Manchester U - Stoke 3 - 0
Trist repris i regnet. IFK Göteborg - Hammarby IF 0 - 1
Blåvitt hamnade tidigt i underläge och lyckades sedan aldrig få hål på ett defensivt Hammarby. Matchbilden med stort bollinnehav för Blåvitt men tamt anfallsspel kändes igen från flera andra matcher i år.
Blåvitt gjorde enbart små ändringar på startelvan från derbyt förra veckan, Jonas Henriksson fick gå ner på mittfältet igen medan Martin Ericsson åter fick rollen som släpande forward. Problemet med den uppställningen har ofta varit att "Långås" blir alldeles för ensam på topp och det var något man återigen såg i den första halvleken i dag.
Matchen hade knappt hunnit få någon egentlig karaktär innan Hammarby tog ledningen. Det skedde redan i den tolfte minuten efter en frispark på Blåvitts planhalva. Den slogs som en lång lyra mot bortre stolpen, "Ölme" tappade bort Jensen som oförskämt lätt fick spela in bollen framför mål där Mikael Andersson kom perfekt och kunde stöta bollen i mål.
Jag har nu definitivt tröttnat på att försöka hålla reda på exakt hur många frisparkar från långt håll som resulterat i baklängesmål i år, men vid det här laget måste det vara mer än en handfull i alla fall. Det är lite märkligt att ett försvar som släpper in så få mål i öppet spel skall vara så väldigt sårbart vid fasta situationer. För det var främst i samband med fasta situationer som Hammarby skapade sina chanser i första halvlek, förutom målet hade de ett par hörnor som var betydligt mycket farligare än något vi lyckades skapa på alla de elva hörnor vi hade i matchen.
Blåvitt hade innan baklängesmålet inlett matchen rätt hyfsat och visat prov på vårdat passningsspel. Det kändes dock redan tidigt som att Martin kom lite för långt ner på plan vilket gjorde att det var tunt med folk i anfallen. Problemet är också att Blåvitt alldeles för ofta tar lång tid på sig i anfallsspelet vilket gör att det i stort sett alltid är ett samlat försvar som vi stöter på.
Trots det skapades en del chanser men effektivitet framför mål är för närvarande något som Blåvitt ställer sig helt främmande till. Mild sköt över från nära håll i den 14:e minuten efter ett inlägg från höger och fem minuter senare sköt "Långås" utanför efter att ha blivit framspelad av en misslyckad bakåtnick från Hammarbys backlinje. Även Martin prövade utan framgång skottlyckan, men farligast blev det på en frispark av Antonsson från långt håll som Sebastian Johansson styrde framför mål vilket tvingade Covic till en bra räddning.
Hammarby hade inte så mycket anfallsspel men kändes ändå vassa när de väl kom upp i plan. Farligast blev det runt den trettionde minuten när de först hade ett inlägg som var nära att nå en hammarbyare framför mål och sedan minuten efter höll Sandklef på att ställa till det framför Bengt när han skulle täcka vid första stolpen. Mikaels touch på bollen ställde helt Bengt och bollen fick rensas precis vid mållinjen av Antonsson.
Underläge i paus och tyvärr var det en mycket ovälkommen men välbekant matchbild vi fick se i ösregnet, Blåvitt släppte in ett tidigt mål på en fast situation och jagade sedan förgäves en kvittering. Återigen hade vi väldigt svårt att omsätta ett stort bollinnehav i mål eller ens särskilt många riktigt farliga chanser.
Andra halvlek inleddes av att Dennis Jonsson direkt kom in istället för Mild, bytet innebar att "Ölme" fick ta steget upp på mittfältet medan "Cliff" tog högerbacksplatsen. Vi fick också tidigt i halvleken se något riktigt ovanligt från Blåvitts sida, nämligen ett snabbt anfall. Blåvitt vann bollen långt nere på egen planhalva och spelade den sedan snabbt inom laget ut till högerkanten där Jonas kom i full fart, han avancerade in i straffområdet men avslutade inte bättre än att Covic kunde styra ut bollen till ännu en resultatlös hörna.
I övrigt kändes det som om Hammarby tyvärr hade rätt bra koll på spelet, vi hade fortsatt väldigt mycket bollinnehav men skapade nästan inga kvitteringslägen. Hammarby var inte särskilt intresserat av att anfalla och det dröjde säkert halva andra halvlek innan de skapade något som helst framåt. Helt klart fokuserade de främst på defensiven och den skötte de bra med en mycket stabil backlinje och samlat mittfält. Det ihärdiga regnet gjorde planen allt halare och mer svårspelade vilket inte heller underlättade för Blåvitts anfallsspel.
Med dryga kvarten kvar gjorde Bosse lite ändringar för att försöka få fart på spelet, Oscar Wendt och Kalle Svensson kom in istället för Sebastian och Sandklef. Lite hjälpte det kanske för det blev i alla fall mer fart i spelet på vänsterkanten men samtidigt fanns det stora kontringsmöjligheter för Hammarby när IFK chansade mer framåt. Nu var de dock inte särskilt intresserade av gå på offensiven och det gjorde att Bengt hade en mycket lugn andra halvlek.
Blåvitt fick i slutet några få chanser till en kvittering men vi visade återigen vår oförmåga framför mål, bästa läget hade "Ölme" som tyvärr missade sitt avslut när han fick bollen centralt i straffområdet efter fint samarbete av Martin och Jonas på kanten. IFK hade också ett bra frisparksläge nära straffområdet på övertid men typiskt nog lyckas vi inte ens få bollen över muren.
I andra halvlek känns det inte riktigt som vi är nära att ta poäng. Hammarby fick matchen dit de ville och trots att Bosse försökte möblera om lite i laget var det fortsatt tamt framåt och då hjälper det inte hur mycket vi än passar bollen inom laget mellan backlinje och mittfält. Egentligen är det bara Antonsson som förtjänar något slags överbetyg av de blåvita spelarna i den här matchen.
Helt klart saknas det en hel del framåt i dagens Blåvitt, dels när det gäller att snabbt komma fram i anfallsposition men också att kunna förvalta de chanser som skapas. Det sistnämnda gäller inte bara forwards utan det känns också som en stor brist att det exempelvis inte tycks finnas en enda central mittfältare i dagens Blåvitt som kan skjuta ens ett halvhyfsat distansskott.
