-
Inför IFK Göteborg - Kalmar FF
Den allsvenska slutstriden är i full gång och det är östkustens stolthet som kommer på besök i allsvenskans 23:e omgång. Det blåvita berg-och-dalbanetåget IFK Göteborg tar emot Kalmar FF på Gamla Ullevi.
Som titeltörstande supporter kanske kan tyckas att IFK Göteborg spelar lite av i ett vakum efter att man hakades av från guldstriden för ett par omgångar sedan. Det har på sina håll filosoferats mycket och länge om huruvida det deltagande i Royal League, som ju en plats bland de fyra första i tabellen leder till, egentligen är något att eftersträva. Turneringens tidigare upplagor har ju hackat sönder lagets försäsong en hel del och kanske har det påverkat prestationerna i slutet av serien?
Det är givetvis snudd på omöjligt att säga men helt oavsett vilket så är det uppenbart att spelare och ledare inte har gett upp utan att man tänker kämpa på ”hela vägen in i kaklet” för att få bästa möjliga slutplacering. Något som kanske framförallt har märkts de matcher den sista tiden som man hamnat i underläge, inte minst nu senast mot Djurgården, och vildsint kämpat för att komma tillbaka in i matchen.
Men nu väntar alltså Kalmar och förhoppningen ligger givetvis på tre nya fräscha poäng. Förhoppningsvis kan man få igång spelet från start den här gången. Förvisso inledde man bra även mot Djurgården men är det något som karaktäriserat Blåvitts spel den senaste tiden så är det att det gått mycket i vågor. Riktigt bra perioder har varvats med att man plötsligt helt tappat spelet, bjudit på några enkla misstag och uttrycket ”vi var kvar i omklädningsrummet” har använts mer än en gång. Denna spelmässiga berg-och-dalbana har lett till att laget som tidigare ansågs ha ett snortight försvar men problem med att göra mål nu istället gör flest mål i serien men också släpper in en hel del. Målskillnaden 14-12 på de sex allsvenska matcher som spelats under tränarduon Pettersson och Landbergs ledning talar för sig självt.
Hur skall Blåvitt då göra för att gripa sig an Kalmar? Dagens korta träning, inte längre än en dryg timma, på Kamratgården gav liten eller ingen ledning i ärendet. En del blixtspel på liten plan blev det men någon tänkt startelva gick inte att skönja utifrån de fyra 5-mannalagens formationer. Noterbart är att Niclas Alexandersson inte var närvarande överhuvudtaget. Om det beror på skadekänning eller något annat vet vi ej, men han är med i truppen och därmed är det förhoppningsvis inget att vara orolig över. Såväl Magnus ”Ölme” Johansson som George Mourad gick för fullt idag och den senare stannade även kvar efteråt för lite skotträning med Kjell Pettersson. Till skillnad från Niclas finns dock ingen av dessa två herrar med i truppen även om George spelade en halvlek i B-laget mot Öis i veckan har han uppenbarligen en liten bit kvar till formen.
Det är således öppet för var och en att spekulera om kommande startelva men efter vinster blir det sällan alltför många förändringar. En som dock har visat sig trivas bra mot Kalmar är ju Pontus Wernbloom. Han debuterade från start i allsvenskan med en bra match mot Kalmar hemma i fjol och i årets bortamöte i augusti blev ju Pontus rättmätig matchhjälte efter två sköna skott i krysset. Även om Kalmar FF inte är ett så destruktivt lag som ryktet gör gällande så är man stabila i defensiven med storväxta spelare som är tunga att möta centralt och då inte samspelet Kihlberg – Olsson fungerade direkt optimalt i första halvlek mot Djurgården så tror jag att tränarduon ger Pontus får chansen från start. Om det sedan blir bredvid Kihlberg, Olsson eller rent av som högerytter är svårt att sia om. Det fungerade ju utmärkt när Niclas Alexandersson tog klivet in i mitten senast men dennes frånvaro på dagens träning gör ju saker och ting än mer osäkra.
En annan tankenöt som man kan tänka sig att Pettersson och Landberg grunnar på är hur forwardsuppställningen skall se ut. Selakovic och Berg fungerar bra ihop men det går inte att blunda för att Wallerstedt gjorde ett riktigt bra inhopp nu senast och att hans styrka i luftrummet och närkampsspelet borde passa mot ett lag som Kalmar. Kanske får Marcus Berg finna sig i att starta på bänken denna gång?
Under alla omständigheter gäller det att få igång spelet och hela tiden vara med på noterna. Det är svårt att flytta Kalmar rent fysiskt och istället hoppas vi på kvicka blåvita fötter. Ett högt passningstempo med snabba spelvändningar vore självfallet önskvärt precis som man givetvis får hoppas att man i försvarsspelet denna gång undviker att skänka bort lätta mål. Det sistnämnda lär vara nödvändigt om inte annat för att Cesar Santin och Ari da Silva Ferreira på topp brukar vara rätt duktiga på att själva ställa till det för osnabba motståndarförsvar. Nåja. nog har IFK Göteborg kapaciteten på hemmaplan för att ha en god möjlighet att dyrka upp smålänningarna? Om inte, tja då får väl Pontus, Tomas eller någon annan gå på skott utifrån. Sådana mål räknas ju också.
Efter Kalmarmatchen väntar den sedan länge emotsedda tågresan till Stockholm och bortmötet med AIK på Råsunda. Det hade givetvis varit än roligare om Blåvitt fortfarande varit med i den absoluta toppstriden men tyvärr är det ju inte särskilt sannolikt att Elfsborg tappar så många poäng. Vad man däremot kan konstatera är att om vi imorgon vinner över Kalmar samtidigt som Elfsborg besegrar Hammarby… Då står vi plötsligt inför situationen att IFK Göteborg vid vinst mot AIK inte bara går upp en poäng bakom dem, och får häng på en kvalplats till Uefacupen, utan också samtidigt bidrar till att torsdagen fylls av guldfirande i Borås. Allting hänger förståss på resultaten, och inte har jag så mycket till övers för de allt kaxigare supportrarna i postorderland, men skadeglädje är trots allt den enda sanna glädjen och att på plats se Blåvitt spela bort AIK från ett SM-guld. Är inte det en rätt fin tanke?
IFK Göteborgs 17-manna trupp till matchen mot Kalmar:
Bengt Andersson, Richard Richardsson, Adam Johansson, Alejandro Lago, Mattias Bjärsmyr, José Shaffer, Hjalmar Jonsson, Dennis Jonsson, Pontus Wernbloom, Magnus Kihlberg, Niclas Alexandersson, Thomas Olsson, Samuel Vowoah, Andres Vasquez, Stefan Selakovic, Jonas Wallerstedt och Marcus Berg
