Antalya 22/3 förmiddag

Alltid Blåvitt är på plats i Antalya, Turkiet för att bevaka IFK Göteborgs träningsläger. Detta är rapporten från förmiddagens träning.

Väl på plats har planen dubbelbokats en aning och första kvarten på passet får IFK Göteborg dela plan 3 med ett tyskt damlag. Det är inte utan att man ler en smula när tre stycken tonåriga tjejer i brokiga träningskläder springer bort och anklagar de heltidsanställda fotbollsspelarna för att ha stulit en av deras bollar.

Spelarna joggar igång. Arne uppmanar dem redan från start att visa koncentration och skärpa. Det tar ett tag för ordern att riktigt falla på plats. Det tar hela de dubbla passen av kvadratenvolleyboll och snabba fötter innan den stora majoriteten förstår att det gäller att skärpa sig. Just kvadratenvolleybollen bjuder annars på ett par skojiga scener. När Marcus Berg står med bollen vid fötterna och ser hur Håkan Mild och Sebastian Johansson kommer rusande i full karriär mot honom så kan man nästan ana hur skräcken stiger i hans sinne. Milds och Sebs ögon lyser av habegär när de stirrar vilt mot den silvriga kulan vid fötterna. Då får man förstå att unga Marcus pass mest blir en desperat passning.

- Kom igen gutter! Ni kan icke stå som pålar!
Arne är inte nöjd. Det är för omständigt.
- Det går alldeles för sakta. Mycket kvickare måste det vara, skriker han så till och med folket på planen brevid måste ha reagerat.
Man kör en anfallsövning där sex man stormar ner mot målet. Överlappningar på kanterna till inlägg som (åtminstone) tre spelare skall rusa fram på.
- Nej! Alltid en på första stolpen.
Spelarna tar i. Svetten flödar under den molntäckta solen. Jonatan Berg får en chans att avsluta ett bra inlägg och misslyckas.
- Ni måste vara mer bestämda i det ni gör Jonatan.
Det tar han till sig. Nästa aktion är betydligt bättre.
På kanten har Mattias Bjärsmyr slagit inlägg efter överlappning två gånger. Båda håller riktigt hög kvalité. Jag förbannar att han måste åka iväg till landslagsspel. Det hade varit ruskigt kul att se honom i matchen mot Galatasray. Om han fortsätter utvecklas på detta sättet undrar jag hur länge man kan hålla honom på bänken utan att ge honom chansen.
Inläggen tar sig. Farten bibehålls. Förvånansvärt ofta slarvar man i avslutningarna. Det är egentligen skrämmande att sex man mot en ensam målvakt inte gör mål varenda gång.

Tio minuter senare har man delat upp laget. På ena planhalvan har Arne försvarsövning. Den oväntade backuppställningen Martin Smedberg, Fredrik Risp, Magnus "Ölme" Johansson och Oscar Wendt skall hålla Sebastian Johansson, Håkan Mild, Andres Vasques, Marcus Berg och Aleksander Biskov stången.
Arne avbryter, instruerar och studerar arbetet.
På den andra planhalvan tränas det avslut med Kjell Pettersson. Från tre utgångspositioner, höger, mitten och vänster, skall Stefan Selakovic, Jonas Henriksson, Peter Ijeh, Mattias Bjärsmyr, George Mourad och Tommy Lycén först göra en fint och sedan sätta bollen i mål.
Det går sådär. Peter Ijeh bjuder på en varierad meny av skojiga finter. Tyvärr får han alltför sällan riktig träff i nästa moment. Selakovic fortsätter att använda insidan av foten för att få rätt skruv. George Mourad ställer hela sin massiva kropp ovanför bollen när han drar till. De tre får trots allt in några bollar i nätet.
Jonas Henriksson är inte lika lyckosam. Han kammade noll. Stefan Selakovic, som visat sig vara en riktig retsticka, låter honom inte glömma det.
Bjärsmyr fortsätter imponera. En naturlig pendelrörelse med benet och bra träff. Då blir det ofta mål. Jag fortsätter att förbanna.

På en halv planhalva skall det spelas tvåmål. Mattias Bjärsmyr och Marcus Berg traskar iväg till en bil som skall ta dem till hotellet innan dom åker iväg. George Mourads hjärnskakning tillåter honom inte att vara med i spelmomentet och han får istället njuta av Kjell Petterssons excellenta passningar på den andra planhalvan.
Lag rött som består av Oscar Wendt, Håkan Mild, Ölme, Martin Smedberg, Peter Ijeh, Jonatan Berg, Jonas Henriksson och Bengt Andersson ställs emot undertaliga John Alvbåge, Fredrik Risp, Tommy Lycén, Sebastian Johansson, Andres Vasques, Stefan Selakovic och Aleksander Bistov. Det är föga chockerande att de tar tag i matchen från start.
Peter Ijeh fortsätter att vara pigg och vänder förbi Fredrik Risp. Han skjuter ett hårt skott från nära håll som John Alvbåge gör en kanonräddning på. Nästa gång har han inte en chans. På nytt vänder han bort sin försvarare och i samma rörelse petar han bollen under Alvbåge.
Samme Ijeh ligger bakom även det andra målet. Denna gången hittar han Håkan Milds skalle med ett inkast. Det ser mörkt ut för de västlösa.
En spelare i laget imponerar. Tommy Lycén är en chansning, men kanske är det en lyckad sådan. Efter de inledande darriga passen på Ruddalen har Tommy sakta men säkert haft en stadigt växande formkurva. Han gör inte alltför mycket spektakulära saker men gör det han skall på ett riktigt sätt allt oftare.
De blå börjar så sakteliga vända matchen. Efter två femminuters matcher får Oscar Wendt byta lag och plötsligt har något hänt.
Stefan Selakovic gör en underbar nedtagning på foten i farten och Bengt Andersson tvingas till en riktig bra räddning. Snart därefter driver Tommy bollen på kanten innan han plötsligt drar till och det är reducerat. Svordomarna från de rödklädda har knappt tagit slut förrän han spelar fram Stefan Selakovic som utjämnar.
Spelet är tufft. Det smäller i närkamperna. I takt med att resultatet förändras så tappar fler och fler spelare humöret. Spelet balanserar på gränsen till att spåra ur. En och en annan mindre eftersläng förekommer och jag är lite smått orolig för att det skall smälla till ordentligt. Arne ser inte ut att dela min oro. Istället står han och ser smånöjd ut. Han spär till och med på det hela. Inför sista matchen säger han med en underfundig min:
- Fem minuter kvar. Jag tror att blått kan vinna.
Det ser också så ut när Oscar Wendt inte följer med i arbetet bakåt och Ijeh blir fri. Han placerar säkert in bollen.
Andres Vasques får i vanlig ordning en del skit ifrån sin medspelare eftersom han är så bollkär. Något revanscherar han sig när han i en nedtagning vänder bort Ölme och skjuter ett skott som Bengan tar. Returen går ut till honom och ögonblicket innan han slår till bollen så håller jag tummarna för att han skall få sätta den. Att han skall få göra ett så viktigt mål och få tillbaka lite respekt. Han gör det. 3-3 och det utkommenderas förlängning.
Först får Ijeh ett mål bortdömt för ruff.
- Nu börjar du döma, tjurar Jonas Henriksson åt Arnes håll.
30 sekunder senare får Tommy till det avgörande målet. Arne hade rätt. De blå kunde vinna.

I eftermiddag kör man ännu ett kort bollpass. Alltid Blåvitt finns på plats.

Alltid Blåvitts medverkan vid lägret i Antalya möjliggörs genom sponsring från följande:

Alltid Blåvitts läsare

Weblink IP Phone

Dreamgoal

Alltid Blåvitt riktar ett stort tack till alla som stöttar oss.

0 kommentarer