"Det rätta virket" - Gustav Hessfelt om talangutveckling
IFK Göteborg anställde nyligen Gustav Hessfelt som något av Håkan Milds högra hand. Gustav har dessförinnan under många år slitit i det tysta inom IFK Göteborgs ungdomssatsning. Supporterklubben Änglarnas medlemstidning Blått&Vitt gjorde 2005 en stor intervju med Gustav om talangutveckling som vi här återpublicerar på Alltid Blåvitt.
– Det är viktigt när du kommer hit att du har målsättningen att försöka bli en så bra fotbollspelare som möjligt. Ute på plan får du vara hur hård du vill, där får det smälla, men efteråt måste vi kunna ta varandra i handen och garva åt det. Det är ju därför du skall vara i den här miljön, för här vill vi bli bra fotbollspelare.
Orden är Gustav Hessfelts när han beskriver syftet med IFK Göteborgs fotbollsakademi Änglagård.
Det är en vardagskväll i september och ännu ett träningspass skall avverkas. Föräldrar kommer och går, en strid ström av ungdomar skall hämtas och lämnas. ”Inga föräldrar i omklädningsrummen!” står det på en skylt.
Väggarna är prydda med foton på tidigare ungdomsgenerationer inom IFK Göteborg. De flesta blev inte elitfotbollspelare, men ett och annat bekant ansikte syns till. Håkan Mild med tonårsfrisyr från J-laget 1987. Johnny Ekström, Jonas Henriksson och Jonas Olsson är ett par andra kända namn. Fotona sträcker sig ända tillbaka till 1960-talet.
På tusentals andra platser runt om i Sverige inleds samtidigt liknande träningar. Ändå hoppas man att träningarna uppe på IFK Göteborgs fotbollsakademi, Änglagård, skall vara unika. När riktlinjerna för den nuvarande fotbollsakademin drogs upp för ett tiotal år sedan var ambitionen att skapa den bästa fotbollsskolan i Sverige, och därmed också en av de bästa i världen.
Stor ekonomisk satsning
Men smakar det så kostar det. Under år då föreningen genomgått ett ekonomiskt stålbad har ett ganska stort antal miljoner plöjts ned i ungdomsverksamheten, ännu utan mätbart resultat på elitnivå. Tänk dig själv att du är kassör i en elitklubb med ständigt höga krav på framgång, i en fotbollsvärld där snabba resultat är det som räknas och där varje krona måste ge maximal utdelning. Utom just i ungdomsverksamheten, där perspektivet redan från början legat åtta år fram i tiden. Ännu vet ingen om man har lyckats men det kommer inte att dröja länge till innan vi börjar få svar.
Men det handlar inte bara om pengar, det handlar om tid också. Vad är det som driver någon att engagera sig i ett så långt tidsperspektiv. Jag ställde frågan till Gustav Hessfelt, en av flera eldsjälar som lägger oerhört mycket tid på detta fotbollens verkstadsgolv, kväll efter kväll, år efter år, långt ifrån miljonkontrakt och varma TV-studior.
– Det skall vara en ära att få företräda Blåvitt som spelare och som ledare, säger Gustav. Så känner jag i varje fall. Det är ju det som driver en på något sätt, att tro att vi skall lyckas. Sen får du som ledare inte glömma av att man måste kunna träffa spelare om fem år som inte blev A-lagsspelare och gå på Blåvitts matcher ihop. Att känna att någon där nere på planen har vi hjälpt till A-laget.
– Vi som är ledare har i och för sig lite betalt, jag räknade på det förra året och det blev inte ens tio spänn per träning, det täcker ju inte ens kostnaden för att ta sig hit. Själv lade jag väl någonstans mellan 30 och 50 timmar i veckan förra året.
– Då är det ju inte meningen att vi skall komma hit och vara någon slags slavar åt killarna, utan alla måste hjälpas åt. När de går ner till planen skall de ta med sig utrustningen, och det i sig blir ju en sorts fostran, att du själv måste ta ansvar för ditt fotbollsliv. Det kan inte alltid stå folk och tala om för dig vad du måste göra utan du måste tänka själv, jag vill bli fotbollsspelare. Tränarna och lagkamraterna skall hjälpa dig, men det är upp till dig själv också. Det är bra att ha detta med sig när man kommer lite högre upp. När vi spelar kvadraten börjar de som är äldst i mitten, för att visa vägen och vara föredömen.
Utmaningar utvecklar
– Fler borde komma och se ungdomarnas matcher, för där är morgondagens stjärnor, menar Gustav. A-lagets tränare Arne Erlandsen har varit väldigt konsekvent, han har satt in nya spelare på den position där de brukar spela. Det är bra för oss, då vet vi vilka regler som gäller. Får du chansen så får du den på din position och då gäller det att vara beredd. Vi måste förbereda killarna så att de vågar tar chansen att lyckas när de får den. Tyvärr måste man ofta misslyckas ett antal gånger först, så vi bör utsätta spelarna för utmaningar som är utvecklande hela tiden.
– Vi är inte 100-procentiga ännu men vi är på väg och det hela skall utvärderas 2010. Jag tror verkligen att vi klarar av att ha 50 procent egna spelare i A-truppen. Givetvis skulle man vilja ha ännu bättre förutsättningar, för som sagt att lägga 30–50 timmar i veckan, plus att man jobbar heltid, det är tufft. Just nu finns inte de ekonomiska möjligheterna att ge ledare mer resurser, och ungdomsverksamheten kostar redan mycket pengar, men ser man att det ger resultat så kanske möjligheterna blir större. Med lite mer tid skulle ledarna kunna förbereda sig bättre och höja kvaliteten.
Alltid göra sitt bästa
- Fotboll skall vara roligt, för har man inte det skall man lägga av eller ta en paus. Ibland går det tungt och då måste man snacka med killarna. Så har man gjort med spelare som idag är i A-laget, spelare som alltså tidigare var på väg att lägga av, men där man tillsammans har kämpat vidare och det har givit resultat.
– Jag tror det är viktigt att man har motgång då och då. Vi säger ju aldrig att vi måste vinna matcher, vinna turneringar, men däremot skall vi alltid gå ut och göra vårt bästa.
– I och med att vi tränar så hårt och så bra som vi gör idag kommer vi att vinna matcher ändå, fortsätter Gustav. Vi kommer ändå att gå långt, vi behöver inte vara oroliga för det heller. Vi hade 87-laget som vann Gothia Cup och då spelade alla spelare i någon match.
Det finns ingen anledning att spela med bästa laget och möta lag som inte är särskilt bra. Då är det bättre att de andra killarna kan hoppa in och få den utbildning de behöver.
Många, men inte alla, av dessa är nu uppflyttade till U-truppen. Det är också en viktig grej, att vänja sig vid och behärska en sådan situation att man inte alltid kommer att spela med samma gubbar, även om man har gjort det sedan man var liten. Man flyttar både upp för sent och för tidigt ibland, men då får man flytta vidare eller komma tillbaka, så det löser sig.
Många diskussioner
– Vi lär oss hela tiden av de erfarenheter vi drar, men vi ledare som håller på med detta är inte alltid överens. Roger, med hans oerhörda engagemang, utbildningsplan och allt vad det är, har vi många diskussioner med, men när vi väl bestämt oss då gör vi enligt de riktlinjer vi har kommit överens om.
Även tränarna måste få utvecklas. Däremot är det svårt att bara sätta in nya tränare i lagen, för det måste finnas en kontinuitet och en kärna av ledare, som vet hur saker och ting fungerar på Änglagården. Spelarna måste få rätt träning och rätta värderingar så att de kan gå vidare i föreningen. Då kan man också utbilda nya ledare att tänka på IFK Göteborgs sätt.
Stötta och pusha spelarna
– Det är så kul att uppleva att någon lyckas, för man har sett allt slitet bakom, säger Gustav Hessfelt. Killarna sliter oerhört hårt och jag vet inte om jag hade pallat med det själv. Fotbollsträning, styrketräning, äta rätt, vila och samtidigt ska de klara av skolan.
– De flesta blir ju inte fotbollsspelare utan måste ha ett jobb att leva på. Jag lade själv av tidigt, 26 år gammal, för att jag ville satsa på en tränarkarriär och för att jag upplevde att tränarna inte pushade och stöttade mig som spelare. Å andra sidan har jag ju det med mig till spelarna nu, att jag vet hur jobbigt det är.
– Vi tränare skall finnas där för att stötta, men även pusha på spelarna. Allt är inte träning, ibland blir det terapi också, men det är viktigt för spelarna att veta att det finns folk runt omkring dem som bryr sig, för då lyckas man. Spelarna skall veta att det är en tuff värld där uppe och vi skall förbereda dem på det. Svenska spelare har kanske inte varit tillräckligt egoistiska men nu har vi börjat ta för oss på ett helt annat sätt, samtidigt som vi måste behålla ödmjukheten inför laget.
Inga hemligheter
För att bli en allsvensk fotbollsspelare skall du vara ambitiös och hela tiden vilja bli bättre. Har du inte den ambitionen syns det direkt och då tar ledarna upp det med spelaren. Det kanske inte är rätt miljö för dig. Spelarna måste vara medvetna om att det kanske är 18–20 spelare per ålderskull i Sverige som blir allsvenska fotbollsspelare.
– Ute på plan får du vara hur hård du vill, där får det smälla och du måste alltid göra ditt bästa, men efteråt måste man kunna ta varandra i handen och garva åt det. Du kan också ha en dålig period och då får man lära sig hantera det. Men du måste ha ambitionen ändå att bli A-lagsspelare, och det kan vara ett stort steg, menar Gustav.
I år har de unga killarna i A-laget fått chansen. Då ser ungdomsspelarna att det kan gå väldigt fort. Gubbar som var med juniorerna för två månader sedan spelar i B-laget nu. Det kan innebära en väldig press och att du får funderingar, varför blir inte jag uppflyttad och så vidare. Spelarna kan ha dåligt tålamod, men de måste förstå att det inte är alla som gör succé när man hoppar in i 17–19-års ålder utan de flesta får gå den långa vägen och faktiskt jobba sig till en plats.
– Det är vårt jobb att få spelarna att inte gå på haussen i tidningarna och det kan vara en nog så svår sak att ta både med spelare och föräldrar, menar Gustav. Din ambition skall vara att bli bland de bästa och ska du sätta egna mål så gör det långt fram i tiden med delmål på vägen.
Det viktiga är utbildning och att spelarna skall vilja vinna varje match, men vinner de inte så spelar det ingen roll så länge de gjort sitt bästa. Det kan vara nog så utvecklande att förlora, för man får se vad som krävs för att vinna, att det finns gubbar som är ännu bättre. Då får de kämpa och träna för att bli bättre än motståndarna till nästa gång. Om man vinner hela tiden är det lätt att man blir bekväm, trygg och nöjd.
– Veckan innan Gothia cup var vi på Irland och fick storstryk och hade vi inte fått det så hade vi inte vunnit Gothia cup, som jag ser det, berättar Gustav. De måste koncentrera sig på att vara fotbollsspelare fem, sex, sju dagar i veckan och kan inte vara ute med kompisarna till exempel.
– Det är lätt att säga att man vill satsa i början, för man vill så gärna komma hit, men efter ett halvår, då det blivit vardag, det är då det blir jobbigt. Vi har inga hemligheter för oss, med en massa speciella övningar, och vi kan inte fotboll bättre än någon annan, men vi har hög intensitet och hög kvalitet på träningarna och vi har en utbildningsplan.
Vill ha vinnarskallar
Gustav Hessfelt förklarar att en av sakerna man ser på när vi försöker få ungdomar till fotbollsakademin är att man har en vinnarskalle. Att man vill vinna. En kille som Pontus Wernbloom drar med sig andra killar mentalt. Det vill alla killarna i A-truppen, annars når de inte ända fram.
– Du kan aldrig säga när någon är 13–16 år vem som kommer att bli bäst i ett lag. Ja, man kan se talang men du kan inte se vem som pallar med att ge det som krävs. Det kan ju vara jobbigt för vissa att se andra gå förbi men då gäller det för oss att säga, du skall köra ditt race och se till dina mål. De är ju i en ålder då de växer och utvecklas i olika takt.
Kenneth Andersson har berättat att när han blev proffs i Mechelen så gick det inte särskilt bra, för han var nöjd. Det tog honom ett tag att fatta det, men sen var det bara hårt arbete som gällde.
Arne Erlandsen brukar säga att det aldrig är problem att ha en spelare som Niclas Alexandersson i laget, för han vill hela tiden utvecklas. Samma sak med Håkan Mild som i boken ”Blåvit gryning” säger att han nog fortfarande kan bli snabbare. Riktigt bra lag måste ha spelare som har den inställningen.
Manchester Uniteds manager Alex Ferguson menade när han var här och invigde Änglagård, att man kan se i ögonen på en spelare om han är villig att offra så mycket som det krävs. Man måste få ställa krav på varandra, så länge man gör det på rätt sätt, så att det inte blir gnäll. Kravet som ställs är att man skall göra sitt bästa, även om man får ha en dålig dag också.
Olika typer
Målet är att bli så duktig att man håller en hög lägsta nivå. A-lagstränare av idag vill ha den typen av spelare, de som aldrig gör en dålig match. Men det krävs även irrationella spelare och då gäller det att ha spelare omkring som är villiga att göra skitjobbet om ”artisten” tappar bollen. Det behövs alltså spelare med olika kvalitéer, vilket innebär att de måste tränas på lite olika sätt.
– Vi är några stycken som håller på med talangscouting, det är Eijlert, Mikael Nilsson, Gertmo, Ahlgren, jag själv med flera och vi får också tips från ledare inom föreningen men även från alla möjliga andra klubbar och ledare, som har ett blåvitt hjärta, berättar Gustav Hessfelt. Det är också en viktigt för oss att spelare och ledare som kommer hit skall känna för Blåvitt, då får vi inte problemen med spelare som bara kommer för pengarna eller annat.
– Vi vill ha dem i träning hos oss ett tag för att se om de har det som krävs, om de är villiga att satsa. Till exempel kan de komma och träna hos oss under ett halvår till ett år en gång i veckan, så vi får lära känna spelaren och han oss.
Inbjudningsträning
När IFK Göteborg tar in unga killar utifrån till inbjudningsträning, får de vara med i en träningsgrupp och träna någon gång i månaden. Ibland kommer de ganska långt bortifrån. Man ser hur de funkar i gruppen och ibland går de vidare till U-truppen efter bara ett halvår. Med andra ord har de kommit hit för att de tycker IFK Göteborg är en bra förening, att de får bra träning och de är själva villiga att satsa för att komma vidare – och de har inte kostat oss en enda krona.
Det finns många som jobbar med detta inom klubben och gör ett fantastiskt jobb, som Roger Ahlgren och tränarna i inbjudningträningsgruppen, med att få hit folk, att prata med spelare, föräldrar och ledare och att få alla att känna sig hemma i IFK Göteborg. Vissa spelare håller man kontakten med under ett eller två år och så är de här och tränar ibland. Någon gång får de kanske en tröja eller för lyssna på föreläsning om kost eller träning.
– Vi låter dem träffa spelare och tränare som är i vår egen verksamhet så de får en bild av hur det är här på Änglagården eller Kamratgården. Vi kan ju inte ta hit varenda spelare och det finns inte heller någon anledning. Se på Wernbloom, honom har vi ju följt sedan han var 15 år och var med på elitpojklägret. Han hade en bra situation i Kongahälla där han fick gå upp i A-laget, det fungerade bra för honom, det fanns ingen anledning att ändra på det. Sen kom han till U-truppen förra året innan han kom upp i A-laget, men då har vi gjort rätt i hans fall.
– Vi söker vissa typer, för att ha en variation. Har vi värvat en spelare med vissa egenskaper finns det ju ingen anledning att värva en till. Och har vi en egen spelare med vissa egenskaper behöver vi inte plocka in någon utifrån.
Måna om goda relationer
Blåvitt är också väldigt måna om att ha bra relationer med grannklubbarna i området, klubben är inte ute efter alla deras spelare och kan inte heller ha hur många som helst i trupperna. IFK Göteborg har idag bara ett representationslag per ålderskull så varje grupp har ett tak på 26–32 spelare.
Föreningens riktlinje är att med tillräckligt mycket träning, och tillräckligt bra träning, då kommer man att få fram bra spelare som kan ta steget upp i A-laget. Det handlar väldigt mycket om både kvalitet och kvantitet på träningen. Spelarna måste upp i cirka 10 000 timmars träning för att bli tillräckligt bra. Det finns inte någon spelare som är i toppen i Sverige eller Europa som inte har tränat dessa timmar. Det finns mängder med killar som har talang men man kommer ingenstans om man inte jobbar tillräckligt hårt.
Fotbollens hemligheter
Det är först killarna som är födda 1989/90 som har följt hela utbildningsplanen ”Fotbollens hemligheter”. Man kan se att de killarna är mer tekniska och mer välutbildade. Men de har ännu inte genomgått hela utbildningspaketet utan det är några steg kvar.
– Vi reviderar planen i dialog med Roger Gustafsson, Roger Fridlund, Eijlert Björkman och de andra ledarna, berättar Gustav. Upp till femton år följer alla ”Fotbollens hemligheter”, men sedan har vi kommit fram till att vi måste lägga in vissa moment med kondition, styrka och taktik, för att de skall vara förberedda för nästa steg till u-truppen.
– Att få fram den perfekta spelaren är förstås svårt, skrattar Gustav, men vi jobbar mycket med att utveckla spelarens individuella talang. Är du snabb och bra på vänsterfoten så fortsätt utveckla det, det finns ingen anledning att vi skall göra dig lika bra på högerfoten. Om en spelare har en speciell talang så ska han utveckla den. Det är vårt jobb att ta fram spelare med spetsegenskaper, för det krävs i dagens fotboll. Spelarna vet ju med sig själva ofta vad de är bra på och om de inte känner sig harmoniska med en viss egenskap använder de ju inte den ändå.
Förutsättning för framgång
Kan IFK Göteborg skapa sina egna spelare så kommer föreningen också att kunna tjäna pengar på det och i sin tur ha råd med en ännu bättre ungdomsverksamhet. Alla lag som har lyckats i Europa har haft egna ungdomssatsningar. Barcelona, Ajax och Manchester United har lyckats för att de har haft en målmedveten satsning. Att Ferguson var här måste ju bero på att han tror på att man skall jobba på det här sättet. Newcastle till exempel lade ner sin ungdomsverksamhet, men det fungerade inte så man byggde upp den igen.
– Alla föreningar som skall lyckas måste ha killar som har sitt hjärta i klubben, avslutar Gustav Hessfelt. Det kanske inte blir de största stjärnorna, men sådana spelare krävs också. Sen hoppas man ju att man kan få fram någon stjärna då och då. Anders Bernmar brukade säga att man måste ha en ”crowdpleaser” och det hoppas och tror jag att vi kommer att lyckas med.
Intervjun med Gustav Hessfelt publicerades ursprungligen i Supporterklubben Änglarnas tidning Blått&Vitt nr 3 2005. Bli medlem i Änglarna här och få bl.a. fyra nummer per år av Blått&Vitt.
