Gästkrönika: När fotbollen var ung. Del 1
Forumoraklet "SuperAngel_87" har grävt i historieböckerna, del 1.
Sveriges fotbollshuvudstad är Göteborg. Det vet alla göteborgare. Göteborgaren hävdar traditioner, meriter och kultur som bevis för sin överlägsenhet. Kvällspressen är dock mer ombytlig i sin definition av fotbollshuvudstad. För dessa är det tabellplacering och publik som avgör vart fotbollshuvudstaden ligger från år till år.
Däremot går aldrig någon så långt som att föreslå att landslaget skall tas ut från den stad som tillfället anses vara fotbollen huvudstad. Ett sådant förslag skulle mötas med hånskratt och idiotförklaringar. Låt mig ta er med till en annan tid då denna tanke ej var främmande, den var tvärtom allmänt gällande. Tanken ledde till en konflikt som slutade med den historiska landskampen mot Norge 1913 då det Svenska landslaget representerades av enbart spelare från IFK Göteborg.
"Det var svenskarnes öfverlägsenhet i bollbehandlingen, hvarigenom norrmännen ofta 'lurades', och deras, ehuru tillfälle till samspel saknats, goda passningar, ofta direkt utan att stanna bollen, som afgjorde utgången"
- Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (GHT) 13/7 1908.
Året är 1908 och Sverige har precis krossat Norge med 11-3 i sin första landskamp, eller federationsmatch som det kallades på den tiden. Blåvittspelaren Erik Börjesson gjorde fyra av målen och hyllas för sin insats. Utöver Börjesson bestod detta första svenska landslag av sju spelare från Göteborg (Blåvitt och ÖIS), två från Stockholm och en vardera från Uppsala och Köping. Som förbundskapten kan Anton Johansson räknas, då han var ordförande för den så kallade Uttagningskommitén (UK).
Anton Johansson föddes i Köping och läste senare på handelshögskolan i Göteborg. Under sin tid i Göteborg var han med och grundade staden första kamratkrets i slutet på 1890-talet. Det första IFK Göteborg dog dock ut efter att Johansson flyttat till Stockholm. Efter detta har Köpings stora son en något ogreppbar karriär. Han växer snabbt fram som svensk fotbolls starke man som sekreterare i SvFF och som ovan nämnts ordförande i UK. Året före sin död i mitten av 1950-talet blir han invald som hedersledamot i
Allmänna Idrottsklubben, en "ära" han bland andra delar med Kungen. Han försöker också under 1920-talet övertala Djurgården att börja spela på Råsunda men klubben nekar, på grund av att de inte litar på Johansson, som de vet har AIK-sympatier.
Johanssons göteborgska motpol i den svenska fotbollsvärlden är Carl "Ceve" Linde, från början från Uddevalla. Linde gör dock inte så mycket väsen av sig förrän slutet av 1913, mer om detta senare.
Anledningen till att Sverige bildar ett federationslag 1908 är man blivit inbjudna (och accepterat) till fotbollsturneringen vid OS i London 1908. Matchen mot Norge är dock den enda match man hinner med att spela innan avresan till OS, där man lottats mot fotbollens hemland England i den första matchen. Ingen i Sverige har några illusioner om att man ska kunna besegra England eller ens spela jämnt. "I denna strid gäller det därför mest att förlora med heder" som Stockholms dagblad uttrycker det.
Siffrorna skrivs till 1-12 i Sveriges första tävlingsmatch i fotboll. I en tröstmatch får man sedan möta Holland som, på förhand, ses som en mycket lättare motståndare. Det blir dock förlust (0-2) även i denna match och de kritiska rösterna på Johanssons laguttagning börjar höjas på hemmaplan. Stockholms Dagblad menar att förlusterna beror på lagets brist på samspel och jämför med Holland där nästan alla spelare kommer ifrån Amsterdam. Även GHT klagar på det "icke fasta samarbetet" i ett lag där spelarna kommer från skilda klubbar och orter.
UK står dock fast vid sin, för oss, självklara metod. När man ska ta ut landsslaget i fotboll, "plocka vi helt naturligt tillsammans de bästa spelare vi ha landet rundt", som UK-ledamoten CL Kornerup säger.
Kritiken hårdnar dock. GHT anser att Sverige blivit bortgjort och förnedrat och attackerar Johansson för att ingen spelare från regerande svenska mästarna IFK Göteborg fått spela mot England. I London drabbas svensk fotboll också av en "huliganskandal". En av de bänkade blåvittspelarna står ivrigt och hejar på laget från sidlinjen. Detta väcker Anton Johanssons vrede och blåvittspelaren beordras sätta sig ner och vara tyst.
Att UK tagit åt sig av kritiken är dock tydligt året efter då landslaget skall tas ut till matchen mot England. Istället för att bara plocka ut laget
som man gjort året innan arrangeras en uttagningsmatch mellan ett Göteborgslag och ett mellansvenskt lag med spelare från Stockholm, Uppsala och Köping. Göteborgskombinationen krossar mellansvenskarna med 7-0 och UK nominerar göteborgarna till landslag. Tidens dagspress är nöjd med uttagningen, Stockholms dagblad hävdar att "en ny man skulle inverka menligt på urverket". England visar sig dock än en gång vara en övermäktig motståndare och vinner matchen med 7-0. Sverige får dock beröm för sitt anfallsspel från tidningarna.
Till del 2
