Tankar inför säsongen - del 1
Veckans gästkrönika är författad av Andreas Kjäll.
En ny säsong närmar sig, blir det en säsong som vi kan se fram emot, är vi redo för att ta det slutliga steget och ta hem guldet? Frågorna är många och endast tiden kan utgöra några svar. Jag har suttit ner och funderat på den kommande säsongen, om truppen och vad vi supportrar kan göra för att vi äntligen ska få känna doften av guldpytt uppe på Kamratgården igen.
Vi har i år en bra trupp. Jag vågar faktiskt säga att den är bättre än förra året, trots vissa förluster. Vi har fyllt dessa luckor med Peter ”Erra” Eriksson och Jonas Henriksson plus att vi har fyllt på underifrån med Jan Prochazka och Axel Wingård. Vi har i år ett lag som är ett år bättre än förra året. Det kanske alla lag kan säga, men eftersom vi har så många unga spelare så betyder det väldigt mycket. Och just det faktum att vi har så många unga spelare gör att jag tycker att nyförvärven passar bra in. Erra och Jonas är två herrar med mycket rutin. Speciellt Erra som också har en enorm rutin när det gäller Europa spel som stundar till hösten. Erra är också den sorts spelare som inte gnäller om han inte tar plats och kan peppa de andra spelarna. Jag är lite tveksam om de två nyförvärven kan ta en ordinarie plats, men de kommer i alla fall att bättra på konkurrensen, vilket är mycket viktigt. Då får alla spelare höja sig och kvalitén på träningen blir mycket bättre. Men nu kan det dock mycket väl bli att Erra och Jonas tar varsin plats i startelvan, de är ju två mycket bra spelare. Om dessutom Höiland ska spela högerback i år så har vi inte något självklart val på högerkanten, så visst finns det chanser för Erra. Och Jonas har också goda möjligheter på anfallssidan. Mycket hänger på hur Stefan Lundin tänker använda spelarna i år. Han har ju en förmåga att flytta runt spelarna på positionerna ibland. Sedan får man inte glömma att ett tredje nyförvärv väntas denna säsong. Det förhandlas med Hjalmar Jonsson, isländsk landslagsman. Men det kan även komma ett nyförvärv senare in på säsongen. Men visst ser det bra ut redan nu. Vi har som sagt ett ungt lag, fullt med talanger. Risp, Martin Ericsson, Seb Johansson, Antonsson och Kabba Samura är spelare med en otrolig potential. Vi har sett Risp, Martin och Lill-Seb blomma ut redan och de kommer att höja sig ännu mer detta året, det är jag övertygad om. Hur ska man då utnyttja truppen, vilka spelare är hetast och hur ser en potentiell startelva ut?
På målvaktssidan har vi det mycket bra ställt, tycker jag. Bengt Andersson är en av landets bästa målvakter. Han blir bara bättre år för år och de förr vanliga tabbarna är nästan som bortblåsta. Dessutom sa Bengan i en intervju nyligen att han har tappat i vikt och kanske får vi i år se en både spänstigare och attraktivare (!) Bengt. Bakom vår nummer ett har vi Rickard Claesson. Rickard imponerade under Luciacupen och jag tror Bengan känner flåset i nacken lite grann, vilket bara är positivt. Men för tillfället ser jag inget annat än att Bengt är förstavalet.
Vår backlinje är kanske allsvenskans bästa! Magnus Erlingmark styr och ställer där bak och samarbetet med Fredrik Risp fungerar mycket bra. Kåmark och Höiland är två backar i högsta klass. Att Jon-Inge inte representerar det norska landslaget är för mig en gåta. Pontus Kåmark som återfinns i det svenska landslaget har däremot en del att bevisa enligt mig. Visst är han bra, men passningsspelet och det offensiva måste bli bättre. På ingång har vi också Mikael Antonsson som har imponerat på mig mycket de gånger han fått chansen. Man kan också flytta ner Jimmy Svensson. Så visst finns det komplement på backsidan också.
På mittfältet kan man röra om väldigt mycket. Det blir intressant att följa hur mittfältet formar sig i år. Som sagt har vi många alternativ här och Stefan Lundin rörde till det med ännu fler positionsbyten under turneringen i Turkiet. På det inre mittfältet har vi Seb Johansson och Martin Ericsson. De två tycker jag att klubben ska satsa på mycket, de kompletterar varandra perfekt och har framtiden för sig. Men än så länge är de lite för unga att ta hand om mitten själva. Det blev lite väl tunnt vid några matcher förra året då de båda spelade. Då får man istället slänga in antingen Rosen eller Zebane. Vi får se vem av dem som Lundin tänker använda som anfallare. Tomas Rosenkvist tror jag kommer att växa ännu mer denna säsongen. Han hade förra året problem att komma tillbaka efter sin skada på försäsongen men visade under hösten att han var på gång. Tomas är en spelare som gör det oväntade och besitter en underbar speluppfattning. Med en Rosen som är frisk får vi ytterligare en dimension i vårt spel. Till vänster har vi att välja på Mikael Sandklef och Jimmy Svensson. Det är nästan alltid stor debatt om vem som ska spela här. Om jag varit tvungen att välja hade jag valt Jimmy Svensson. Jimmy har en oerhörd känsla i vänsterfoten och han levererar många målgivande pass och är också nyttig vid frisparkar. Dessutom har inte Sankan kommit upp i den standard som han hade när han precis kommit till klubben. Och så länge inte han kommer upp i den formen och Jimmy levererar ser jag Jimmy som förstaval. Men helst av allt ser jag båda två på plan. Ett alternativ är att flytta ner Jimmy på vänsterbacken och ha Sandklef på yttern. Då kan Sankan dribbla och utmana sin motståndarback på det publikinfriade sätt som bara han kan. Han har också en förmåga att hålla i bollen länge och då kan Jimmy komma upp och slå sina fina inlägg när vi har mer folk inne i boxen. Om Jimmy går ner på vänsterbacken kan Kåmark flytta över på högerbacken och Jon-Inge kan spela högerytter. Ett annat alternativ är att behålla Jimmy på vänsterkanten och spela med Mikael Sandklef på högerkanten, där han spelade direkt när han kom till klubben på ett bra sätt. Nu har vi redan fått några förslag till högerkanten, men där kan också Rosen, Erra och Martin Ericsson spela. Visst kan vi slänga om på mittfältet rejält.
I anfallet har vi också bra spelare, även om vi inte hade någon som var uppe och fightades i toppen av skytteligan förra säsongen. Givetvis är det bra om man har någon som är den store målskytten men det är inget som är livsviktig. Under det framgångsrika nittiotalet hade vi inte alltid den store målskytten i laget. Dock tror jag att vi kan få en skyttekung i Gustaf Andersson. Han gjorde många mål första året i Blåvitt och han verkar lite vassare i år, det såg vi i Turkiet och även Stefan Lundin har antytt detta. Gustaf ser jag som självskriven i anfallet. Han är både en bra targetplayer och en bra djupledslöpare. Han jobbar otroligt mycket under match, kommer ofta till avslut och är nästan alltid spelbar. Bredvid Gustaf spelade Seb Henriksson förra året. I år ser jag gärna Seb i anfallet igen, men jag kan lika gärna se Rosen eller Jonas Henriksson. Jag tycker även man ska ge Daniel Westlin en ärlig chans. Som inhoppare kan också Kabba Samura komma in. Det känns som "Kabba-hypen" har svalnat lite men jag ser en stor potential i killen.
Fortsättning följer här.
