Marbella, dag 1
Alltid Blåvitt är på plats i Marbella, Costa del Sol, Spanien för att bevaka IFK Göteborgs träningsläger. Detta är rapporten från dag 1.
Förmiddag. Inklämd mitt i den fashionabla golfbanan La Quinta ligger anläggningen MPF (Marbella Paradise of Football). Eller? Tvärtom så ligger MPF en bit ifrån den natursköna banan som varit värd för ett antal prestigefyllda turneringar. Med apelsinlundar bakom murarna på ena sidan och nybyggda lyxbostäder på andra sidan är det en spillra land som blivit en av världens främsta fotbollsträningsanläggningar. Området ligger omringat av berg och är några kilometer ifrån den lilla staden San Pedro de Alcantara. Solen skiner förvisso men det är inte särskilt varmt. Där jag finns, där finns också vinden. Det får Mats Persson, Janne Nilsson och Bengt Halse erfara tillsammans med spelarna.
Med minnen från förra årets La Manga-läger så blir man glatt överraskad av att bara två spelare är i oträningsbart skick. Mikael Sandklef gick runt och promenerade medan Hjalmar Jonsson, som fått en smäll på hälen i matchen mot Fredrikstad, fick ägna sig åt lätt jogging med fysio Björn Lundberg. De andra var med och svettades.
Det började lugnt. Arne Erlandsen samlade spelarna i en liten klunga för att gå igenom vad dagens träning skulle handla om. Kjell kompletterade med lite detaljer innan Stefan Selakovic och Håkan Mild ledde de båda tågen av uppvärmingsjoggande blåvita. Bengt Andersson och John Alvbåge joggade med en stund innan de försvann ner mot den gulaktiga stenmuren längs med ena kortsidan och drillades av Ove Tobiasson.
Arne Erlandsens träningspass är som vi alla vet intensiva och långa. Dessutom är de ganska snarlika. Första timmen ägnas åt uppvärmning i olika former. Idag var det kvadraten (stor) med Sebastian Johansson som en spelare som båda lagen kunde passa till. Magnus "Ölme" Johansson slarvade med en kort passning i början och fick snabbt höra att det inte var acceptabelt av vår norska general. Tempot stegrades allt eftersom och när Arne inte tyckte att det såg så bra ut som han ville så lät han snabbt spelarna höra det.
- Använd ytan, skrek Arne.
När spelarna fortfarande inte gjorde det på ett tillfredställande sätt så förklarade han närmare.
- Finns det avstånd mellan är det lättare att få ett effektivt passningsspel.
Fart och rörelse. Det är Arnes mantra.
Konkurrens är något som han gärna ser också. Alla lägen där chansen uppenbarar sig för att få in ett tävlingsmoment där hugger han på den. Och det ser ut som om det sätter sig.
Om jag trodde att jag såg vinnarskallarna i Bosses träningspass så fullständigt lyser det om dem nu. Kalle Svensson och Andres Vasques kastar sig in i närkamp. Den yngre bolltrollaren, som tidigare hade tagit förlusten av bollen, fortsätter nu att kämpa tills Kalle blir tvungen att tjonga iväg den. Det är måhända kul att träna med IFK, men det är ingen lek.
Gula stolpar (som åkt till MPF i fint sällskap, klubbdirektör, ordförande och plånbok) står med en halvmeters avstånd mellan varandra. Där skall spelarna springa med lätt böjda ben och snabba fötter i slalom. Arne tittar på, granskar. I början av övningen så ser han inga fel. När spelarna sprungit några gånger blir de tröttare och misstag uppenbarar sig.
Han stegar fram så han står på ett lika stort avstånd som pinnarna är från varandra.
- Balansen!
Skärpning hos de löpande blåvita. Arne kräver.
En anfallsövning startar. Ett undertaligt lag utan västar får först bollen för att försöka driva den upp i banan. De elva med gula västar skall bryta högt i banan och snabbt gå till anfall. Arne är väldigt aktiv i början och avbryter långa stunder för att handgripligen flytta på spelare och förklara var de skall springa och hur de skall röra sig. Jonas Henriksson får mycket instruktioner. Precis i början av övningen tycker jag nästan att det låter som Arne skriker:
- Fy dig, när Jonas gör fel.
Kanske är det inte bara jag som ser likheten mellan Jonas Henriksson och en terrier?
Ozcar Wendt huserar på vänsterkanten. Jag tycker att han gjorde en hyfsad match i Norge. Nu lyckas han inte lika bra. På två inläggsförsök går båda högt, högt upp i luften och med dålig riktning.
Jonas stressar fram en dålig boll från Tommy Lycén. Den går in i mitten av planen där Mild nickar den fram till Ijeh. Han låter bollen studsa och slår till den på uppstuds. En perfekt passning till Stefan Selakovic som bara har att placera in bollen i nättaket. Mycket vackert.
Snart är det dags för tvåmål på lite mer än halv plan. Tidigt i matchen så snappar Marcus Berg upp bollen för det gula laget. Han lägger in den på foten till Daniel Johansson som helt missar i avslutet. Tyvärr är det inte den enda missen för provspelaren.
När Kalle Svensson får bollen och hittar Håkan Mild som sprungit ut på högerkanten ser det först ut som om chansen runnit ut i sanden. Mild, som väl kanske inte främst är känd för sina känsliga fötter, får på ett riktigt bra inlägg. Där dyker Peter Ijeh upp och nickar in bollen i kamp med Bengt Andersson. De blå har kommandot. Men Andres Vasques vill annorlunda. När han har skojat ett par gånger för mycket med Ölme på kanten blir den senare tillslut så frustrerad att han tar ett brottningsgrepp på teknikern Vasques. Lär han sig bara att släppa bollen i tid och att hålla sin spelare i försvarsspelet kommer det bli något stort av den pojken, sanna mina ord. De gula spottar upp sig mer och mer och har ett par lägen att utjämna. När bollen hittar in till Marcus Berg så försöker han sig på en cykelspark. Han missar men inte sämre än att bollen rullar in till bror Berg som gör ställningen 1-1.
Sista momentet är en avslutsövning. De båda lagen ställer upp sig en liten bit utanför straffområdet. Där finns återigen ett par gula stolpar uppsatta. En spelare vid stolpen och en som kommer rusande in mot straffområdet. Killen vid stolpen skall lägga upp bollen för den framrusande, som skall ta skott, för att sedan själv direkt gå på retur.
Det är, naturligtvis, en tävling. Jag blir förvånad över att så många skott går på och i mål. Alla som sett en införmatch uppvärmning på Gamla Ullevi förstår vad jag menar. Precisionen i skotten brukar vara miserabel. Inte idag. Det är kanske inte fullt av vackra stenhårda skott. Men det är fullt av skott som går i mål.
Peter Ijeh missar inte många avslut. Inte heller Stefan Selakovic. George Mourad kommer få kämpa "blod och svett" för att vara försteforward fortsättningsvis. Det är överhuvudtaget upplyftande att se hur mycket bättre den här skotträningen är mot tidigare tillfällen.Vågar man hoppas på en fortsättning i denna takten när det drar ihop sig till tävlingsmatcher?
Spelarna joggar ner. Jag påbörjar vandringen in mot bebyggda trakter.
Del 2
Alltid Blåvitts medverkan vid lägret i Marbella möjliggörs genom sponsring från:
Alltid Blåvitts läsare
och
Weblink IP Phone
Alltid Blåvitt riktar ett stort tack till alla som stöttar oss.
