Oavgjort för U-laget mot KF Velebit
IFK Göteborgs U-lag, för dagen förstärkt av Mathias Ranégie, fick 3-3 mot Kroatiska Föreningen Velebit
I det strålande vårvädret var det ett femtiotal nyfikna som tagit sig till Angered och den fina konstgräsplanen Gunnaredsplan för att IFK Göteborgs U-lag ta sig an division fyra-laget Velebit. A-truppens nyförvärv Mathias Ranégie går som bekant i väntans tider och är inte med A-laget på Cypern, därför passade han på att få lite matchträning på en lite lägre nivå än A-truppens.
U-laget Eijlert Björkman mönstrade saknade en hel spelare. David Stenman, målvakt, samt Petter Björlund och Sebastian Eriksson är på Cypern med A-truppen. Likaså saknades Niclas Bärkroth, André Kapella Karlsson, Moses Sewankambo och Andreas Hammar. Undertecknad har ingen koll på Velebit, men noterade att majoriteten av laget var "riktiga" seniorer och inga nyuppflyttade tonåringar. På topp hade man en kille som ofta vållade problem för IFKs backlinje - nästan lika lång som Ranégie, men nästan dubbelt så bred, var han ingen munsbit för de unga IFK-försvararna. Dessutom en duktig bollspelare som dessutom visade sig vara en duglig målvakt efter att Velebits ordinarie sådan hade pratat till sig två gula kort på 15 sekunder.
Som brukligt började matchen före utsatt tid så jag missade inledningen, ber om ursäkt om jag missade något spännande då. Spelmässigt var det hur som helst tämligen jämnt. Likt tidigare matcher jag sett med U-laget i år är killarna totalt respktlösa mot äldre och större spelare - det är full satsning som gäller och man vinner många närkamper på ren vilja. Blåvitts offensiva spel var ganska varierat, men med betoning på kantspel, krossbollar men också uppspel på mötande anfallare, främst Ranégie.
Många är säkert nyfikna på hur Mattias Ranégie skötte sig. Han spelade första halvlek och kom igång allt bättre under matchen. I början gick bollbehandlingen lite långsamt, men i takt med att han kom igång spelade han allt bättre ute på planen. Bollarna sögs in och han höll ofta borta både en och två Velebitspelare på ren råstyrka och balans. Ofta valde Mathias ganska enkla alternativ, men några gånger försökte han gå mer på egen hand - dock med blandat resultat. Jag minns främst två avslut: Ett där Mathias tar emot inne i straffområdet, vänder ett par gånger och försöker placera bollen bortre krysset med ett vänsterskott som går en bit utanför och över. I ett annat, kanske bättre läge, visar han mer killer-instict då han snabbt tar emot och skjuter ett lågt, hårt skott som målvakten dock klarar. Mathias haltade en del i paus, vi får hoppas att det inte är något allvarligt.
Åter till matchen. Velebit får lite billigt ta ledningen på frispark. Deras enorme anfallare tilldöms frispark av den i övrigt utmärkte domaren som tvingades visa en Velebitledare till parkeringen efter tjöt och som höll sig lugn trots mycket snack från vissa av Velebits spelare. Frisparken slås nog egentligen som inlägg vilket ställer IFKs målvakt lite när bollen går förbi alla och studsar in i bortre hörnet.
Blåvitt replikerar dock strax därpå. Ur misstänkt offsidesituation kommer Mathias Etéus helt fri och placerar kallt in 1-1 lågt i bortre hörnet. Velebit sätter 2-1 på friläge efter lite tveksamt försvarsspel av IFK, men åter kan Blåvitt utjämna via frispark av alltid duktige Erhan Erdogan. Frisparksläget är egentligen mest lämpat för inlägg, men Erhan drar till den direkt med sin fina vänsterfot och målvakten får maktlös se bollen skruva sig in i nättaket.
2-2 i paus, Ranégie ut. Lite omstuvningar i laget - Ali Selim och Mathias Etéus på topp. Det känns som om Blåvittspelarna har bättre kondition då man under andra halvleks gång orkar hålla ihop laget bra medan Velebits lag blir allt längre. Velebit är dock giftiga på sina spelvändningar och IFKs målvakt får avstyra ett par frilägen under halvleken, även om han får kapitulera en gång efter att ha gått ut för sent på ett friläge och låtit sig rundas. Blåvitts replik är åter snabb och det är Etéus som utnyttjar slarv i Velebits försvarsspel. 3-3.
Med ca 10 minuter kvar får IFK in 4-3, men har lite otur då skottet touchar en liggande Blåvittspelare i offsideposition. Man har ytterligare några lägen, men är aldrig riktigt nära ett segermål. Velebit har någon vass chans i slutet.
Totalt sett en relativt trevlig match som kanske inte var välspelad precis hela tiden, men farten och viljan från de Blåvitas sida är det aldrig något fel på. Innermittfältaren Tobias Nilsson, ny från Västra Frölunda, var en ny bekantskap för mig - född 90 och redan en ganska komplett spelare. Kamal Mustafa som skall provträna hos Chelsea i April fick speltid sista halvtimmen och visade prov på kvicka fötter och bra teknik, men samtidigt en förmåga att överarbeta och försöka dribbla istället för att slå en enkel passning.
Startelva
Markus Sandberg
Kristian Bentén, Oskar Gustafsson, Johan Björkeryd, Jonathan Svensson
Mattias Ettéus, Tobias Nilsson, Robin Nilsson (k), Erhan Erdogan
Mattias Ranégie Ali Selim
Mål
Mattias Etéus 2
Erhan Erdogan
