Hemmapremiär: ”Låt oss omfamna regnet”
Äntligen är det dags för årets första förfest på Valhalla. Äntligen! I takt med att IFK:s nysatsning tagit form, har änglaskarans förhoppningar på säsongen 2012 slagit i taket. Folk förväntar sig guld. Inget annat är acceptabelt. Det är rätt – den inställningen ska vi ha i Blåvitt. Men vi om några ska veta bättre än att tro att en handfull spelarköp innebär SM-guld. Det krävs jobb också, hjärta. Idag börjar vi visa att vi fattar det. Idag, klockan 14:00 på Valhalla. Inga ursäkter är acceptabla.
Efter att Milds/Stahres lagbygge fick formen av ett färdigt lag – i och med värvningarna av Gerzic och Farnerud – ballade den blåvita supporterskaran ur på nätet. Folk gapade om SM-guld och diverse recept på guldpytt publicerades. Naturligtvis är detta begripligt och kanske inget som ska ses som en självklar inställning om att guldet är klart. Snarare är det en väntad reaktion på ett efterlängtat nytänk inom Blåvitt, efter två bedrövliga säsonger i följd.
Nu är det på riktigt – och vi har ett berg att bestiga
Nu börjar dock säsongen 2012 på riktigt. Nu gäller det att vi alla fattar vad som ligger framför oss. Ja, vår satsning gör oss till en av de absoluta favoriterna till att ta guldet i år. Men samtidigt har historien – inte bara vår egen – visat att det inte räcker med prestigevärvningar och höga spelarlöner för att plocka hem ”självklara” titlar. Det krävs arbete också. Hjärta. Från alla inblandade.
På läktarna är det som vanligt: var på plats. Köp biljett i tid. Stötta laget verbalt. Men vi måste också, trots att alla sagt att det är otänkbart i år, vara beredda på att det kan komma att krävas tålamod.
Ni känner till det. Stahre värvades och det blev omedelbart en sanning: ”ett par inledande förluster och folk kommer gå bananas”. Media gillar att skriva om det och vi är många som bekräftat bilden. Men ärligt talat, sedan det snacket kom igång har vi gjort åtminstone fem spelarvärvningar där samtliga förväntas gå rakt in i startelvan. Vi har alltså ett helt nytt lag att spela ihop – och det är fan ingen liten skitsak. Vi snackar om en ny ledarstab som ska hitta formerna för sitt arbete, en spelargrupp som ska lära känna varandra socialt och på planen, en startelva som ska ta form såväl personellt som taktiskt och vars spelmässiga dynamik måste maximeras. Det här är inte gjort i en handvändning.
Naturligtvis ska vi fortfarande kräva att vårt folk levererar på planen och förvänta oss en jävligt mycket bättre säsongsinledning än ifjol. Men vi ska inte förvänta oss att vi direkt kommer hugga tätpositionen i serien och sedan defilera mot ett SM-guld. Det finns all anledning att tro att det här kan bli tight. Det kommer krävas mycket av alla inblandade. Vi måste tro på vår förmåga, men samtidigt fatta att ingenting kommer gratis.
”Låt oss omfamna regnet”
Det är nu jag kommer till den kanske märkliga rubriken på denna text. Jag själv föll nämligen in i självömkan i morse. Jag tittade ut. Jag tittade på termometern. Jag mindes gårdagens fantastiska väder.
Och tänkte: ”fan också, kunde det inte…”
Kort och gott: jag gnällde, lipade, blottade strupen. En jävla skitmentalitet om man vill vinna något. Jag drog dessutom ett sms till en icke namngiven herre på Kamratgården – låt oss kalla honom ”den argsinte bulgaren” – där jag svor över vädret eftersom jag såg framför mig hur det kunde skrämma bort publik.
Det föll nog inte i så god jord, för svaret var kort men kärnfullt: ”Låt oss omfamna regnet”.
Det, änglar, är helt rätt. Låt oss omfamna regnet. Låt oss omfamna det jobbiga, det kalla, det blöta och det tunga. Låt oss ta oss an utmaningarna, med inställningen att ingenting ska stå i vår väg i år. Känns vädret jobbigt? So what, vi ska ta guld och regnet idag är bara en av utmaningarna som ligger mellan oss och titeln. Vi har fortfarande ett jobb att göra och ett hjärta att visa.
Idag - och nästa lördag, lördagen därefter och hela säsongen 2012 – finns inga ursäkter. Var på plats. Sjung fram Kamraterna som om ditt liv hängde på det. Visa samma inställning på läktarna, som du vill att våra spelare ska visa på planen. Gör vi det bra som blåvitt kollektiv, så väntar belöningen i höst. Och den kommer vara värd varje ansträngning.
Det finns inga ursäkter. Framåt änglar!
