Träningsrapport 040213
Det låg en tät dimma över Ruddalen när de Blåvita spelarna beträdde konstgräsplanen. Det var återigen dags för träning på fullplan.
Det lär bli svårt att följa upp Speedys utförliga tvådelsrapport från onsdags, men jag kan utlova en del rolig läsning. Idag var det alltså äntligen dags för Ruddalen igen, och det märktes på flera sätt på spelarna. Mer om det senare dock. Dagens trupp var näst intill komplett. De som saknades var Mikael Antonsson, Marino Rahmberg, George Mourad och Rickard Claesson. Utöver denna kvartett körde Andreas Nilsson rehab tillsammans med Björn Lundberg vid sidan om, annars var samtliga truppmedlemmar med. Dagens U-målvakt var Mustafa Gül som vikarierade för ljumskskadade Claesson.
Träningen inleddes i vanlig ordning med uppvärmning, följt av diverse passningsövningar. Bland annat en intressant variant av fotbollstennis där man delade upp truppen och planen i tre lag respektive tre delar. Den mittersta delen var hälften så stor som de övriga och fungerade som buffertzon alternativt nät. De två lag som var stationerade på de två större av de tre delarna skulle passa bollen till varandra, och det enda sättet den fick slås från ena sidan "nätet" till den andra var i luften. Av det lag som stod i mitten fick hälften gå åt var sitt håll för att vinna bollen från de andra lagen. Det lag som tappade bollen fick ta över jagandet och byta plats med dem som var i mitten innan. En som dominerade i denna övning var kämpen "Rosen" som sig likt aldrig stod still utan var på tå hela tiden.
Efter detta började man köra lite spelövningar, och det var här man kunde se vilka som var på hugget och inte. Håkan Mild valde att inte delta i denna övning och hängde istället på "Dessas" rehabträning. Idag var kanske inte Ijehs bästa dag, för han stack inte direkt ut ur mängden i min mening. Däremot stod han för en del bra saker, men kanske inte utöver det vanliga. Å andra sidan fanns det andra som visade framfötterna och kämpade bra. Jonas Henriksson sprang som en tok på sin högerkant i vanlig ordning, men fick instruktioner av Landberg, som var het i sin nya roll som assisterande tränare, att göra de andra uppmärksamma på hans löpningar. En annan som alltid ger järnet på träningarna är Patric "Långås" Andersson. Det är ingen skillnad på hans inställning under match och under träning, den är helt identisk. Det finns många som tycker det ena och det andra om hans färdigheter, men hans kämpavilja är det sista någon kan ta ifrån honom.
Sist, men långt ifrån minst roligt att meddela, är Oscar "Ozzy" Wendts otroliga framsteg. Idag var det en fröjd att se honom behandla bollen, vilket han gör med en känsla, en säkerhet, som utan tvekan håller i Allsvenskan. "Jättebra, Oscar!" ropade Bosse gång på gång, och konstaterade att det är fantastiskt att han står sig så pass bra mot "ordinarie" motstånd. Räkna med att se mer utav Oscar denna säsongen!
Efter detta gjordes några kortare konditionsövningar innan man avslutade med ytterligare spelövningar. Målsnåla var samtliga av dessa tillställningar, men kvalitén på matcherna var god. Framförallt så blev det lite mer "äkta" och det kändes på något vis att det var mer allvar när det var dags för spelövningar än i ishallen.
Det märktes att det var härligt att komma ut på fullplan, även om världsliga ting som dimma och vind var en faktor. Dessutom blev väl spelarna trötta lite fortare än vanlig. I det stora hela kändes det som att de hade friare tyglar nu än vad de har i hallen, och det ska bli intressant att titta närmare på nyförvärven de kommande veckorna!
Vi ses där Blåvitt finns!