Marbella, dag 3
Alltid Blåvitt är på plats i Marbella, Costa del Sol, Spanien för att bevaka IFK Göteborgs träningsläger. Detta är rapporten från dag 3.
Dagens enda träningspass gick av stapeln klockan 9. Frosten var kvar i gräset och gårdagens kyla var kvar i de påbylsade spelarnas huvuden. Men idag var det varmare - och bättre.
Det var en ovanligt lekfull start på träningen. Lite jogging följt av någon form av handbollsövning. Snart var det dags att flytta ner till ett par kvadrater och fortsätta handbollandet. Martin Smedberg och Peter Ijeh hittade varandra i fina kombinationer och Andres Vasques skrattade som den där Barcelonaspelaren från Brasilien som har hyfsad teknik. Det var stoj och stim, men under ytan lurar allvaret.
- Kvickare! Få igång kroppen nu! Använd ytan!
Arne låter inte de ystra spelarna helt försvinna in i stojet. Det är träning. Det är allvar.
Efter en stund får man äntligen se spelarna använda den delen av kroppen som dom tjänar sitt uppehälle med. Fötterna. I kvadraten.
Magnus "Ölme" Johansson. Varför måste du göra det så svårt för dig?
När andra tar enkla pass så vill "Ölme" gärna stila sig. Han väntar en extra tiondel innan han slår passen. Han bröstar ner bollarna. Det skall vara snyggt, men är det hans egentliga styrka frågar jag mig. Nåväl det handlar bara om kvadraten. Tyvärr ser man ibland samma inslag i matcherna då han nästan kan se lite nonchalant ut.
Samtidigt så måste det ju vara uppskattat. Jag kommer ihåg en krönika (av Wernerson har jag för mig) från den officiella hemsidan. Han utgöt sig över vilken förstärkning "Ölme" skulle bli till truppen eftersom han kunde slå ett dåligt inlägg tre gånger på raken för att oförtrutet försöka sig på ett fjärde. Förvisso är det bra att man inte blir rädd att göra bort sig, men vore det inte bättre att man slår ett bra inlägg från start istället?
Nåja, jag skall inte racka ner på den gode "Ölme". Han är viktig för laget på många sätt, inte bara på planen.
Borta på VIP-läktaren står det en österrikare och ser misstänkt ut. Han filmar Blåvitts träning.
- Så rädda är dom för oss, säger Lampan.
Nästan som om han hört kommentaren och skäms så lommar smygtittaren iväg. Spelarna gör snabba fötter.
- Hepp!
Ove Tobiasson slår till bollen på volley. Bengt Andersson kastar sig och styr bollen åt sidan.
- Starkt, säger Ove.
Målvakterna drillas en bit bort från de andra spelarna. Några röda konor står utplacerade någon meter framför mållinjen och dom skall göra snabba fötter över dem innan Ove skjuter ett skott som skall hindras från att gå i nät.
När Bengt stegar över konorna är det med höga knän och kraft i nedslaget. John Alvbåge trippar över dom som en balettdansös.
- Yes. Ett! Skriker Ove.
John når inget utav de två välplacerade skotten vid båda stolparna.
Han häver ur sig en harang om genitalier som tittar ut. Bengt skrattar när jag antecknar.
- Fick du med det?
Jag lämnar de båda målvakterna åt sitt öde. Bakom mig hör jag Ove som förklarar något moment.
- Hur fan var det jag tänkte nu, undrar han.
- Det blir som det blir, säger Bengt.
En kort stund därefter kallas Bengt bort till ett mål som står uppställt. Det skall tränas anfall och försvar på halv plan.
Det saknas folk. Peter Ijeh gick bort till gymmet efter de snabba fötterna. Låret som han fick en smäll på igår spökar. På planen bredvid joggar Selakovic. Trots att de båda anfallarna, som ju borde vara de självklara förstavalen, är frånvarande så får Daniel Johansson ställa upp sig som innermittfältare i det försvarande laget. För mig känns det som en tydlig fingervisning om hur hans kvalitéer bedöms av tränarstaben.
John Alvbåge hoppar hopprep nere vid den bortre kortlinjen. Han tittar bort mot försvarsövningen där Arne Erlandsen traskar, halvspringer och flyttar runt på spelare för att förklara löpvägar och hur man skall täcka upp zonerna.
Nio spelare, Bengt Andersson, Adam Johansson, Dennis Jonsson, Kalle Svensson, "Ölme", Jonas Henriksson, Håkan Mild, Sebastian Johansson och Ozcar Wendt skall försvara mot de övriga som skall försöka penetrera försvarsblocket.
Arne startar spelet genom att slå en överraskande boll mellan Ozcar Wendt och Sebastian Johansson. Direkt ljuder hans visselpipa och stämma:
- Bollen får inte gå emellan er.
Det tar ett bra tag av instruktioner och demonstrationer från Arne innan det blir något som kan kallas för spel. Han stannar spelet otaliga gånger för att springa ner till en spelare, flytta runt med honom och förklara varför och hur han skall springa.
Det funkar ganska hyfsat till slut. Knappt ett avslut på mål får det anfallande laget till, men så var dom undertaliga också.
Man byter positioner. De som tidigare försvarade får nu anfalla. Dennis och Kalle stannar kvar i mittförsvaret. Jonathan Berg och bror Marcus får spela på topp. Daniel Johansson stannar på innermittfältet. Det är lika bra att erkänna det på en gång, Marcus Berg är lite av en personlig favorit. Jag tycker mig se mycket i honom. Men idag är det brorsan Jonatan som imponerar. Han har en läcker förstatouch och en sorts mjuk balans i kroppen som gör att han kan svänga och vrida på den och behålla fart och kraft i löpriktningen. Håkan Mild dirigerar anfallen från sin centrala mittfältsposition. Visar att han vill ha boll och löper så att han alltid är spelbar. Han skjuter också, men det är inte så mycket att skriva hem om.
Löper gör också Jonas Henriksson - i vanlig ordning. Ibland blir det bra, ibland blir det sämre.
Ozcar Wendt gör en del fina prestationer på yttern. Arne är inte riktigt nöjd ändå.
- Wendt. När du gjort jobbet där ute så kan du inte bara stå kvar.
I nästa anfall går Ozcar på skott direkt. Den smiter strax utanför.
Lite mer byten. Vasques byter av Wendt. Jonas byter med Lycén och Smedberg med Adam Johansson. Arne pratar med anfallarna. Han visar själv hur den forward som inte möter bollen skall springa till sig en position parallellt med målområdet. Bollen skall framåt inte i sidled.
- Vi måste ha den rörelsen framåt i banan där målet är, säger han.
Logiskt så det förslår. Jag säger som Arne: det finns inga hemligheter i fotboll.
Martin Smedberg får mycket beröm för sitt spel. Han får med sig bollen flera gånger förbi försvararen som möter honom och lägger ett par riktigt fina passningar utåt kanten eller inåt banan. Han ligger bakom ett av de fåtaliga målen också, trots att det är en del tur involverat. En ganska dålig passning från Smedberg studsar lite vilt inåt banan. Bollen hittar tillslut fram till Vasques som drar till på vinst och förlust. Kulan studsar lite obehagligt och går mellan John Alvbåges armar.
Tillslut får Daniel Johansson chansen i anfallet. Han får inte mycket bollar att jobba på och Dennis Jonsson är tuff att möta i mittförsvaret. Strax innan Arne blåser i pipan för nedjoggning så jagar han upp en boll på kanten. Kommer runt på utsidan och slår ett bra inspel längs med backen som Jonatan Berg förvaltar säkert.
Mats Persson och Janne Nilsson sitter och ser nyvakna ut på ett par plaststolar längs med sidlinjen. Håkan Mild joggar ner och springer förbi dem.
- Träningen börjar klockan nio, det gäller överledare också.
Det är rätt Håkan, på dom bara!
Heja Blåvitt!
Alltid Blåvitts medverkan vid lägret i Marbella möjliggörs genom sponsring från:
Alltid Blåvitts läsare
och
Weblink IP Phone
Alltid Blåvitt riktar ett stort tack till alla som stöttar oss.
