Sista träningsrapporten inför säsongen
Alltid Blåvitt var på plats när IFK Göteborg för sista gången försäsongen 2008 genomförde ett träningspass.
Det var med kort varsel som IFK Göteborg placerade söndagens träningspass på Grimbos vindpinade bollplan. Jag räknade till fem besökare sammanlagt, varav en aldrig lämnade värmen i bilen. För kallt var det, de elva plusgraderna till trots då vinden ständigt låg på och man oroligt fick se sig över axeln så inget byggskrot kom flygande mot en i vindbyarna.
Hela truppen var på plats och alla, förutom Adam Johansson körde för fullt. Vår välartikulerade högerback fick ägna sig åt diverse rehabövningar, och det var säkert med viss avundsjuka i blicken han fick se sina kamrater köra kvadrat, tvåmålsspel och annat roligt.
Undertecknad var först på plats och fick se spelarna anlända i sina nya Kia-bilar. Noterbart att de flesta valde att stanna kvar i bilarnas värme fram till dess att ledarstaben som sista ekipage anlände. Uppvärmningen tog vid relativt direkt med lite olika enklare passnings- och bollövningar som egentligen inte finns mycket att berätta om. Kanske tävlingsmomentet när tre lag på en touch skall passa bollen på ett tillslag in mellan små konmål, ett poäng per lyckad pass. De förlorande lagen fick göra 5 höga upphopp, som det till min stora förskräckelse fuskades grovt med, dessutom helt utan intervention från ledarna. Hade Mild varit på plats…
Kvadraten har de flesta fotbollsintresserade sett åtminstone ett hundratal gånger i sina liv i samband med träningar och uppvärmningar innan match, och jag kan meddela att det såg ut precis som vanligt den här gången också. Uppvärmningen avslutades med Hellbergs repstegar. Alla spelarna såg kvicka ut i benen, även om det också här fuskades en hel del med de avslutande ruscherna.
Äntligen tvåmålsspel! Men tyvärr inte av den art Arne Erlandsen och Bosse Johansson alltid körde dagen före match där den tilltänka startelvan fick möta reserverna. Istället avslutades vinterns ”cup” mellan röda, blåa och gula lagen. Uppenbarligen ligger det en stor dos prestige i botten när det gäller dessa snabba matcher sju mot sju på halvstora planer. Bl.a. gjorde gult lag tidigt ett mål signerat Wernbloom, där bollen dock tveksamt dömdes ut över kortlinjen i momentet före. Pontus grinade och gormade i flera minuter innan någon fällde ett par väl valda ord som slutligen fick Pontus att tystna. Lagens sammansättning var på intet sätt indelad efter ålder eller truppstatus utan kändes ”rättvist” fördelad med lagom mängd offensiva och defensiva spelare per lag.
Spelet var inledningsvis relativt chansrikt, men målfattigt. Pontus tog för sig rejält och fungerade riktigt bra som bollmottagare, även om han kom till relativt få avslutslägen. Mest av alla imponerade nog Sebastian Eriksson på mig ur sin utgångsposition som något slags vänsterspelare med både offensiva och defensiva uppgifter. Unge Sebastian visade prov på ett ruggigt klipp i steget första metrarna, fin bolltouch och några ruskigt fina mottagningar. Han fick dessutom kröna sin insats med ett fint skottmål. En annan som såg pigg och spelsugen ut var Hysén som bjöd på ett härligt dribblingsnummer där han från sin kant två gånger om tog sig förbi försvarare genom sina karaktäristiska ”peta-och-spring”-finter. Avsluten klarade målvakterna dock av.
Efter några matcher skapades allt fler lägen. Tomas Olsson avslutade en fin dribbling med att placeringsskjuta i bortre stolpen, Selakovic var väldigt pigg på sin vänsterkant och dribblade sig fram framgångsrikt vid flera tillfällen. Eldin Karisik gjorde det snyggaste målet – flink bollmottagning, dribbling och ett vänsterskott rakt upp i Christensens kryss.
Apropå målvakterna stod väl ingen av dem för vare sig några mirakelräddningar eller misstag, men magkänslan gav faktiskt att Christensen var den som fick vittja sitt nät flest gånger. Erik Dahlin har tidigare fått kritik för att vara för tyst, men det såg man inga spår av den här eftermiddagen. Dahlin fick t.o.m. beröm av Teddy för att han höll igång snacket och styrde sin backlinje.
Efter ca tiotalet korta matcher samlades hela gänget i en tajt klunga och talade tyst, rimligtvis för att de fåtaliga åskådarna inte skulle få ta del av eventuella hemligheter. Träningen avslutades med att truppen delades upp på två täter – ett gäng med främst försvarsspelare och dem som har hand om offensiva fasta situationer, samt resten som körde en enkel anfallsövning med pass ut på kanten med inlägg och avslut. Målvakt på de fasta situationerna var hela tiden Kim Christensen, så räkna med att denne kommer stå imorgon kväll.
Inläggsövningarna var lite roligare att titta på. Det kanske är inbillning, men under de år jag med jämna mellanrum sett IFK Göteborgs övningar har alla tränare kört liknande inläggsövningar. Men jag har faktiskt sällan sett så många fina inlägg och kliniska avslut. Till vänster slog Hysén, Sebastian och ”Sella” inläggen, till höger Niclas Alexandersson, Petter Björlund och Daniel Alexandersson. Övningen startade med att en av de centrala spelarna slog en hög lyra ut mot ena kanten (man körde hela tiden varannan kant). Yttern tog emot och skulle med så få tillslag som möjligt skicka in bollen i boxen där två anfallande spelare kom störtande. Bäst inlägg slog Hysén och bröderna Alexandersson. Thomas Olsson, Jakob Johansson och Niclas A tillhörde dem med bäst avslut.
Träningen avslutades med sedvanlig nedjoggning, och en frusen träningsrapportör kunde dra sig hemåt för att ladda inför morgondagens allvar.
