Hoppas vi inte åker ur
Den tankegången, det scenariot borde inte vara påtagligt i IFK Göteborg. Det är inte ofta man inser att risken till superettan är överhängande, det är i år och 2002 som jag kommer ihåg. 2002 års höstsäsong är inget jag vill uppleva igen, ångesten var ihärdig och ens vardag blev lidande. Det är dit vi är på väg, kanske inte mot Superettan, men likväl mot en kaotisk och ångestladdad höst.
Tyvärr ser jag inte att vi med nuvarande standard ska kunna kravla oss upp särskilt mycket, och med den insikten känns det som ett måste med en förändrig. Jag är medveten om att Jonas Olsson just precis fick huvudansvaret, och att man egentligen borde förse honom med mera tid att sätta sin prägel 100%-igt. Men, det är ett stort men, dels så har han tillsammans med Rehn haft den möjligheten ett antal säsonger vid detta lag, dessutom finns det om inte något så ytterst lite som pekar på en radikal förändring. Eller ens ett steg i rätt riktning…
Spelsystemet har ifrågasatts rejält, och det med rätta. Någon tillstymmelse till eget konstruktivt spel har vi inte sett under denna säsong. Givetvis har det funnits ljusglimtar, men dessa är få, på tok för få. Då ligger vi där vi ligger i tabellen, med vetskapen att Superettan inte är allt för långt borta.
Jonas levererar den ena bortförklaringen efter den andra, detta må visserligen vara taktik utåt sätt, möjligt att han ger spelarna en rejäl känga bakom lykta dörrar. Men, återigen men, så är det uppenbart att han inte har en lyckad kommunikation till oss supportrar, och det är en viktig ingrediens, en av de viktigaste i tränaryrket.
Spelarna får i tid och otid spela på fel positioner, det finns ingen kontinuitet i det utan det blir bara hattigt och en halvmesyr av det hela. Det vittnar resultaten om och det rejält.
Det fanns ett potentiellt positivt utfall av säsongen efter den makabert dåliga vårsäsongen, och det var Europa League. Den chansen är mer eller mindre borta då ett 2-0 resultat helt utan bortamål mer eller mindre är ointagligt, främst eftersom AZ till matchen här troligtvis får tillbaka några nyckelspelare. Det var helt enkelt vår chans, att få med oss ett bra bortaresultat.
Med detta i åtanke, och med den chansen troligtvis borta känns det som att en nystart är behövlig. Jonas Olsson känns inte som rätt man att leda dagens IFK Göteborg, han och Stefan har givit oss mycket lycka och framgång, det ska dom ha all respekt för, det har varit ett troget tjänande från deras sida, men nu är tiden inne för något nytt. När spelare som Gustav Svensson, Ragnar Sigurdsson, Robin Söder och Tobias Hysén kör fast och inte producerar, då är det dags för något nytt. Ett nytänkande, någon som bryter det illavarslande mönster som vi nu bevittnar match efter match. Man vinner övertygande var femte match ungefär, sen så är det tillbaka ner i sanden. Det håller inte om man vill leva kvar, det håller definitivt inte om man vill slåss om gulden…
…Och det vill vi väl?