Spanien - Bosnien & Hercegovina3 - 1
Bäst i 90 minuter
Blåvitt kontrollerade spelet matchen igenom och lät aldrig Hammarby komma in.
Efter den tunga förlusten i derbyt var matchen mot Hammarby en match om långt mer än tre poäng. Det var en match i vilken vi skulle få chansen att visa att vi kan både spela bra fotboll och förvalta våra målchanser till mål. Och som vi gjorde det!
Hammarby var aldrig med i matchen. De gröna var stundtals paralyserade och saknade en röd linje i spelet. Det finns spelare som individuellt kan prestera, men som lag saknar de en tydlig plattform att stå på. Deras spel liknade till viss del ÖIS när de är som mest ineffektiva i ett derby mot oss. Smånätt spel på mitten som inte leder till något annat än fördärv. Hermansson fick inga bollar på djupet att arbeta med och Kennedy fick ingenting uträttat i sin fria roll. De relativt få höjdbollar man slog mot gänglige Markstedt tog Magnus Erlingmark hand om. Ska jag även nämna att Bajen helt saknade ett fungerande kantspel, eller ska jag börja berömma Blåvitt nu istället?
Kamraterna tog genast initiativet och visade från första minut att matchen skulle vinnas. Vi skulle dessutom stå för det första nätrasslet den här gången. Sagt och gjort. Mikael Sandklefs drömträff med högern (!) har undertecknad på näthinnan och har det gärna natten igenom. Efter målet tappar vi något i aggressivitet och vårt tempo sjunker något. Trots det tillåter vi inte gästerna att skapa några farliga chanser och vi klarar oss ur den perioden med hedern i behåll.
Sedan kommer återigen en period som är helt blåvit. Även nu resulterar det i mål. Efter en frispark på högerkanten, i höjd med Bajen-fansen, slog Jimmy Svensson en flack boll in mot straffområdet som skarvades vidare till en fri Tomas Rosenvist. Rosen gjorde inget misstag utan placerade bollen enkelt förbi Hammarbys Ante Covic.
Just nu är vi verkligen heta och gästerna helt ur gängorna. Ändå lyckas man, efter en svag domarinsats där Sundell missar att Höiland dras ner, reducera kort innan halvtidsvilan. Vad jag anmärker på är att varken jag eller någon annan blåvit, spelarna och ledarna inkluderat, på allvar tror att Hammarby ska kunna vända. Det känns så givet att vi ska fortsätta spela den fotboll vi behärskar tiden ut och att målet vi fick emot oss inte ska hämma oss.
Att jag hade rätt den här gången fick jag snart veta, för trots att det inte är någon propagandafotboll där man rullar upp motståndarna gång efter annan, så spelar man smart och efter sina resurser på ett sätt som gör mig väldigt tillfreds inför fortsättningen av säsongen. Vi visar att vi kan kontrollera en ledning och låter inte ett mål i baken få oss ur rytm. Den press som verkligen måste ha funnits hos spelarna att prestera innan uppehållet såg jag ingenting av. Stefan Lundin nämnde det efteråt på presskonferensen att han var stolt över hur killarna hanterade situationen. Även Lundin ska ha beröm för hur han matchade laget och fick dem i rätt stämning till match.
Tomas Rosenkvist punkterade dagens match med sitt andra mål för aftonen. Efter 3-1 var det så definitivt det kan bli. Inte ens en halvchans lyckades de regerande mästarna åstadkomma. Att Anders Linderoth efteråt var orolig och bekymrad har jag full förståelse för. Jag förstår även er supportrar som måste grubbla mycket över vart ni egentligen står och är på väg. Att döma av dagens insats är svaret inte framåt.
Mikael Sandklef kan bli vad Stefan Landberg var under sina bästa år i Blåvitt. Det vill säga en vänsterback med offensiva ambitioner och med blick för spelet.
Stefan Lundin fortsätter att överraska. Idag ställdes Sebastian Johansson åt sidan. Lundin lyckas dock och ska ha beröm för sina ”genidrag”.
Hammarbys fans ägnade mer än halva matchen åt att skandera ”hata Göteborg”. Bedrövligt.
Nu väntar Syrianska och avancemang i Svenska Cupen. Inget kan hindra oss, eller hur, Veberöd?
Bengt Andersson var inte lika imponerad som undertecknad av Sandklefs mål. Håll utsikt efter Fan-tv-inslaget de närmaste dagarna!
