Gästkrönika: Tack! - och nystart
Den flitige forumskribenten "Tullarn" skriver om sin syn på Ijeh affären. - Nu håller Mats Persson på att köpa in lite högklassiga råvaror och Halse putsar på matsilvret.
Jag vill först och främst börja denna krönika med ett stort tack. Jag är nästan rörd till tårar över all omtanke som visats oss genom diverse krönikor, artiklar i pressen och inlägg på Alltid Blåvitts forum. Journalister, fotbollsexperter och supportrar från hela landet har hört av sig och är genuint oroliga för att vår ekonomi skall kollapsa och att vår satsning inför hundraårsjubileet ska gå snett. En klubbs supportrar är till och med så omtänksamma att de ägnat flera krönikor på sin hemsida åt att varna oss för vilken dålig fotbollsspelare och vilken girig person Peter Ijeh är. Jag vill på detta sätt framföra mitt varma tack till alla er fotbollsälskare och fotbollsexperter runt om i landet för den medkänsla och omtanke ni visar oss i denna stund. Det betyder mycket för mig att få känna denna värme från landets alla hörn.
Efter detta varma tack är det nu dags att reflektera lite över den gångna tidens uppståndelse. För mig som följer Blåvitt från Stockholm och nu i två-tre års tid nästan dagligen fått stå ut med diverse nedlåtande kommentarer från supporters med sympatierna hos andra klubbar var det riktigt roligt när Ijeh presenterades på ett sätt jag aldrig trodde skulle ske i Blåvitt. Att Ijeh presenterades med blå rök och hip-hop i värsta basketstil var kanske lite överdrivet, men ändå ett nytt grepp. Bara det faktum att Blåvitt bjöd in supportrarna och sponsorerna till en liten happening i mörkaste, tråkigaste november tyckte jag var en lysande idé. De fylliga medierapporterna efteråt tyder också på att det var en bra idé. Så mycket har väl inte skrivits och visats om Blåvitt sedan Champions League-framgångarna. Till och med mina stockholmska vänner med tvivelaktiga klubbsympatier börjar förstå att det rör på sig i Göteborg igen. Det känns som en nystart.
På mindre än ett år har vi bytt klubbdirektör, ordförande och tränare. Byte på tre väldigt tunga poster i en förening vilket lätt kan gå väldigt snett. Med tanke på säsongen, tongångarna nu och min tilltro till framtiden så måste jag säga att bytena gått mycket bra. Jag vågade nästan inte tro att jag skulle få uppleva att Blåvitt skulle våga ha en lätt avvikande uppfattning om arenafrågan än kommunledningen i Göteborg, att man återigen skulle värva toppspelare från andra allsvenska klubbar eller för den delen prata om en satsning igen.
Mitt i allt detta ska vi trots allt inte glömma den gamla ledningen med Kurt Eliasson och Roger Gustafsson i spetsen. De drog i nödbromsen och fick ta mycket oförtjänt kritik framförallt i media men även av oss supportrar. Jag påstår inte att IFKs nya ledning fick ett dukat bord men linneduken var struken och en hel del matsilver fanns fortfarande i kökslådan till skillnad från hemma hos många av konkurrentklubbarna. Nu håller Mats Persson på att köpa in lite högklassiga råvaror och Halse putsar på matsilvret. Vi får hoppas att vi nästa år får njuta av en läcker måltid tillagad och kryddad av mästerkocken Johansson med god hjälp av kallskänken Pettersson. En stilla förhoppning är även att borden och stolarna i vårt hyrda hus får en rejäl upprustning men där är hyresvärden lite motsträvig.
