Leicester - Stoke 3 - 0
Vinst mot Djurgården
Det blev en rättvis seger för Blåvitt mot ett guldjagande Djurgården. "Långås" frälste hemmapubliken med sitt åttonde allsvenska mål för säsongen.
De senaste åren har Blåvitt presterat bra spel i matcherna mot Djurgården men ändå radat upp förlusterna. Det såg därför inte så lovande ut på förhand eftersom vi hade vissa skade- och avstängningsproblem till denna match. Det ledde till ett nykomponerat mittfält med "Ölme" som exotisk gästspelare. Även Djurgården saknade en del folk och det märktes spelmässigt att de hade vissa problem med att fylla hålen i anfallet med bra ersättare.
Blåvitt inledde med att direkt ta tag i matchen och Dennis Jonssons kapning av den fallna idolen i den första spelminuten signalerade att Djurgården inte skulle få något gratis på Ullevi den här kvällen. I den andra spelminuten skapade Blåvitt matchens första farlighet när "Långås" kom till skott centralt i straffområdet, en back täckte dock ut bollen till hörna.
Även på hörnan blev det farligt, som vanligt sökte Blåvitt en skarv på första stolpen och bollen gick sedan vidare till "Rosen" som nickade över från ett bra läge vid den andra stolpen. IFK fortsatte sedan att föra spelet under halvlekens första hälft och Djurgården såg oväntat defensiva och försiktiga ut. De hade väldigt få spelare som följde med i anfallen och när bollen spelades in från kanterna (främst från Jespers sida) så var Sjölund i stort sett ensam djurgårdare i straffområdet vilket gjorde att inga större chanser skapades.
Blåvitt däremot hade ett jätteläge att ta ledningen i den 18:e matchminuten, Dennis vann bollen från Jesper på mitten och spelade fram till "Långås", han i sin tur avancerade förbi ett par backar och la sedan tillbaka bollen till Dennis som gjort en löpning in i straffområdet. Tyvärr fick inte "Cliff" någon bra träff på bollen och en utrusande Isaksson kunde rädda, returen gick till Jonas Henriksson men han lyckades inte bättre än Dennis utan även detta avslut gick rakt på djurgårdsmålvakten.
Efterhand kommer DIF in bättre i matchen och den sista kvarten av första halvlek är deras bästa del av matchen. Kim Källström hade hamnat väldigt långt ner på plan men nu hade pressen på honom från Blåvitts mittfält mattats något vilket gjorde att han fick tid att måtta sina precisa långpass i djupled ut mot kanterna.
Även om inspelen från kanterna sedan inte vållade några större problem så ledde de fram till ett antal djurgårdshörnor. Det var just efter en hörna som besökarna skapade sin första riktigt stora chans, Kims hörna gick fram till en djurgårdare i bortre delen av straffområdet och hans inlägg gick sedan efter en halvt misslyckad nick av Dennis, rakt ut till Kuivasto som stod placerad centralt i straffområdet. Han vände om och gick på skott men som tur var tog det i ribbans översida.
Mållöst i paus men trots allt kändes det rätt bra. Det nykomponerade mittfältet fungerade förvånansvärt väl och "Ölme" hade gjort ett starkt jobb i en ovan roll. Det som oroade lite var att Blåvitt sista kvarten hade tappat sitt spelövertag och det såg ut som om DIF på allvar var inne i matchen.
Även om andra halvlek inleddes positivt av Blåvitt så jämnade det snabbt ut sig spelmässigt och blev mycket ställningskrig ett tag. Inget av lagen skapar farliga lägen utan det är några halvchanser åt vardera håll. Djurgården kändes uddlösa i anfallen och att de hade mycket boll ledde inte i sig självt till några farligheter. Den enda chansen värd att nämna är på en fast situation när Kim sköt strax över på en frispark från långt håll.
Blåvitt hade tappat en hel del i anfallsspelet jämfört med första halvlek. "Rosen" jobbade hårt med löpningar mellan anfall och mittfält och tröttnade redan tidigt i den andra halvleken. Han byttes därför ut mot Kalle Svensson i den 59:e matchminuten och Jonas tog steget upp till en mer renodlad forwardsroll. Med både Jonas och "Långås" som till synes outröttliga djupledslöpare på topp blev det återigen bättre fart på anfallen och Bosses ändring gav snabbt utdelning. I den 66:e minuten slog Hjalmar Jonsson en boll i djupled mot Jonas, han höll undan sin back och kom fri på kanten, inne i mitten hade Patric löpt sig fri från bevakning och när Jonas spelade bollen inåt mötte "Långås" den direkt på volley. Även om Isaksson var på skottet lyckades han inte stoppa bollen från att gå i mål och allmän tokglädje utbröt på läktarna. Blåvitt var framme med ett par anfall direkt efter ledningsmålet men sedan kom defensiven att prioriteras alltmer.
Djurgården hade matchen igenom haft väldigt svårt att prestera några farligheter inne i Blåvitts straffområde och det blev inte lättare mot ett IFK som bevakade en ledning. Matchklockan tickade på men inget hände för dem framåt förrän de i den 87:e minuten fick en jättechans. Källström slog in bollen från vänsterkanten och centralt i straffområdet, bara ett par meter från mål, visade den inbytte Bapupa prov på imponerande spänst. Han kom överlägset högst i luftrummet och fick bra träff på bollen med huvudet. Som tur är hade "Bengan" inte fuskat med sina knipövningar och lyckades limma bollen mellan benen.
Efter den räddningen orkade inte Djurgården komma igen utan matchens sista minuter var det istället Blåvitt som hade chanser att göra mål. Oscar Wendt som kommit in på vänsterkanten hade där enorma ytor att anfalla på. Två gånger om var han framme och tvingade Isaksson till fina räddningar. Först med en farlig nick på ett inlägg från Jimmy och minuten senare fick han till ett tungt skott efter en löpning längs kanten. Matchens sista minut fick sedan Jimmy Svensson och Sebastian Johansson tillfälle att visa alla att de är mästare på konsten att driva en motståndare till vansinne genom att stå och maska vid hörnstolpen.
Djurgården stod inte riktigt att känna igen spelmässigt från det lag vi mött de senaste åren, men vem klagar? Då har deras spel präglats av fart, mycket löpningar från mittfältet och spelare som hugger i straffområdet. I dag var det en mer defensiv inledning från start, mer statiskt spel och sällan mycket folk inne i vårt straffområde.
Blåvitt bärgade den här segern genom en gedigen laginsats, i dag var det inte enskilda spelare som glänste och lyfte laget utan alla gjorde sitt jobb. I mål hade Bengt bara ett avslut att rädda och det gjorde han galant. Som väntat var mittbacksparet "Anton" och "Erling" säkert men även Dennis och Hjalmar klarade sig bra i försvaret.
På mittfältet fick Sebastian axla större ansvar i Milds frånvaro vilket han lyckades utmärkt med. Med hjälp av övriga mittfältare neutraliserades det som vanligtvis är DIF:s bästa lagdel, till exempel var Andreas Johansson helt anonym i den här matchen. På topp jobbade "Långås" som vanligt hårt, han inledde matchen starkt för att sedan försvinna från spelet fram tills dess att Jonas gjorde honom sällskap på topp i en 4-4-2-uppställning. Åtta mål på en allsvensk säsong är ny toppnotering för Patric men det är för tidigt att stoppa där.
