Blåvitt klättrar i tabellen

IFK Göteborg lyckades kämpa sig till tre poäng hemma mot Örebro efter en svag andra halvlek.

Ska IFK Göteborg vara med i guldstriden så måste man vinna matcher där inte allt stämmer som det ska. Man måste vinna matcher där passningarna allt som oftast går en halvmeter fel och brytningarna går rätt till en motståndare. Man måste vinna matcher där anfallsspelet inte flyter som mot Örgryte och Helsingborg. Man måste med andra ord vinna matcher som den mot Örebro.

Under den första halvtimmen av matchen fanns det inget som tydde på att detta skulle bli något annat än en komfortabel seger. Passningsspelet fungerade bra och spelare som George Mourad, Mikael Sandklef och Niclas Alexandersson verkade trivas alldeles utmärkt. Örebros enda anfallsvapen var Blåvitts vänsterback Magnus "Ölme" Johansson som spred uppspelen lite hur som helst och orsakade en hel del kontringschanser för ÖSK.

Matchens första chans dyker upp i andra minuten när Sandklef slår fram en boll till Ijeh som nickar ner den till en framstormande Sebastian Johansson som klipper till direkt med vänstern. Skottet är hårt men träffar mitt på John Alvbåge som bara har små problem att hålla den.

Trots spelövertaget så skapas inga riktigt heta chanser. Bra aktioner följs upp av passningar som nästan går hem eller av skott som går en bra bit utanför. Som när George Mourad i sjätte minuten på ett mycket fint sätt suger till sig bollen utanför straffområdet och vänder bort sin försvarare. Skottet som följer med vänstern är dock löst och missriktat.

I 18:e minuten får Örebro chansen till att komma i kraftigt numerärt överläge. Blåvitt var på väg att gå till anfall när Håkan Mild slår bort bollen till Petter Furuseth Olsen. Olsen kan då starta en kontring som Örebro inte kan utnyttja till något annat än ett inlägg rakt till Bengt Andersson.

Några minuter senare får Blåvitt inom loppet av en minut två bra chanser till att göra mål. Först då en undannickning av Kalle Svensson når fram till Ijeh som är på väg igenom. Örebros duktige mittback Magnus Samuelsson gör dock en klockren brytning. På inkastet som följer når bollen fram till Niclas Alexandersson som till höger i straffområdet klipper till direkt på volley. Skottet tar i burgaveln.

I 27:e minuten är det ändå dags för matchens första och, som det skulle visa sig, enda mål. Samtidigt som Örebro har Patrik Haginge utanför planen efter en kollision med John Alvbåge så startar Blåvitt ett anfall på vänsterkanten. Mikael Sandklef passar fram bollen till George Mourad som vänder upp, tar sig förbi två försvarare och klipper till med högern. Skottet är hårt och inåtskruvat. John Alvbåge i Örebros mål kan bara stå och se på när bollen går in vid hans vänstra stolpe.

Efter målet börjar initiativet i matchen svänga över till Örebro. Det dröjer dock till halvlekens sista minut innan Örebro skapar sin första riktigt heta chans. Men när dom väl skapar den så är det en riktigt, riktigt het chans. Lars Larsen och Petter Furuseth Olsen sågar sig igenom blåvitts mittfält och får ut bollen till Patrik Anttonen på högerkanten där Ölme inte är hemma. Helt fri med Bengt Andersson skjuter han ett lågt skott som Bengan gör en benparad på.

Andra halvlek börjar som den första slutade. Blåvitt darrar men Örebro har svårt att hitta sätt att utnyttja det på.

Gör Blåvitt en dålig andra halvlek så gör domare Daniel Stålhammar en minst lika dålig dito. Stålhammars mardröm började i den 52:e minuten då George Mourad får en tackling av Mikael Danielsson i straffområdet och går omkull. Stålhammar bedömer att det inte är straff och spelet går vidare. Om det är straff eller inte är en bedömningsfråga men det är här Stålhammar får publiken emot sig. Den imponerande publiksiffran på 6049 personer måste ha varit skräckinjagande för efter detta börjar han döma helt slumpmässigt. Solklara filmningar belönas med frisparkar och rena kapningar beivras inte. Inget av lagen lär vara nöjda med domarens insats efter denna match.

Resten av halvleken präglas av dåligt spel ifrån båda lagen där Örebro är något av det bättre laget. Firma Olsen och Larsen ställer stundtals till det för IFK. Men mycket närmare än diverse frisparkar och inlägg kommer inte Örebro. De två farligaste chanserna orsakas av att Bengt Andersson tappar ett par inlägg. Det ena kan skyllas på att solen låg rätt i ögonen men det andra några minuter senare kan inte skyllas på något annat än dålig timing. Turligt nog resulterade inte dessa tavlor i något mål. Kan man hoppas att det var årets två enda tavlor som gjordes där?

Bengans två misstag skulle komma att överträffas av ett par matchavgörande ingripanden i slutminuterna. Precis som i första halvlek avslutade han med att visa att vi inte kommer att behöva någon ny målvakt på ännu ett tag.

Första läget kom i 84:e minuten då Ölme missar en dribbling på offensiv planhalva. Örebro kontrar och slår in ett inlägg som Dennis Jonsson missar att nicka undan. Fri från sex meters håll skjuter Olsen ett skott som Bengan går ut och täcker av. Räddningen ser ut att ske med ansiktet.

Två minuter senare är det dags igen. Olsen får på ett kanonskott från 20 meter som Bengan får visa sin spänst på. Han lyckas rädda med fingertopparna alldeles under ribban. Därmed räddar han också tre poäng åt Blåvitt.

I en omgång då Malmö och Hammarby förlorar och Halmstad spelar oavgjort så är det otroligt viktigt att vinna matcher som på papperet ska vara enkla. När spelet dessutom inte går att känna igen så är segern extra skön.

I våras så hade Blåvitt förlorat en match som denna eller åtminstone bara spelat oavgjort. Efter två kanonmatcher mot Helsingborg och Örgryte så känns laget starkare och lyckas nu också vinna matcher som den här. De tre poängen bäddar för möjligheten till en guldstrid och en mycket spännande höst.

0 kommentarer