Träningsrapport 20030821
Forumskribenten Anders Almgren skriver om torsdagens träning och den nya provspelaren, Omar Traore, för Alltid Blåvitt.
Ännu en provspelare har som bekant anlänt Kamratgården: Omar "Myran" Traore. Nyfiken som jag är åkte jag ut för att ta mig en titt. Jag skall här sammanfatta mina intryck av en lite annorlunda träning.
Som helhet betraktat skiljde sig dagens träning en del från vad jag tidigare sett uppe vid Delsjön. Skillnaden jämfört med tidigare pass som jag bevistat, var att det idag låg en hel del betoning på löpning - både med och utan boll. Nedan skall jag först berätta lite om själva träningen, för att sedan uppehålla mig lite extra vid Omar Traore, en spelare många säkert är nyfikna på.
Övningarna
Det var som sagt lite mer löpning idag än vad jag sett tidigare. Detta kan bero på en så enkel sak som att jag normalt åker upp på sista träningen före match, för att speja efter en trolig startelva. Hur som helst: när jag skriver "löpning", så menar jag inte nödvändigtvis konditionsträning. Jag skall förklara mig.
Efter en av de vanliga kvadratövningarna, placerades fyra konor i en kvadrat med sidor på 30-40 meter. Två gubbar ställde upp vid varje. En boll. Två varianter på samma övning genomfördes nu, övningar som inte är skitlätta att beskriva, men där pass på ett tillslag, "pass i djupled" samt positionsbyte efter bollkontakt stod i fokus. Jag hade gärna kört övningarna med 14-åringarna i Warta, om jag bara varit i stånd att förklara spelarnas rörelsemönster. Nåja. Laget var under dessa övningar uppdelade i två grupper om åtta spelare, och det var en slående skillnad i tempo mellan grupperna. I den grupp där killar som Erling, Håkan, Jonas och Kalle deltog, var det järnet hela tiden. Framför allt visade Kalle ett härligt jävlaranamma - inte minst genom att hela tiden prata med medspelarna. Killen är gjuten som framtida chef centralt i backlinje eller på mittfält. Imponerande! I den andra gruppen, med spelare som exempelvis Mama och Martin, lunkades det däremot betydligt mer.
Den andra löpövningsdelen genomfördes med hjälp av en slalombana med tre stora konor ställda i sicksackmönster. De två spelargrupperna startade ca 30 meter framför "slalompinnarna", löpte fram, genom slalomen för att avsluta med en ny rush på ca 30 meter. De sprang i par, mot varandra, varannan gång med boll och varannan utan. En hel del skadeglada skratt hördes då konorna flög åt alla håll.
Med detta gjort spelades tvåmål, dock bara nio mot nio - inga juniorer var inte med idag och ett par gubbar är ju som bekant skadade. Normalt avslutas träningen med tvåmålsspelet samt stretching, men idag drog Bosse faktiskt igång en "idioten" efteråt. Man kan anta att Morsan haft roligare dagar på Kamratgården.
Omar "Myran" Traore
Hur var det då med "Myran"? Nja - jag vill inte bedöma hans totala kvalité som spelare efter att bara ha sett honom på en träning, en träning som dessutom är hans andra i Sverige. Det vore löjligt att påstå att en spelare är så lättbedömd. Något skall självfallet ändå sägas.
Jag hade väntat mig att "Myran" skulle kunna briljera under kvadratövningarna - trångt och jävligt är ju vad man antar att en tekniker vill ha för att kunna sticka ut. Under dessa tyckte jag emellertid inte Omar Traore såg ut att vara något speciellt alls - förutom pytteliten. Han var varken bättre eller sämre än genomsnittet - och alltså knappast värd att plocka in i en redan stor trupp.
Detta var alltså under övningsmomenten. Sen kom vi till tvåmålsspelet. "Myran" spelade i ett tremannaanfall där han gick till vänster, Mama i mitten och Crossa till höger. Här måste jag säga att Traore tog för sig allt mer. Han var grym på att plocka ner krossbollar och slog flera fina inlägg från vänster. Han ordnade dessutom dagens snyggaste mål för sitt lag, då en hög djupledsboll, slagen av Kalle (?), kom in i straffområdet från vänsterkanten. Lilleman Omar löpte med, med Erling (?) i hälarna och Bengan, som tog några kliv ut, framför sig. Med bröstet plockade Omar ned bollen och drog den med sig i en rörelse - och dunkade in den i målet. Djävulskt kallt och skickligt. Efter att han lyckats med det där vågade han sig på någon klack och spelade då och då ett snabbt passningsspel på ett tillslag med Mama. Självförtroendet fick "Myran" att växa till en... ja, i alla fall en ovanligt stor myra. Kanske skall vi tänka på detta - och inte försöka bedöma honom på allvar förrän vid slutet av hans visit här?
Sammanfattningsvis vet jag inte om detta är en gubbe värd att värva - jag är framför allt skeptisk till hur han med sin klena kroppsbyggnad skulle klara sig i ett elakt, fysiskt, allsvenskt tävlingsspel. Men att döma ut honom direkt är helt klart förhastat. Ha tålamod - och vänta er ingenting. Han är här för att visa upp sig. Blir Bosse nöjd med vad han ser, så stannar han. Annars kommer vi få fler anledningar att besöka Delsjöområdet.
