Welcome to hell - 10 år senare
IFK Göteborg träningsspelar mot Galatasaray i det av motståndarlag så fruktade Istanbul. Matchstart är 18:30 svensk tid.
Det har gått ett drygt decennium sedan den där magiska kvällen när Blåvitt senast besökte den kokande häxkitteln Ali Sami Yen i Istanbul. Den 2 november 1994 var en tid då satellit-tv inte nått mitt hem och jag följde bortamatchen i Champions League mot Galatasaray på samma sätt som jag följde de flesta bortamatcherna på den tiden. Liggandes på golvet i fosterställning med en tom blick på radion.
Ljudet som strömmade från min radio den kvällen var likt något jag aldrig hört tidigare. Kommentatorernas röster gick knappt att urskilja i den otroliga visselkonsert som aldrig ville sluta eller ens stanna av för att hämta luft. Jag förstod dock att trycket mot Blåvitts mål var av det slaget att det helt enkelt inte skulle kunna gå att hålla ut i 90 minuter. Hoppet växte dock om ett mirakulöst 0-0, för Galatasaray bombarderade Ravelli i mål med skott på skott och hörna på hörna men inget verkade kunna rå på vår världsmålvakt den kvällen och klockan började närma sig 90 minuter.
Med fem minuter kvar av ordinarie tid lyckades jag någonstans bakom allt oljud på radion uppfatta att Blåvitt lyckats värja sig för en liten stund och skaffat sig sin första och, som det skulle visa sig, enda hörna. Just som jag påmint mig om att börja andas igen ökade helt plötsligt visselstormen och buropen till en ny rekordnivå och som en röst från en annan värld hörde jag kommentatorerna skrika till. För första gången på hela matchen satt jag spikrakt upp på knä på golvet och alla försök att andas hade upphört. Väntan på bekräftelsen från de två svenska rösterna bland alla de 30 000 turkiska kändes som en livstid men när jag väl insåg att det omöjliga hade skett, Magnus Erlingmark hade för andra gången på två veckor sänkt de turkiska mästarna, upplevde jag den där okontrollerbara tokglädjen som man bara kan få efter ett fotbollsmål. Jag studsade runt i rummet, skrikandes okontrollerat och med glädjetårar rinnandes längs kinderna. Tårar som de resterande fyra minuterna plus tillägg, det kändes som en timmes tillägg, rann i en slags blandning av glädje, nervositet och ren och skär skräck.
När jag senare såg matchen på video insåg jag vilket mirakel det var att vi, jag säger vi, vann den matchen. Thomas Ravelli, som var i sitt livs form, räddade precis allt och framför honom gjorde Europas kanske då bästa försvarslinje en stormatch. Exakt hur många hörnor Galatasaray fick den matchen minns jag inte men det var runt 25. Detta att jämföra med den enda som gav oss målet, vinsten och så småningom avancemanget till kvartsfinalen.
Dagens möte med Galatasaray på Ali Sami Yen kommer inte att komma i närheten av det förra när det gäller betydelse eller spänning. Men det är däremot ett viktigt test inför den säsong som åter ska föra Blåvitt till den plats överst i Allsvenskan där Blåvitt hör hemma. Det är också en stor chans för många av de unga spelarna i Blåvitt att visa att dom håller. Det saknas nämligen väldigt många ordinarie spelare idag och de som får spela är helt enkelt de som är kvar.
Niclas Alexandersson, Karl Svensson, Mattias Bjärsmyr och Marcus Berg är iväg på tjänstgöring för diverse landslag och George Mourad, Hjalmar Jonsson, Dennis Jonsson och Mikael Sandklef saknas på grund av skador. Adam Johansson har varit sjuk och är tveksam startande.
Truppen består således av tre målvakter; Bengt Andersson, John Alvbåge och Alexander Nadj, samt tolv utespelare; Fredrik Risp, Martin Smedberg, Håkan Mild, Sebastian Johansson, Peter Ijeh, Tommy Lycén, Jonatan Berg, Ozcar Wendt, Jonas Henriksson, Stefan Selakovic, Andres Vasques och slutligen Magnus "Ölme" Johansson som därmed återvänder till Ali Sami Yen efter tio år.
Även Galatasaray har många spelare borta på landslagsuppdrag och det återstår att se vad det är för motstånd Blåvitt kommer att stöta på. Helt klart är dock att det kommer att bli en mycket svår match för ett decimerat och orutinerat IFK.
Matchstart: 18:30
För er som vill följa matchen finns två alternativ:
- Direktrapportering på Alltid Blåvitt.
- Matchen går även på den turkiska tv-kanalen Show TV. Den finns att beställa i Com hems utbud.
