Blåvitts ögon i nacken, del 2
Del 2.
När jag skall intervjua Bengt så träffas vi på spelarhotellet Rui Rincon. Det är ett nybyggt hotell en bit utanför staden San Pedro Alcantara. Innanför den sobra entrén går det små stigar mellan poler och palmer. Fredrik Risp ligger och solar på en solstol. I bakgrunden porlar en fontän. Bengt visar mig ner till hotellets café och insisterar på att betala för kaffet.
- Jag skriver upp det på rummet.
Han beställer och småpratar med kyparen på spanska. Spanskan försöker han hålla liv i och han skall med hjälp av IFK studera lite spanska under hösten.
De allra flesta tror att spelarkarriären går mot sitt slut, men för honom själv är det inte lika självklart.
- Som det är nu har jag inte tänkt att avsluta karriären. Jag tar ett år i taget. Vi får se om det blir en fortsättning eller inte.
Suget finns kvar.
- Så länge det känns så kul som det känns nu så fortsätter jag. Sen får vi ju se vad klubben och tränarna säger. Om vi kan bli så bra som många och vi tror så kanske vi har större uppgifter nästa år.
Utvecklas gör han fortfarande
- Jag tränar dagligen på detaljer. Positioner, fotarbete. Varje dag med Ove. Man hittar detaljer att jobba på. Man tar steg hela tiden. Man känner att helt plötsligt så lyfter man sig, saker sitter där som kanske inte har suttit före. Man skall ha klart för sig att IFK Göteborg är en storklubb, en klubb som de flesta vill spela i. Det tar ett tag att jobba sig in i sin roll, både på och utanför planen. På senare år känner jag att jag har blivit lite stabilare och lite tryggare. Man vet vad det handlar om. Det är en otroligt stor press att spela i IFK. Det är inte bara att tro att man skall komma in här och dominera.
När Blåvitt köpte in den förre U21-landslagsmannen John Alvbåge så skärptes konkurrensen om förstmålvaktsplatsen. Så ser nästan alla på situationen. Inte Bengt.
- Det är alltid bra med konkurrens, men det tycker jag att jag hade innan också. Det känns som många undervärderade Rickard. Man måste göra sitt jobb för att spela, vem som är bredvid spelar inte så stor roll.
Vi dricker kaffe och pratar om hur laget ser ut inför 2005.
- Vi har ju "bara" förstärkt, om man skall se det krasst, med Selakovic. Sen är det yngre och från lägre divisioner. Det är svårt att värdera laget. Just nu jobbas det med att förstärka med ett par namn. Sen får man se vad det mynnar ut i.
Utan nyförvärven ser det tunnare ut än inför förra säsongen.
- Det känns ju lite tunnare det är ju inget att sticka under stolen med. Det är ju svårt för de yngre att ersätta så erfarna spelare som vi har tappat och som har varit med så länge. Erlingmark har ju spelat i många år, varit i landslaget och Champions League och har med sig den erfarenheten. Rosen och Långås har ju båda spelat i allsvenskan ett antal år. Det är svårt att ersätta med bara unga spelare, folk ifrån superettan eller till och med division två. Det är orättvist mot dom som kommer. Att begära att de skall kunna göra samma jobb som dom som varit med i så många år innan.
Föreningen har en uttalad målsättning att halva A-laget skall ha kommit upp genom ungdomsverksamheten. För att ta det steget måste de unga spelarna få komma in och känna på det?
- Det kommer de säkert att få också. Men vi kan inte ha tio stycken som är runt tjugo. Eller, det är klart vi kan om de är tillräckligt bra. Men det känns fel att sätta den pressen på dom så tidigt. Dom måste få utvecklas i lugn och ro innan man kan kräva att dom skall kunna komma in och ta över.
Du tycker att det finns en obalans i laget?
- Vi kanske hade behövt några mellan 25 och 30. Samtidigt skall man inte vara så fixerad vid åldern. Jag tycker bara att det känns orättvist för dom unga att dom skall kliva in så snart.
Betvivlar du ynglingarnas förmåga?
- Absolut inte, men jag tror att det kan bli fel mot dom men även emot truppen och laget.
I det läget är det extra tungt att tappa en ledare, både på och utanför planen, som Magnus Erlingmark?
- Det är svårt att bli av med en sådan spelare. Men någon måste ju ta klivet upp och visa att han klarar av det. Vem det nu blir skall bli intressant att se. Hoppas att det är någon utav de yngre som höjer sig och tar chansen.
Vem skulle det kunna bli?
- Det är flera stycken som har möjlighet. Ozcar, Martin är det väll först och främst som man tänker på. Sedan har vi redan unga spelare som har etablerat sig som Kalle exempelvis. Det är många som sagt.
Trots att truppen i Bengts ögon känns tunnare ser han med tillförsikt på 2005.
- Vi tror inte att förra årets resultat var en flax. Vi skall komma väl förberedda och så får man se hur långt det räcker på planen. Men jag tror inte att förra året var en tillfällighet. Jag tror att vi kommer bli minst lika bra detta året.
Har du större förväntningar inför 2005 än du hade inför 2004?
- Nej jag har inga förväntningar bara förhoppningar. Men det är stora förhoppningar.
Du har gått i Bosses skola?
- Precis.
Men förhoppningarna är större än de var inför förra året?
- Ja det är dom faktiskt.
Det är fler förändringar än spelartruppen inför årets säsong. Ett tränarbyte har skett och det blåser nya vindar runt laget på träning och i match.
- Under Bosse hade vi ingen riktigt klar struktur på hur spelet skulle vara. Det var mycket upp till den enskilde att komma på hur man skulle lösa situationer och utvecklas i den friheten. Nu har vi klarare direktiv på hur löpvägar skall vara. Det blir ett grundspel att stå på som Arne håller på att utveckla nu under försäsongen. Vi får se vad skillnaden blir när det gäller. Arne vill få in att vi skall röra oss mycket mer. Det märks på träningar också. Vi springer mycket mer.
Arne Erlandsen och Bosse Johansson är olika personer. Bosse gillade att sitta och skämta med spelarna, det ser man inte lika mycket av under Erlandsen. Hur är kommunikationen annorlunda?
- Jag pratar nog mer om spelet med Arne än jag gjorde med Bosse. Med Bosse var det mer generellt snack. Man är annorlunda som människor. Bosse och Arne är olika och det var det vi sökte - en lite annorlunda tränare. Det har vi onekligen fått. Det är något som klubben tror på och det gör vi också, det är därför vi jobbar som vi gör.
Och du tror på Arnes idé?
- Det måste man göra annars är man fel ute från början.
Men synpunkter kan man ju ha?
- Jo det kan man ju, men det är mitt jobb att göra det jag skall göra och göra det som tränaren säger. Annars felar en länk och det funkar bara inte.
Läs vidare i del 3.
Alltid Blåvitts medverkan vid lägret i Marbella möjliggörs genom sponsring från:
Alltid Blåvitts läsare
och
Weblink IP Phone
Alltid Blåvitt riktar ett stort tack till alla som stöttar oss.