Valspecial: Kristdemokraterna
Inför det stundande valet har Alltid Blåvitt uppmanat de sex partierna i Kommunfullmäktige att låta en av varje parti utvald person skriva en text som sedan publiceras på Alltid Blåvitt. Den enda - och självklara - begränsning som fanns var att texten på något sätt skulle handla om IFK Göteborg. Först ut på plan är Kristdemokraterna:
Mitt namn är Magnus Berntsson, jag är tvåbarnsfar, kristdemokrat och vice ordförande i regionfullmäktige i Västra Götaland.
Jag är uppväxt på Fotö, som är en liten ö i Öckerö kommun, alltså i Göteborgs norra skärgård. Vi spelade fotboll mot de övriga öarna. Det handlade för vår del, som kom från en liten ö, inte om att alla som ville fick vara med utan snarare alla som fanns var tvungna att vara med. I alla fall om vi skulle ha någon på bänken att byta med. Visst fanns det matcher vi vann men definitivt inte när vi skulle spela mot Hönö 1, det toppade laget från den största ö. Deras målsättning var att nå ett tvåsiffrigt resultat i kolumnen för gjorda mål medan vår målsättning var att göra mål och jag tror faktiskt vi var gladare när vi gjorde ett än de var när de gjorde sitt tionde. Hönö 2, kunde vi däremot spela jämt med, ibland. Någon fortsatt fotbollskarriär blev det nu aldrig för min egen del. Däremot spelade jag faktiskt i ett innebandylag som gick upp i division 1 för juniorer. Men allting har sin tid och mitt brinnande idrottsintresse mår idag bäst av att stå på Gamla Ullevi tillsammans med kompisar och diskutera spelsystem, nyförvärv och skrika ut min glädje när Blåvitt gör mål.
Min äldste son som nu är tre och ett halvt år, var bara tre månader gammal när han var med mig och såg Blåvitt spela för första gången. Det var en träningsmatch på Rudalen mot Frölunda. I och för sig sov han mest i barnvagnen. Därefter har både han och lillebror lärt sig krypa, lärt sig gå, och lärt sig älska IFK.
Händelserna på Söderstadion nu senast, får mig dock att undra om man kommer att våga ta med sig sina barn på fotboll framöver. Det var en tioåring som blev medvetslös i kravallerna, fyrverkerierna kunde ha träffat någon hur illa som helst. Detta får inte bli en accepterad del av fotbollen. Diskussionen efteråt har nästa bara handlat om eventuell ändring av lagstiftningen om fotbollshuliganism men vi som vill gå på matcherna för att se fotboll måste också dra vårt strå till stacken. Vi måste våga ryta till, när vi ser något hända på en arena. Göra matchvärdarna och poliserna uppmärksamma på att något är på gång om vi skulle se något och om man har en kameramobil med sig bör man försöka ta så många kort eller filmsnuttar som möjligt. Vi kristdemokrater har föreslagit en civilkuragelag som innebär att man ska vara skyldig att efter egen förmåga ingripa när brott begås. Naturligtvis ska man inte behöva utsätta sig för livsfara för att hjälpa en människa i en nödsituation. Men var och en ska göra det man utifrån situationen och sin egen förmåga kan göra. En sådan lagstiftning tror vi skulle visa att samhället faktiskt uppmuntrar engagemang och solidaritet, och att det inte accepterar likgiltighet.
Vår förre partiledare, Alf Svensson, berättade för mig en gång om när han var i Göteborg och stod och talade vid ett torgmöte på Heden. Efteråt kom en man fram till honom och sa:
- Dô, du ska la inte stå här å tala, du ska la va där.
Mannen pekade mot Ullevi. Alf blev givetvis lite smickrad över att mannen tyckte att han som kristdemokraternas partiledare skulle tala inför hela Ullevi, så han svarade honom något i stil med:
- Jaså, tycker du det.
Mannen replikerade:
- Ja, Änglarna är där!
Jag föreslog förresten att det förutom namn, ålder och titel även skulle stå vilket lag man höll på i fotboll, tyvärr fick jag inte de andra med på det. Men för dig som läser detta kan ju vara bra att veta att på tredje raden på Kristdemokraternas regionlista i Göteborg skulle det i så fall stå: Magnus Berntsson, 33 år, civilingenjör, (IFK)
Magnus Berntsson (kd)
