Jimmie Persson berättar om U-truppen och sin skada
En av talangerna i IFK Göteborgs U-trupp heter Jimmie Persson. Jimmie berättar för Alltid Blåvitt om sin skada och framtiden.
Jimmie Persson är född 1983 och spelar med IFK:s U-lag. Han går för tillfället skadad och kan inte vara med laget i uppladdningen inför säsongen. Alltid Blåvitt passade på att intervjua Jimmie om hans skada och hans syn på framtiden hos de blåvita.
Spelarna i U-truppen är för många läsare som inte sett era matcher bara ett namn på vår sida. Berätta lite om dig själv.
- Jag har precis fyllt 19. Jag började spela i Blåvitt nån gång 1992 tror jag, så jag har varit i klubben ett tag nu. Förra säsongen spelade jag väl drygt 40 matcher, mestadels självklart i tipselitserien, men även några i Juniorallsvenskan och i B-laget. Jag har för mig jag kom upp i 8 mål under säsongen, en siffra som självklart ska förbättras i år. Jag har väl mestadels spelat som innermittfältare, och det är även det jag ser mig som, men jag har nog spelat lite på alla positioner utan målvakt i år.
Vad är dina starka samt svaga sidor som fotbollsspelare?
- Ja, jag ser mig själv som en stark spelare, bra närkampsspelare, bra på huvudet, löpstark, bra tillslag. Alltså mer en bollvinnartyp än en kreativ speluppläggare. Det jag skulle behöva träna upp lite är väl snabb- och kvickheten, tekniken till viss del och kylan framför mål. Men detta håller jag på att jobba med så det kommer väl förhoppningsvis.
Du är skadad förtillfället och inte med i träning, berätta om din skada.
- Jag har fått en spricka i foten, antagligen av överansträngning och går just nu med gipsad fot efter operationen som gjordes förra måndagen(18/2). Det var lite olyckligt för sprickan är i det yttre tåbenet och eftersom det är såpass belastat hela tiden så fanns det bara två möjligheter, operation eller gips direkt. Så efter överläggning med läkaren så bestämdes att det skulle bli operation. Jag menar självklart var ju inte det jag ville i första hand för det är ju det sista alternativet man beslutar sig för, men eftersom läkaren tyckte det var bäst så måste jag ju lita på honom.
När beräknar du att vara tillbaka i träning?
- Ja, jag ska ha gips i ytterligare en vecka och efter det är det väl några veckors rehabilitering också. Jag hoppas kunna vara tillbaka när vi åker till Tyskland på tränings- och matchläger i slutet av mars.
Du har varit en del av IFKs U-trupp några år nu, vad är din målsättning för i år?
- Först och främst att få spela så många matcher och göra så bra i från mig som möjligt. Både i tipselitserien och i B-laget, som jag hoppas kunna få spela fler matcher i än vad jag gjorde under fjolåret. Och möjligheten är ju ganska stor i och med att A-laget har en såpass mycket tunnare trupp i år. Sedan har jag ju självklart en förhoppning om att kunna ta en plats i A-truppen efter säsongens slut.
Jag antar att det långsiktiga målet för alla spelare i U-truppen är en fast plats i A-laget. Känner du att det är ett långt steg dit?
- Om jag säger så här, när jag först kom till U-truppen så kände jag ju att steget till A-laget var väldigt stort, dock inte omöjligt. Men nu när jag är inne på mitt tredje år i U-truppen så känner jag att möjligheten verkligen finns där. Jag har ju blivit äldre, och bättre förhoppningsvis och man har inspirerats när lagkompisar tagit steget upp. Man får insikt i att det verkligen går. Sedan har jag ju även fått vara med och träna med A-laget
samt spelat några matcher med B-laget och även det gör ju att man känner att ens egen förmåga inte är helt oäven.
Många av spelarna i U-truppen får träna med A-laget mer eller mindre regelbundet. Du har varit med där ibland, hur har det fungerat och vad är den största skillnaden mellan att träna med U resp A-truppen?
- Ja största skillnaden är självklart tempot samt att spelarna har en större individuell skicklighet, men detta är ju ganska logiskt. Man måste hela tiden spela på toppen av sin förmåga för att hänga med och det är ju när man gör detta som man utvecklas. Jo det har väl fungerat ganska bra. Jag gjorde några träningar med A-laget uppdelat på några veckor och det gick rätt så bra. Det är klart att det är tuffa träningar men det är väldigt roligt.
I år är ni två "överåriga" spelare i U-truppen och sedan är ni 6 st födda 1983. Det är en tuff konkurrens om troligtvis två platser i A-truppen tills nästa år. Hur ser du på det, hur är konkurrens situationen och snackar ni sins emellan om framtiden?
- Jo det stämmer, det är tuff konkurrens och självklart går ju snacket. Men det är ändå en såpass familjär stämning i truppen att om det går bra för någon som får träna med A-laget eller spela mer i B-laget så stöttar man ju den spelaren istället för att känna allt för stor avundsjuka. Lite finns ju alltid där men det är ju så det ska vara. Det är nästan ingen fientlig stämning mellan spelare som konkurrerar om samma plats i laget utan man pushar varandra istället. Det är många i laget som spelat tillsammans några år nu så vi känner varandra ganska bra. Jag hoppas och tror att vi kan göra bra i från oss både i serien och i andra matcher i år. Förhoppningsvis kommer vi ligga i toppen av tabellen. Det kommer nog att bli ett roligt år.
Alltid Blåvitt önskar Jimmie Persson ett snabbt tillfrisknande och ser fram emot att se honom tillbaka i U-laget i mars.
