- -
Pinsamt, Blåvitt!
Kalmar FF vann välförtjänt på Gamla Ullevi i en match där IFK Göteborg gjorde en av sina sämsta insatser på mycket länge.
De yttre förutsättningarna kunde varit bättre – Gais match kvällen innan i kombination med nattens idoga regnade gjorde att planen var riktigt ojämn, tungsprungen och svampig. Upplagt för kamp således, en kamp där gästerna från Småland gick segrande ur de flesta duellerna.
Inledningen var i varje fall inte helt nattsvart och försvarsspelarna såg ut att vara relativt taggade med en hög press som utgångsläge. Några chanser förmådde man dock inte skapa. Selakovic vägde för lätt mot Kalmars tunga och välorganiserade backlinje och Wallerstedt kom inte någon vart han heller. Centralt på mitten hade Kjell Pettersson valt att spela Alexandersson ihop med Kihlberg, med Pontus Wernbloom förpassad till högerkanten. Resultatet i den här matchen var inte speciellt bra. Kalmars 5-mannamittfält vann de flesta höjdduellerna och andrabollarna och IFK hade förtvivlat svårt att få till något organiserat spel.
Det höga försvarsspelet höll på att straffa sig efter en dryg kvarts spel. Några fina Kalmarpassningar friställde Santín som enkelt löpte ifrån Blåvitts mittlås. Som tur var placerade denne bollen utanför Bengts stolpe. Några minuter senare kunde Ari sånär sätta 0-1, men Bjärsmyr hann precis emellan. Till slut fick dock Kalmar utdelning. Ett fint anfall leder till att Lasse Johansson får bollen ute på Kalmars vänsterkant. Adam är framme och stöter, men Lasse får till ett fint inlägg. Tre Blåvita utespelare samt Bengt Andersson är med i situationen, men ändå är det Ari som tämligen ostört får gå upp och knoppa in bollen. Det kan hända att det är ett missförstånd mellan Bengt och Lago – men vems felet än var så kändes målet i just det läget ganska onödigt.
Kjell agerar nu från bänken och byter plats på Pontus och Niclas för att få mer tyngd centralt. Detta ger viss effekt då Pontus är en av de minst dåliga denna afton. Tyvärr fortsätter Kalmar vara det bättre laget och Blåvitt ser ut att nästan tycka synd om sig själva mot dom tuffa Kalmarspelarna.
Blåvitts första chans kommer i halvlekens slutminut. Niclas får bollen till skänks då en Kalmarspelare för omväxlings skull har problem med underlag. ”Alex” avancerar, fintar vänster, går höger och avlossar ett hårt lågt skott som Wastå med möda lyckas styra till hörna. Första halvlek gick klart till Kalmar, som på pappret inte skapade speciellt många chanser, men de som skapades var desto bättre.
Med förra veckans vändning i färskt minne hade man vissa förhoppningar på en annan matchbild sista 45, men förhoppningarna kom minst sagt på skam. Tre tidiga byten, Wowoah samt anfallsparet Selakovic / Wallerstedt får lämna plats för Vasquez, Thomas Olsson och Marcus Berg. Pontus upp på topp ihop med Berg och Olsson centralt. Resultat? Många långa bollar mot Pontus som krigade hårt där uppe, utan att egentligen skapa chanser. Bakåt var det mer än lovligt virrigt. Dåliga passningar, dålig kommunikation och svaga ingripanden skänkte bort matchen till Kalmar. 0-2 skall inte behöva hända. Lago missbedömer totalt en långboll som han enkelt borde ha kunnat nicka bort. Istället får Ari smita emellan. Lago reparerar dock sitt misstag men en bra brytning, som dock går rakt ut till Santín som är vaken och snyggt lobbar bollen över Bengt som helt hamnat i ett ingenmansland långt ute i straffområdet. Spridda burop. 0-3 är snarlikt. Blåvitt tappar boll, Kalmar får vända spelet och lobba in ytterligare en boll över Bengt som var långt ute i straffområdet och velade.
Folk går hem. Som Er trogne matchrapportör stannar jag dock kvar för att se IFK skapa lite chanser. Marcus Berg, som inledde lojt, kom igång allt bättre och var den som presterade mot Wastås mål. Ett par tre gånger avancerade Marcus snyggt, vek sig förbi någon försvarare och avlossade projektiler som gick strax utanför målramen. IFK lyckades också få till ett antal fina kombinationer runt straffområdet där man i matchens slutskede fick två jättechanser att reducera, men bollen ville bara inte in där. Marcus var en av få ljuspunkter med flera farliga avslut och ett antal mycket fina nedläggningar och skarvar med en touch.
Kalmar var vassare och hade det inte varit för några vassa räddningar av Bengt och usel skärpa av deras spelare framför mål hade det kunnat sluta ännu mer pinsamt.
Pinsamt var ordet för kvällen. Blåvitt presterade ett usel passningsspel med många spelare som verkade uppgivna redan vid 0-2. KFF-spelarna verkade vana vid underlaget och presterade långt bättre passningsspel på offensiv planhalva än Blåvitt. Försvarsmässigt samarbetade man dåligt och med två så pass långsamma mittbackar som Lago och Bjärsmyr är det ett mycket vådligt spel att ligga så högt som man gjorde i första halvlek.
Minst dåliga i Blåvitt var nog Adam, Alex, Pontus och Marcus Berg. Niclas var riktigt dålig relativt sin egen nivå, men var samtidigt en av få som verkligen visade vilja i 90 minuter. För mig är det lite av ett mysterium hur man kan spela så bra som andra halvlek mot Djurgården sex dagar tidigare och sedan prestera så dåligt mot Kalmar. Men visst – Kalmar är ett bra, stabilt lag vars tunga centrallinje och skickliga Sydamerikaner gör dem svåra att möta, och jag tror IFK anno 2006 fungerar bäst mot fysiskt underlägsna motståndare på fina planer.
Nu får vi hoppas laget tar med sig skammen som tändvätska inför torsdagens möte med AIK på Råsunda.
