Hur ska svensk fotboll utveckla sig?
Veckans gästkrönikör Sebastian Råghag filosoferar kring det senaste inom fotbollens värld.
Den frågan ställer jag mig själv ofta. Man blir ju lite orolig när man ser vilken utveckling svensk ishockey har tagit. Där handlar det mesta nu för tiden om pengar, och inte så mycket om själva sporten. En sådan utveckling
vill jag inte se inom svensk fotboll. Vår kära fotboll ska även i fortsättningen vara folkets sport!
Klubbarna borde gå tillsammans mer och ställa vissa krav gentemot Svenska Fotbollförbundet. De borde enligt min mening försöka få fram så att alla matcher spelas på helgdagar och att omgångarna är hela. Då tror jag publiksnittet kommer att öka väsentligt, och det gynnar ju klubbarna. De flesta klubbledningar uppskattar även pyroteknik så det förbudet tycker jag de borde försöka få hävt. En självklarhet är ju också att de motarbetar ett eventuellt förbud mot ståplatser inom svensk fotboll.
Elitlicensen är väl bra, antar jag. Klubbarna verkar ju vara tvungna att få ett ultimatum vad det gäller ekonomin, men det har ingenting med det sportsliga att göra egentligen. Ett lag som vinner allsvenskan kan ha hur
dålig ekonomi som helst, det hindrar ju inte att de spelar bra fotboll. Jag tycker däremot att det är fel om klubbarna utnyttjar supportrarna allt för mycket i jakt på pengar. Visst som supporter vill man självklart ställa upp för klubben, men någonstans finns det en smärtgräns. Titta i England t.ex. där klubbarna gör allt för att tjäna pengar på fansen, och så ska det ju inte vara.
Och hur går det för de svenska klubbarna om EU får igenom sin dom om fria övergångar? Det tror jag vore förödande för svensk fotboll. Standarden på Allsvenskan skulle sjunka väsentligt. Så det får vi verkligen hoppas att UEFA och FIFA ordnar. Något man ju uppskattar som supporter är klubbkänsla hos spelarna, och det skulle ju inte existera om domen gick igenom. Redan nu så åker tonåringar iväg och blir utlandsproffs innan de ens spelat i Allsvenskan. Det verkar faktiskt som om svensk fotboll är på väg att
plockas på varenda talang, och då ska väl klubbarna i alla fall ha rätt till ersättning.
Något jag ser som positivt är att fler klubbar börjar renovera sina arenor. Enbart positivt enligt mig. Och att klubbarna har börjat satsa mer på egna talanger är ju också kul. Där är Blåvitt ledande och det ska vi vara glada över. Den satsningen kommer att bära frukt framöver. Först och främst då sportsligt, men förhoppningsvis då även ekonomiskt när någon utländsk klubb blir intresserad.
Men jag tror nog att vi kan se ganska ljust på framtiden, fast några små orostecken finns det ju dock.
Tillbaka till nuet och den säsong som väntar. Jag tror på mycket goda chanser för Blåvitt i år. Nyförvärven har enligt rapporter spelat bra och det är ju lovande. Sedan har vi ju stommen från förra året kvar och alla spelarna har fått ett års rutin till. Redan i premiären blir det en toppmatch, och sedan rullar det bara på. Synd bara att förbundet envisas med att lägga en massa matcher på måndagskvällar. Det underlättar ju inte precis för mig som bor i Hultsfred och som vill åka och kolla på så många av
Blåvitts matcher som möjligt.
Nu får jag tacka för mig. Väl mött på Gamla Ullevi!
Gästkrönikör: Sebastian Råghag
