Matchrapport IFK Göteborg-Stabaek 0-2

Klar förlust i uselt genomfört genrep.

Hur är det man brukar säga: ”Vi hade i alla fall tur med vädret”? Det skulle väl vara den tröst man kan med sig från det här genrepet. Om Lundin hade tänkt sig att den startelvan vi hade idag också skulle vara den vi får se mot ÖSK i premiären så vet jag i alla fall en tränare som inte lär sova så gott i natt. Det här var med god marginal den sämst genomförda träningsmatch jag sett med IFK i år och att hitta några plusvarianter från det här blir inte lätt.

Redan i inledningen fick vi se spår av de problem som kom att prägla IFK:s spel i hela matchen. Det tycktes ständigt finnas ett område strax utanför straffområdet där motståndarna lugnt kunde kontrollera varenda rensning från IFK:s backlinje. Matchens första farlighet följde ett mönster som upprepades gång på gång i likartade varianter. En back, i det här fallet Kåmark, tappar bollen långt nere på egen planhalva och norrmännen slår ett inlägg som Höiland nickar rakt ut ur straffområdet. Bollen går till en norrman som ostört får kontrollera den och skjuta ett hårt skott som Bengan med en bra räddning räddar till hörna.

Hörnan nickas ut ur straffområdet av en back, men rakt till en norrman som även denna gång måttar skott, den här gången utan chans för Bengt att rädda. 0-1 efter knappt fyra minuters spel till de tillresta norska fansens stora glädje. Ingen smakstart precis men matchen hade ju bara börjat och än fanns det gott om tid att få igång spelet, men det tycktes aldrig hända.

Matchen flyter på och det som slår en från läktarplats är den dåliga rörligheten utan boll från IFK:s sida. Det gör att det knappt finns några spelalternativ när IFK får bollen eftersom ingen gör sig spelbar. Resultatet blir antingen att det skickas iväg en poänglös långboll mot ett välmarkerat anfallspar eller att man tappar bollen när man blir stillastående i väntan på spelalternativ. Stabaek spelar samlat i försvaret och kan lätt neutralisera anfallsförsöken från Blåvitt och flera gånger vända spelet snabbt efter att ha erövrat bollen högt uppe på plan. När de anfaller så är det oftast inte första bollen som är farlig utan det faktum att de, till skillnad från Blåvitt, har en andravåg som tar hand om rensningarna från straffområdet.

Nåja, en bra chans skapar Blåvitt i första halvlek, Jimmy får till ett av ytterst få lyckade inlägg och Gustaf kommer bra till bollen men nickar i ribban och Zeb lyckas inte, hårt trängd, få returen på mål. Att det vid här laget hade gått 37 minuter av halvleken säger det mesta om hur vassa framåt IFK var.

Ställningen i paus var alltså 0-1 och det var inte oförtjänt. Ingen av lagdelarna hade fungerat särskilt bra men sämst var nog mittfältet, om de är helt stillastående som de var i första halvlek så gör det att försvaret måste spela långt mot anfallarna. Anfallarna i sin tur fick heller inget understöd och även om de inte precis briljerade på egen hand så är det också rätt så svårt att uträtta något utan att mittfältet fyller på bakifrån.

Andra halvlek innebar absolut ingen höjning av spelkvaliteten från IFK:s sida, snarare tvärtom och Stabaek kom allt närmare ett andra mål. Hela tiden var det samma sak, alltid en norrman som ostört får bollen strax utanför Blåvitts straffområde. Efter ett par tillfällen då det varit nära mål, bland annat ett stolpskott, så straffade det sig slutligen igen. Rosen totalmissar ett inlägg från kanten och bollen tas istället emot av en norrman som fullt rättvist kan skjuta in 0-2.

Efter målet fortsätter Stabaek att styra spelet och framåt för IFK:s del händer egentligen ingenting fram till att det är mindre än tio minuter kvar. I slutskedet av matchen försöker andra halvlekens avbytare Jonas och Martin få lite fart på laget och det är dessa två som skapar de halvchanser som IFK har. Inget läge resulterar dock i mål och det kändes inte heller som om det var något som man förtjänat. Slutresultatet blev alltså 0-2 och man kan bara hoppas att det här var en avsiktlig maskning av formen för att lura Örebros tränare Jingblad som satt på läktaren och spionerade.

En liten genomgång av lagdelarna visar följande:

* I mål skötte sig Bengt bra och är given även i premiären.

* Ingen bra dag för backlinjen med mängder av misslyckade uppspel, men de hade också ont om vettiga spelalternativ. Alltför många bollar rensades bara rakt ut ur straffområdet mot väntande norrmän. Höiland verkar fortfarande lida av sviterna av sin ryggskada och står inte riktigt att känna igen.

* Mittfältet var under all kritik, möjligen kan Sebastian Johansson komma undan med ett knappt godkänt betyg och Martin gjorde ett relativt piggt inhopp. Övriga däremot får klart underkänt. Helt klart finns det mycket att tänka på här inför premiären.

* I anfallet så tycks det inte finnas någon vidare kemi i anfallsparet Gustaf – Zeb. Själv hade jag gärna sett paret Jonas – Gustaf i andra, men istället fick Zeb vara kvar trots en svag insats i första. Inte heller paret Jonas – Zeb funkade något vidare, men det berodde i alla fall inte på bristande vilja från Jonas håll, då han var den som mot slutet tillsammans med Martin jobbade fram de halvchanser som skapades.

Laguppställningen:

0 kommentarer