Om lagförslaget: låt oss förtjäna att tas på allvar!
Vill vi supportrar bli tagna på allvar i debatten om lagförslaget DS 2008:20, så gäller det att vi tänker efter, enas kring en ståndpunkt och agerar metodiskt och gemensamt. Min uppmaning till Sveriges fotbollsentusiaster är därför: skynda långsamt och använd skallen!
I början på april presenterades som bekant ett lagförslag om skärpta regler kring svensk fotboll. Sedan dess har känslorna svallat på diverse supporterforum på nätet. Det har hetsats, det har manifesterats, företrädare för såväl Black Army som Bajengruppen har debatterat i TV. Men, ärligt talat, till vilken nytta?
Har vi genom detta kunnat visa upp en enad supporterfront – att vi står samlade kring en gemensam ståndpunkt? Har vi ens för oss själva kunnat leverera tunga argument för denna vår ståndpunkt? Har vi kunnat visa upp genomtänkta och brett förankrade aktioner för att fästa uppmärksamhet kring argumenten? Ärligt talat: tyvärr inte.
Riskerna med att stressa fram en debatt
Bröder och systrar i Supportersverige, särskilt ni i huvudstaden: vi har troligen en enda chans att påverka det liggande lagförslaget. En chans. Bommar vi så är det kört. Och det är inte med otydliga åsikter, halvdana argument, en splittrad supporterrörelse och manifestationer som spårar ur som vi kan påverka. Det krävs betydligt mer än så. Faran med att förhasta oss är uppenbar:
- Olika supporterföljen riskerar att låsa sig vid ståndpunkter som andra inte kan ställa upp på – vi riskerar därmed splittring och onödig svaghet.
- Vet vi inte exakt vad vi vill och hur vi motiverar det, så kommer vi att förmedla ett otydligt budskap i media - det gör det svårt att vinna förståelse och stöd i opinionen.
- Ett för tidigt medialt fokus riskerar att bränna ut intresset för frågan, innan vi har genomtänkta åsikter att presentera. Det ökar otydligheten ytterligare.
Jag ifrågasätter på intet vis de redan medialt aktiva supportrarnas syfte. Det jobb som till exempel Black Army och Bajengruppen redan gjort är säkerligen utmärkt. Men jobbar varje klubbs supporterföljen enskilt, så kommer vi inte att få något större genomslag. Att två klubbar agerar gemensamt är säkert bra, men det kan negligeras. Kan vi däremot få sexton klubbars supportrar att göra det så kommer det ge ett eko som ingen kan bortse ifrån. Vi har därför allt att vinna på att lugna oss lite och ge oss själva tid att enas.
Att påverka lagförslaget
Att marginalerna är små, betyder nämligen inte nödvändigtvis att det är bråttom. Vi behöver inte i första hand snabba aktioner. Vad vi behöver är eftertanke, ödmjukhet inför läget samt en metodisk medvetenhet. Vill vi kunna göra skillnad så krävs sannolikt följande:
1) Att vi omedelbart inser att det nu inte finns utrymme för fler ordningsstörningar; varje sådan innebär ett argument för liggande lagförslag.
2) Att vi sätter oss in i förslaget och ser till att veta exakt vad det handlar om innan vi yttrar oss.
3) Att vi sprider information om detta så att den breda massan – såväl supportrar som övrig allmänhet – får en chans att bilda sig en uppfattning och kan debattera frågan.
4) Att vi inom de svenska supporterleden enas kring en gemensam linje.
5) Att vi på ett tydligt sätt formulerar vettiga argument för denna linje – och med vettiga menar jag betydligt mer sansade grejer än ”Fuck SvFF”, ”Nej till lagförslaget”, ”Mot den moderna fotbollen” och andra för den breda massan hjärndöda plattityder.
6) Sedan – men inte förr – kan vi sätta upp en strategi för manifestationer. Dessa bör om möjligt vara förankrade i hela Supportersverige och levereras som en gemensam bredsida rakt in i debatten om lagförslaget.
Det här sättet att jobba kanske inte är så kul, men det är förmodligen vår bästa chans att påverka.
En möjlig väg framåt
Igen: det är inte så bråttom som man kan tro. Remissvar gällande lagförslaget ska vara inne den 27 juni. Vi har därmed, så vitt jag förstår, fram till dess på oss att fundera igenom läget, sprida information och snacka ihop oss. Först därefter måste vi agera offentligt för att vinna opinionen.
Mina konkreta förslag till landets supportrar är därför följande:
1) Lägg tills vidare ner alla manifestationer av missnöje angående lagförslaget – tiden för sådana kommer, men den är inte nu. I dagsläget är den enda funktionella manifestationen i den här frågan, att leverera fotbollsmatcher utan ordningsstörningar (men det är å andra sidan jävligt viktigt!).
2) Se till att den nya supporterunionen, SFSU, omedelbart får upp en hemsida med ett forum där en bred debatt kan föras. Målet bör vara att vi ska enas kring en ståndpunkt samt kring argument för denna, innan vi tar nästa steg.
3) På nämnda forum skulle eventuellt deltagarna på det nyligen avhållna Supporterkonventet kunna ges en möjlighet att, i en stängd del, diskutera och samordna manifestationer i frågan.
Jag tror detta är vår enda chans att kunna göra någon skillnad. Det ska tilläggas att det här är mina personliga åsikter och de framförs utan någon som helst önskan att ”hänga ut” några andra klubbarnas supportrar. Jag är bara rädd att vi som supporterkollektiv håller på att stressa bort alla möjligheter att påverka lagförslaget.
Alltså: andas djupt några gånger. Tänk efter ordentligt. Sen tar vi oss an den här frågan lugnt och metodiskt. Oavsett vad vi tycker om lagförslaget, så tror jag vi alla är överens om att supportrarnas röst bör höras i debatten om det. Låt oss se till att den rösten är värd att lyssna på!
