Niclas Alexandersson om livet efter karriären
Niclas Alexandersson, en av de stora i IFK Göteborgs historia kanske den största på senare tid. Det är många som kommer att sakna Niclas under säsongen som kommer. Oavsett vem som efterträder honom så kommer det att bli väldigt tufft. Möt Niclas Alexandersson i en lång intervju om livet efter karriären. - IFK Göteborg kommer självklart att ligga med i toppen i år igen, säger Niclas till Alltid Blåvitt.
Det är en underbar vårdag uppe på GLTK där vi träffar Niclas Alexandersson. Niclas som kom hem från England 2004 och var uträknad av väldigt många. Men i IFK Göteborg fick han fart på karriären igen och var under sina år i klubben dess bästa spelare. En enorm ledare som kommer att bli väldigt saknad. Karriären avslutades på bästa sätt under de två sista åren han Niclas med att vinna SM-guld, Svenska Cupen och Supercupen.
Vad kommer du att minnas mest från din långa karriär?
- Målet mot England i VM 2002 är det enskilt största målet jag har gjort, sen kommer man ju aldrig att glömma det sista SM-guldet. Stämningen som var då, det kommer man att sakna i framtiden, berättar Niclas.
Kommer du att sakna att vara med nu när säsongen drar igång?
- Än så länge känner jag inget sug efter att få vara med. I början efter att jag slutade så hängde jag en hel del uppe på Kamratgården men efter ett tag försvann det. Men det riktiga eldprovet kommer ju nu på lördag då man bänkar sig på den nya arenan och får se spelarna springa in. Då kommer det nog att känna lite i benen.
Niclas träffade sin fru Frida i en väldigt ung ålder. De håller fortfarande ihop och har tre barn tillsammans. Som fotbollspelare så är stödet från familjen något av de viktigaste när man pratar med de äldre spelarna. När motivationen börjar tryta så kan man lätt lägga av om familjen inte ställer upp för en. Ju äldre man blir desto viktigare blir stödet från familjen, det är viktigare för Niclas Alexandersson än det är för de unga spelarna.
Du träffade din fru Frida när ni var väldigt unga, hon har ställt upp mycket
under din karriär, är det ombytta roller nu?
- Vi var väldigt unga, hon var sjutton och jag var tjugo. Om man tänker efter lite så har jag snart tillbringat halva mitt liv med henne. Hon har ställt upp oerhört mycket för mig under åren, framförallt när vi flyttade till England då hon fick ge upp ganska så mycket här hemma. Men nu när jag börjar ett vanligt jobb till hösten så känns det oerhört bra att komma hem i tid och ha tid till familjen. Det är särskilt viktigt nu när vi har fått en liten dotter (två veckor sedan), säger Niclas stolt.
En ny säsong står för dörren och väldigt många tippar att det blir samma lag som ifjol som gör upp om den Allsvenska bucklan. IFK Göteborg hör tillsammans med Elfsborg och Kalmar till de absolut största favoriterna. En sist som klubben absolut inte var i när Niclas valde att flytta hem för snart nio år sedan.
- Jag lämnade ju klubben -97 så jag var ju inte med under den tuffaste perioden. Men det är klart att laget och klubben förändrats sedan jag kom tillbaka. När jag kom tillbaka så var det mer att individuella prestationer skulle avgöra matcherna medan det nu är mer utav ett lag. Men IFK kommer att vara med i toppen i år, tillsammans med de andra favoriterna. Men Allsvenskan är ganska så oviss ett lag som går bra nu under vårsäsongen kan mycket väl bli farliga i slutet av säsongen. Det finns många storlag som man inte ska räkna bort ännu, säsongen har precis börjat och mycket kan hända.
Du har ju lämnat över kaptensbindeln till Adam Johansson, är du nöjd med din efterträdare?
- Adam är en kille som inte pratar i onödan men när han pratar så är det något viktigt, han är väl lite som mig själv. Men han har faktiskt ett väldigt bra fotbollsöga och värderar alltid situationerna på ett bra sätt. Men även om det inte var jag som lämnade över bindeln utan tränarna så tror jag att Adam kommer att bli kanon som kapten för laget.
Apropå Adam, blev du förvånad över hur snabbt han etablerade sig i landslaget?
- Han gjorde det ju väldigt bra under ”januari-turnén” och han skulle ju varit med året innan men blev då skadad. Men jag blev ändå lite överraskad över att han tog klivet in i startelvan så snabbt som han ändå gjorde det. Jag såg ju landskampen mot Portugal och försvarsmässigt så var det ju lysande från Sveriges sida. Många klagar ofta på att det är för få ”nya” spelare i landslaget men det är inte många som vet hur stort steg det är ifrån att spela i Allsvenskan till att spela med landslaget i en viktig kvalmatch.
Vem ligger närmast att tas ut i Lagerbäcks landslag i IFK Göteborg, förutom Adam?
- Det är en väldigt svår fråga, det handlar mycket om konkurrens. Många klagade förut på att försvaret var för dåligt, men det säger ju ingen nu efter Portugal matchen. Men jag tror ändå att det är lättare som försvarare att slå sig in i landslaget, så jag säger Bjärsmyr.
Det har skrivits spaltmeter om det i pressen, jag pratar om ”Bjärs-gate”. Att unga spelare vill gå vidare i karriären är lika självklart som att man själv vill bli befordrad och ta nästa steg på karriärstegen. Det är något som inte är ovanligt alls nuförtiden, se bara på Kalmar som inte fick en krona för Viktor Elm.
Vad anser du om situationen med IFK Göteborg och Bjärsmyr?
- Men alltså det är klart att man som ung fotbollspelare känner att man vill ut i Europa. Det var det man själv drömde om när man var ung. Men hela situationen har blivit väldigt uppförstorad. Men som fotbollspelare är det såhär, är man eftertraktad på marknaden och sitter på ett utgående kontrakt så får man tänka lite. Om man skriver på ett nytt kontrakt, finns det fortfarande klubbar som vill köpa en då? Hur blir situationen under tiden om man inte skriver på ett nytt kontrakt?
Niclas Alexandersson är en blåvit ikon, men vad tror han om lillebror Daniels säsong som kommer?
- Han hade det ganska så tufft när han kom, det spelsystem som vi hade då passade honom inget vidare. Sen bytte vi till ett spelsystem på hösten som passar honom bättre men då blev han skadad. Då blir det tufft och det sätter sig i huvudet tillslut men jag pratar ofta med honom att det bara är att köra på. Men nu handlar det mest om att få spela ett par B-lagsmatcher och få upp matchtempo. För han har faktiskt inte presterat på den nivån han kan i IFK Göteborg ännu.
Många anser att du skulle vara ”klipp och skuren” för en expert-roll i tv-rutan, är det något som lockar dig?
- Inte just nu får jag säga, nu börjar jag ju på skolan till hösten och har då ett heltidsjobb där. Men i framtiden kanske, hoppa in någon gång på en Allsvensk match eller liknande.
Du har haft en lång karriär och spelat med en hel del duktiga fotbollsspelare, men vilka är de tre bästa du har spelat med?
- Det är en väldigt svår fråga, att bara plocka ut tre stycken. Men jag tycker inte att man kan välja spelare från landslaget eftersom man inte tränar med dem varje dag. Men Paolo Di Canio ifrån Sheffield, Wayne Rooney i Everton, han var visserligen väldigt ung men fortfarande väldigt bra. Sen väljer jag Gravesen från Everton också, väldigt duktig fotbollspelare under den tiden jag var där.
Många anser att IFK Göteborg har ett för ungt lag i år. De flesta i startelvan är väldigt unga, är det något som oroar dig?
- Alltså, visst det är ett ungt lag nu när jag, Ölme och Bengan har slutat men ungt och orutinerat behöver inte alltid hänga ihop. Spelare som Bjärsmyr, Svensson och Wernbloom är ju unga men de är fortfarande rutinerade. När det gäller rutinen så är jag inte alls oroad.
Stefan Selakovic sa till Alltid Blåvitt i en intervju under Barcelona-lägret.
– Niclas var ju ingen som pratade så mycket egentligen som vissa andra i laget. Men när han pratade då lyssnade man. Han var en riktig klasspelare, hur många landskamper han inte han liksom? Det är ju självklart att vi kommer att sakna honom, det var en jäkligt duktig fotbollspelare med en oerhört hög lägstanivå. När han hade en dålig dag så var han ju fortfarande bättre än oss andra.
Alla anser att det kommer bli väldigt svårt för IFK Göteborg att ersätta dig, är det något du håller med om?
- De kommer säkert att kunna ersätta mig i framtiden med någon som är minst lika bra, men jag höll en ganska så hög lägstanivå i tiden i IFK Göteborg och hade ett par väldigt bra år i IFK Göteborg, men jag är säker på att de kommer att ersätta mig.
När man lägger skorna på hyllan så tar ett nytt liv vid, Brolin öppnade en krog, Dahlin blev agent, Mild sportchef och Niclas Alexandersson blev lärare. Hur är det att ha ett civilt jobb helst plötsligt? Hur skiljer det sig ifrån att vara fotbollsspelare?
- Det är ju något man inte är van vid, att ha fasta arbetstider åtta till fem. Men nu kan man planera mer, som fotbollspelare så kan du aldrig åka iväg med familjen på semester och liknande. Under somrarna är det ju VM eller EM slutspel, eller så är man hemma och tränar. Man får mer tid över till annat som att vara med familjen, eller som idag träffa en kompis och spela lite tennis.
Tennis måste ju vara en rätt stor omställning efter att ha varit fotbollspelare i tjugo år?
- Men jag kände såhär, istället för att bli sämre och sämre i fotboll så kan jag nu istället bara bli bättre och bättre i tennis. Det är en väldigt rolig sport som gör att man kan hålla sig i form nu även efter karriären.
Du har ju en son som har börjat spela fotboll, Hysén har tre fotbollsspelande söner, tror du att det ligger något genetiskt i förklaringen till varför så många fotbollsspelande pappor får duktiga söner?
– Jag har ju hört Roger Gustavsson säga att det inte finns något genetiskt i det. Men jag tror snarare att det är i det psykologiska. De växer ju upp med fotbollen varje dag på grund av vad vi föräldrar håller på med. Men samtidigt min äldsta dotter (Tilda) är inte alls intresserad av fotboll.
Är du en idrottspappa som försöker att pusha dina barn till att bli fotbollsspelare?
– Jag anser att jag är en idrottspappa eftersom jag inte försöker tvinga dem till att bli fotbollsspelare. Visst, det hade varit kul men man kan inte tvinga ett barn till att bli något de inte vill. Men skulle något av mina barn vilja satsa på det så kommer jag ju självklart att finnas där.
Avslutningsvis, hur länge dröjer det innan vi ser en ny Alexandersson i den blåvita tröjan?
– Noah min son är åtta år nu och han spelar fotboll där jag själv är tränare. Han började faktiskt skjuta med vänstern och sen en dag så sköt han med högern. Han behöver inte genomgå samma övning som jag fick för att bli dubbelfotad märker man, men oavsett hur det går för honom så kommer han ju att bli en ny Alexandersson, avslutar Niclas.
