Marbella, dag 9
Alltid Blåvitt är på plats i Marbella, Costa del Sol, Spanien för att bevaka IFK Göteborgs träningsläger. Detta är rapporten från dag 9.
Marbellalägrets sista träningspass är avklarat (bara ett pass dagen innan match). När jag dök upp imorse så stod hela den blåvita spelartruppen och väntade på att deras plan skulle bli ledig. Shakhtar Donetsk använde varenda tillgänglig sekund och spelarna tvingades jogga runt bland de små traktorerna som plattar till planen efter ett pass. Håkan Mild och Mikael Sandklef joggade inte. Dom gick till gymmet. Mild kände sig lite sliten men det är ingen fara. Sandklef vet alla varför. Marcus Berg var inte ens på plats på MPF. Känner sig hängig.
Laget delas upp i tre smålag. Kvadraten på stor plan och två lag håller i bollen medan det tredje jagar.
- En touch. Alltid rörelse efter bollkontakten, var den norska generalens order.
När det blå laget jagar har dom doping i form av Stefan Selakovic. Nyförvärvet har uppenbarligen kommit in riktigt bra i laget. Han skojar och skämtar. Han förklarar övningar när folk inte förstår. Och framförallt visar han sina kvalitéer som fotbollsspelare. Tre gånger på raken bröt han i den stora kvadraten på olika platser i den. Det krävs en del springa för att göra det, men det är något som han gärna gör. Han känns så blåvit att man inte förstår varför inte han tillhört oss hela tiden?
När kvadraten fortfarande var limiterad till ett tillslag dök felen fram. När Arne höjde till två flöt det på bättre. Till och med John Alvbåge imponerade med bollbehandling i en situation, det måste väll ha varit en engångsföreteelse?
Ingen övning är för liten och tillsynes obetydlig för att inte ta på allvar. Niclas Alexanderssons favorit där man passar bollen med händerna till varandra i olika mönster likaså.
- Kvickare! Kom närmare ihop, ljuder Erlandsen.
Spelarna svettas. Det blir stafett och allt är som det skall. Utom en sak. Alexandersson gör inte ett fel på hela övningen. Har han smygtränat i USA?
Häckar av olika höjd sätts upp. Arne traskar förbi den norske researrangören med ett antal av sina gula slalompinnar i handen. Pinnarna är drygt en och en halv meter långa och har illavarslande spikar i botten för att de skall stå ordentligt i marken. Dom ser ut som spjut.
- Spjutkast och häcklöpning. Ska det bli tiokamp idag Arne, frågar researrangören.
- Nej, jag skall döda, säger Arne med ett snett leende.
Magnus "Ölme" Johansson tittar allvarligt på häckarna. Går försiktigt fram och rättar till dem. Någon millimeter där och någon där. Har man sett Kjell behandla en linje av gula konor känner man igen ansiktsuttrycket.
Efter hopp över häckar och slalomspringning förs anfallarna George Mourad, Stefan Selakovic och Peter Ijeh iväg till det bortre målet. Dennis Jonsson går också dit och ställer sig i position för högerinlägg.
Kjell Pettersson agerar huvudinstruktör, Stefan Landberg skall slå inlägg från vänstersidan.
De tre forwardsen springer in i målområdet i par. En mot främre, en mot bortre stolpen.
Kjell och Landberg berömmer, ger råd och tips.
- Mycket bra båge!
- Det är rätt Sella, hoppa där oavsett om du inte når den. Då kan inte killen bakom dig läsa vad du skall göra.
Dennis Jonsson slår bra inlägg att jobba på. George Mourad sätter till foten och nätet står som en strut bakom Alvbåge.
- Bra där George!
Mourad är den spelaren som når högst, men alla visar prov på bra huvudspel. Peter Ijeh har en mycket bra precision i skottet och tar den oftare än de andra innan den hinner studsa till i marken. Stefan Selakovic är het. Han sätter några riktiga pärlor och ger sig inte när John räddat. Han hugger som en kobra på returen.
När han dessutom når en nickboll och sätter den först i ribbans underkant för att studsa in precis innanför linjen förstår man att han har en bra dag.
Bakom mig hör jag Arne som tränar försvarsspel med resterande del av, gissar jag, startelvan.
Bengan i mål. Hjalmar Jonsson, Fredrik Risp, Kalle Svensson, Ölme. Jonas Henriksson, Sebastian Johansson, Martin Smedberg, Niclas Alexandersson. Håkan Mild går väl in i mitten om han är helt återställd annars verkar det ju som en trolig elva.
Arne stannar av övningen ofta för att gå in och rätta fel i positionsspelet.
- Snabbt ut!
Pressen skall vara hög och omedelbar. Det kommer att krävas fysik för att spela i den blåvita startelvan 2005.
- Sätt fart på bollarna, helvete!
Stolparna är uppsatta. Spelarna står samlade runt dem. Alla utan kantspelarna, dom väntar på att bollen skall ha fördelats ut till dem via ett antal pass inom laget så dom kan slå sitt inlägg.
Stefan Selakovic fortsätter att imponera. Han har ruskigt bra tajming och får oftast bollarna på mål. Ofta blir det hårt och välplacerat dessutom. Och han ger sig fortfarande inte, bollen skall in även om målvakten tagit första läget.
John Alvbåge får briljera när han gör fyra räddningar i samma anfall innan Tommy Lycén nästan i ren desperation skjuter över.
Han revanscherar sig redan i nästa anfall då han möter en låg boll och får på ett pressat skott som går in.
"Renen" viskar delar av den tillresta klacken.
Fredrik Risp är ingen större målskytt. Han var nära när hans nick tar i ribban. Med hans höga träningsmoral och obändiga vilja att vinna så hade man unnat honom målet när man ser hur han svär efter.
Själv blir jag lite extra glad när Sebastian Johansson får sätta bollen högt upp i målet från nära håll. I ishallen brukar han ösa in dem, här nere har det gått troll i målskyttet. Många, många gånger har han kommit i lägen där det bara skall vara mål. Där det inte finns något annat. Men ändå lyckats få bolluslingen en bit utanför eller över eller på målvakten. Kämpa vidare Seb!
Det lossnar förr eller senare.
Det är sista passet innan match, det är kortare. Björn Lundberg tar efter en stund av avslutande lek med bollarna (där jag pajar Hjalmar Jonssons inläggsövning genom att vara lite överhjälpsam) hand om nerjoggningen. Jag går iväg ifrån träningsplanen. Nästan lika lättad över att träningsrapporterandet är över som spelarna är för att lägret närmar sig slutet.
Det har varit ett tufft, men roligt, läger.
P.S
En sista kommentar.
Få inte alltför höga förhoppningar av att läsa träningsrapporter. Man väljer naturligtvis vad man skriver om. Jag skulle kunna fylla blocket med missade chanser, dåliga mottagningar och förlupna passningar. Men hur kul vore det att läsa? Oavsett om det sett bra ut härnere (för det har det!) så är det inte förrän tävlingsmatcherna kommer igång som man kommer att kunna börja göra en riktig bedömning av laget.
D.S
Alltid Blåvitts medverkan vid lägret i Marbella möjliggörs genom sponsring från:
Alltid Blåvitts läsare
och
Weblink IP Phone
Alltid Blåvitt riktar ett stort tack till alla som stöttar oss.
