakterna fick dock särskild målvaktsträning. I den första teknikövningen delade gubbarna in i par, som fick ställa sig i ring. Inom paren kördes först korta snabbpass på ett tillslag, därpå olika varianter på nedtagnings-/trixningskombinationer enligt Jonas instruktioner. Särskilt stack den "nedtagning" där spelaren skulle ta ner kamratens kast med kombinationen fot-fot-lår-lår-bröst-huvud-huvud ut. Kruxet var förstås att med kontroll få bollen från bröstet upp på skallen. Martin och Hjalmar fixade det snabbt, men efterhand såg det ut som om det funkade bra för många i laget.
Efter detta följde två varianter på kvadraten. Den första var en passningsövning, där man på ett mycket begränsad yta spelade sex mot fyra. I praktiken innebar detta att de fyra jagade och att de sex skulle hålla i bollen. Det svåra var att kontrollerat spela sig ur trånga situationer. Den sjufaldiga kombinationen Ölme-Mama-Mild-Erling-Patrik-Kalle-Jimmy imponerade rejält vid något tillfälle.
Den sista övningen var lagets vanliga kvadrat: passningsspel sju mot tre med ett tillslag, där sex går ut med kanterna i kvadraten, en visar sig i mitten och de tre jagar. Felpass innebär att man får jaga. Övningen är ytterligare en av flera uppenbart uppskattade, och glada eller retliga tillrop blandades med enstaka svordomar. Humöret i truppen verkar verkligen vara uppåt. En lustig episod var dock när Jimmy råkade häva ur sig ett könsord i stridens hetta; Bosse blev sådär imponerad, vilket den felande fick veta av sin fräsande tränare.
Intrycket av laget i de här övningarna var mycket gott - kanske rent av överraskande gott, trots att gubbarna glimtvis visat upp ett brett register under våren. Min spontana är att vi har en mycket stor potential i laget. Vad som fattas är att det nya och trots allt radikalt förändrade spelsystem som Bosse infört skall sätta sig. Innan det är gjort kan vi inte förvänta oss någon riktig stabilitet, men om det måste ta en säsong, så låt det göra det. Vi kommer att få bra betalt för vårt tålamod.
Träningen avslutades med match elva mot elva, med den särskilda regeln att alla elva i anfallande lag skulle över mittlinjen för att eventuella mål skulle godkännas. Så här långt hade alla gått för fullt, men i matchspelet klev Sankan av eftersom han fortfarande har sviter efter sin skada. Gubbar som Anton och Seb var dock med på samma villkor som alla andra. Det ena laget var blått, det andra rött och de formerades på följande vis:
Blå:
Sampo - Kalle - Erling - Ölme
Robban - Seb - Martin - Rosen
Hasse - Mama
Röda:
Dennis - Anton - Hjalmar - Jimmy
Jonas - Oscar - Håkan - Mackan
Patrik - Crossa
Målvakterna turades om att stå, den tredje spenderade tiden hos målvaktstränaren.
Det första som hände var en verklig delikatess. Efter inte mer än 30 sekunder slog Martin en djupledsboll till Hasse, som därpå från mittlinjen rann igenom hela det röda laget för att kallt näta. Riktigt tjusigt. I övrigt utmärkte sig Oscar med sin rörlighet och snabbhet i både tanke och fötter. Han tog dessutom ett modigt skott från 35 meter som gick strax ovanför. Crossa fläskade på ett volleyavslut på ett inlägg från vänster, liggandes i luften. Bollen missade målet, men den sympatiske anfallaren belönades ändå med att Bosse på sitt karaktäristiska vis ropade: "Det är bra, det där, Crossa!" Att sydamerikanen förstod berömmet är väl emellertid inte självklart. Spelet var inte helt imponerande, men lagen var ju å andra sidan inte samspelta.
Matchen avslutades lämpligt nog med avlutningsövningar efter inlägg från höger, lag för lag. Först volleyskott, därpå nickar. Håkan och Oscar stod för de snyggaste strutarna, med varsin volleykanon upp i höger kryss.
Kan då några slutsatser inför måndagen dras av den här träningen? Nja, inte särskilt många, åtminstone inte om startuppställningen - lagen var ju som framgått ovan rätt blandade. Dock kan det noteras att Jimmy och Ölme spelades som vänsterbackar. Kan man därav tänka sig att det är dessa båda som är mest aktuella på den platsen? För matchen på måndag tycks detta innebära att Hjalmar är ute ur diskussionen igen. Det innebär dessutom att Rosen tycks vara den naturlige ersättaren för Sankan på vänstermitten, om nu Jimmy skall ta backen igen. Konstellationen till vänster ser hur som helst rätt öppen ut. Ölme-Jimmy? Jimmy-Rosen? Eller Ölme-Rosen? Vem vet? Mackan har nog mer att bevisa i alla fall.
Jag lämnade Kamratgården på gott humör. Man kan visserligen inte säga något säkert efter en vanlig träning. men det känns som om Gamla kommer att vara lite av en råttfälla på måndag.