Alltid Blåvitts onsdagspanel #2
Efter att en del tänkta paneldeltagare inte kunde vara med efter en av de bästa kvällarna i mitt liv så får vi nöja oss med enbart Johan Orrenius och Guld Alex ord den här onsdagen. Men vad gör det? Grym panel med grymma svar - som nästan hunnit bli en vana.
Dagens panel består av följande;
Johan Orrenius: Sportexpressens pärla under flera år och enormt hyllad och uppskattad av det svenska fotbollsfolket. Har nu klivit in som chefsredaktör på Sveriges mest respekterade fotbollsmagasin - Offside.
Guld Alex: Tidigare skribent på Alltid Blåvitt, nu istället på Änglarnas medlemstidning "Blått & Vitt" och även på sin egna IFK-blogg. Har stor kunskap om Blåvitt som han har chansen att visa upp i och med att, förhoppningsvis, vara ett stående inslag i vår panel.
Håkan Mild är och har varit väldigt omdiskuterad på vårt forum de senaste månaderna. Bland annat är den icke lyckade satsningen en punkt som en del supportrar är missnöjda över. Ifall vi förenklar Håkan Milds tid som sportchef i tre olika perioder, återbyggnaden av IFK efter Mats Persson och Jan Nilsson med succé som åren 2007 och 2009. Perioden efter förlustmatchen mot AIK 2009 och satsningen som genomfördes i sommaren 2011 till nutid. Hur skulle du sammanfatta perioderna och hur ser du på framtiden med Håkan Mild som sportchef?
Johan Orrenius: - Den första perioden klarade han utmärkt. Man ska komma ihåg vilken svår tid det var för Blåvitt i det läget. Mild tog stoltheten tillbaka till Kamratgården och fick varje spelare att ge allt för laget. Att det "bara" blev silver 2009 var i mina ögon en stark prestation. Nya korsband slets av varje dag den säsongen och på hösten hade IFK inte det bästa laget på papperet. 2010 blev det problematiskt. Det var som att laget trodde att det bara var att köra på som tidigare, i stället blev Blåvitt lättläst och kombinerat med flera misslyckade värvningar fastnade de i en negativt spiral. Pär Ericsson? Andreas Drugge? Tuomo Turunen? Där har givetvis Mild ett stort ansvar. Årets säsong är ett kapitel för sig. Med facit i hand är det lätt att se att flera av värvningarna var för lika som spelartyper. Nordin Gerzic trivs till exempel bäst på samma yta som Pontus Farnerud. Det är talande att den tidigare så utskällde Jakob Johansson har varit lagets bästa mittfältare i år. Problemet är att mittfältarna tar så få djupledslöpningar. Det gör att avståndet upp till forwards blir stort och motståndarnas backlinje får lättare att försvara. Jag har respekt för att det tar tid att spela ihop ett nytt lag. Men om nästa år inte blir framgångsrikt är Mild illa ute.
Guld Alex: - Det här är inte helt lätt att uttala sig om Philip. För att rättvisa ska råda behövs god insikt i IFK Göteborgs inre arbete, både som förening och organisation. Jag har som skribent intervjuat Håkan vid fem tillfällen och därför spenderat en hel del tid med Håkan. Jag tycker att varje tillfälle har varit lärorikt. Jag vet att Håkan är tuff som Sportchef, att han tar det hårt när det går dåligt för Blåvitt. Men han är samtidigt en person som alltid blickar framåt, alltid går vidare, utan att titta speciellt mycket bakåt. Håkan har vid ett av våra möten själv nämnt att just oviljan till att stanna upp och lägga energi på att analysera det som hänt, bakåt i tiden, är en av hans personliga svagheter. Kanske det är just som han säger, har jag tänkt, framför allt på senare tid. Sen… det är klart att det är lättare att kliva på när allt flyter hela tillvaron är fylld av guldstoft, som säsongerna 2007, 2008 och även 2009. Men jag har aldrig upplevt att Håkan värjer för svårigheter, utan han är som sagt tuff värre. Därför har jag svårt att tro att allt plötsligt förändrats. Att Håkan plötsligt gått och tappat greppet. Jag ser snarare då att omständigheterna med alla förändringar för IFK - med nybyggnationer, till viss del ny organisation, ny trupp och nya tränare, samt ett förändrat fotbollsklimat i Sverige, Europa och världen, spelar in. Att IFK strävar efter att få balans på skutan efter alla nämnda förändringar, det är för mig ett genomgående mönster under årets säsong. Men att just förändringar gjorts, det måste med i beräkningarna - inte minst med tanke på att kravet på förändring utifrån, till exempel härinne på Alltid Blåvitts forum, varit massivt! Nu befinner vi oss däremot i ett annat läge, där allt inte är purfärskt, utan närmar sig en livslängd på ett år. Mina förväntningar på nästa säsong är därför större än på länge. Om Håkan är beredd att anta utmaningen att ta klubben till nästa fas där – stabilitet för föreningen, samt topplacering i Allsvenskan (det som uttalad målsättning) och kontinuerligt Europa-spel blir standard. Jag vet inte om han är det. Håkan nämnde vid ett tillfälle (för cirka ett år sen) att han själv inte tror att det är bra om en och samma person sitter för länge på en post som Sportchef. Om Håkan väljer att lämna in kommer jag därför inte att bli förvånad. Men längre än så… det blir för spekulativt. Vi får se vad som händer framöver.
Det sägs att Håkan Mild letar efter en ny klassanfallare och vänsterback till nästa säsong. Samarbetsförsöket med afrikanska länder verkar inte gått så bra – Håkan Milds besök i Argentina även det utan resultat. Från norden har väl bara egentligen Ragnar Sigurdsson och Kim Christensen varit pärlor Mild plockat upp på sistone. Var ifrån ska nyförvärven komma?
Johan Orrenius: - Skitsamma var de kommer ifrån, det viktiga är att Blåvitt har en tydlig kravprofil. Vilken typ av spelare vill klubben ha? Det räcker inte med att säga att man vill ha "en klassanfallare", spelaren måste ha egenskaper som laget idag saknar. Jag vet att många fans vill ha in en bättre forwards i laget, men jag tycker att mittfältet är ett större problem. Köp in en mittfältare som älskar att löpa i djupled, som är tuff och river upp hål i motståndarnas sköld – då kommer det att bli mycket lättare för de anfallare som redan finns i laget. Hittar Blåvitt den mittfältaren kan Tobias Hysén vara skyttekung igen nästa säsong.
Guld Alex: - Ja, om det är Lugana-organisationens satsning på bland annat den svenska marknaden du syftar på, så har den inte gett någon bestående effekt för IFK Göteborg, även om ett antal spelare har provspelat för klubben de senaste två åren. Det beror som jag har förstått det på ett antal faktorer, som spelarens ålder, uppehålls/arbetstillstånd, klubbens spelarbehov med mera. Argentina-besöket Håkan gjorde inför 2012 intervjuade jag Håkan om och det var enligt Håkan ytterst ett besök som handlade om att knyta upp ett samarbete mellan River Plate och IFK Göteborg, men då på längre sikt. ”Se och lära” var målet med besöket, menade Håkan efter sin hemkomst från Argentina. Island verkar helt ”genomsökt”. Just nu är det hemvändare och spelare från till exempel Norge och Danmark (och deras ligor) som ser ut att kunna bli troliga arenor för värvningar framöver. Att Kjetil kom till IFK Göteborg berodde till viss del på den skattelättnad gentemot andra nordiska länder som trädde i kraft 1 januari 2012. Här vet jag att Håkan ser en öppning som inte fanns tidigare. Ekonomi är nämligen en huvudfaktor att ta fasta på, om din fråga ens ska få något som liknar ett svar. Så, om det är ett prioriterat, geografiskt område som visar sig framöver, eller en kombination av olika värvningar kryddat med egna uppflyttade U-spelare… med tanke på den satsning som IFK gör på inte minst u-verksamheten, så tror jag faktiskt på det senare alternativet.
Vad tycker du IFK Göteborg konkret ska göra under hösten och vintern för att vara uppe i guldstriden 2013 och vinna Svenska Cupen?
Johan Orrenius: - Analysera säsongen noggrant. Sök inte bortförklaringar utan ta ansvar för det dåliga spelet och sök kreativa lösningar. Köp in en löpstark mittfältare med offensiva kvaliteter. Och samtliga försvarare bör se om Blåvitts gamla Champions League-matcher för att se vad en backlinje kan åstadkomma om den uppträder som en enhet.
Guld Alex: - Fortsätta jobba på det spår som nu dragits upp. Få de förändringar som gjorts, allt ifrån faciliteter, trupp och organisation, att sätta sig ordentligt, så stabilitet och trygghet i A-laget nås. Då uppstår i bästa fall en arbetsro, som i sin tur ger vinster, som i sin tur leder till arbetsglädje. Ett antal förstärkningar i form av klassvärvningar, som kan matcha toppskiktet av befintliga nyckelspelare i A-laget, det vill jag se IFK Göteborg placera först upp på ”att göra listan” inför nästa år. Sen att Svenska Cupen ligger som den gör nästa år, det är spännande. Jag tror att en fortsättning för Blåvitt i den turneringen, då blir försäsongen en tidig start på den Allsvenska säsongen och det på riktigt! En period där matcher, vinster och fokus på Europa-plats för 2014 får råda direkt. Så, rätt inställning, mycket vilja och lite flyt, då jävlar!
Match mot största rivalen AIK härnäst på Gamla Ullevi. Förutom första november 2009 – vilken match mellan lagen i historien vill du lyfta fram och hur stor är matchen nationellt sett?
Johan Orrenius: Jag har bara hört historierna från 80-talet och hur avskydd AIK:s "Dala" Dahlkvist var i Göteborg. Jag tycker att MFF-IFK är en större match sett till klubbarnas meriter, men mellan fansen är det kanske mer prestige mot AIK. Det finns ju något i relationen mellan Sveriges två största städer som kittlar. Med risk för att vara tråkig är det just mötet 2009 som jag minns bäst. Framför allt laddningen före faktiskt. Det var mäktigt att vara på Kamratgården dagen före och känna intensiteten och förväntningarna. Sen blev det ju en dyster match för Blåvitt, men inramningen var ändå häftig. Allsvenskan kändes som en stor liga den dagen.
Guld Alex: - För mig innebär en match hemma mot Gnaget inget önskvärt. En av få matcher under året som jag inte uppskattar alls. Förutom om vi vinner förstås. All den skit som omger en match mot AIK. Nej, det är i mina ögon en helt annan värld än vad fotboll i grunden bör handla om… Men visst, höst-matchen 2007, när Bjärsa gör sitt ”klassmål” i slutet av matchen och ger oss tre viktiga poäng mot guldet. Det går inte att gnälla över det minnet. Så vi får väl hoppas på en repris på söndag. Bjärs som helt på egen hand sänker Gnaget hemma, inför Blåvitts massiva klack, samt Mutumba, Nesse och Mikael Stahre, hehe. ”All in” med andra ord!
Alltid Blåvitt tackar Johan Orrenius och Guld Alex så mycket för att de ville vara med! Ni får gärna diskutera och kommentera frågorna och svaren nedanför.
